Etikettarkiv: Malwa

Härlig vårvinter i skogen

Solen gläntar i gallringsskogenUnder februari har både jag och Hanna varit hemma på gården för att arbeta i skogen, och det finns mycket göra. Inte minst efter höstens och vinterns stormar.

Det har verkligen varit full rulle här. Ett område som sålts som rotpost avverkades sent i höstas, men skotningen har de väntat med på grund av det blöta föret. Det tackar vi för. Det är verkligen inte alla som har förmånen att ha entreprenörer som inväntar bättre markförhållande. Nu sammanföll det kalla vädret med vår lediga period. Det har gjort att vi har haft två skotare igång i skogen med att köra ut virke, och timmerbilar i skytteltrafik.

Krokigt träd i skogenInte nog med det, för vi har haft en granne som hjälpt oss med att ta hand om vindfällen efter stormarna, och som har gjort lite gallring. Det betyder att de tre veckor jag har varit hemma har vi stora delar varit 4-5 man som arbetat i skogen, plus timmerbilerna. Fullfart på gården helt enkelt.

Hanna arbetar halvtid och är hemma i perioder, och har just nu en ledig period för att arbeta i skogen. Själv har jag haft en tre veckor lång semester för att få delta i skogsarbetet. Vi är oerhört tacksamma att vi har arbetsgivare som har gått med på det.

Christian apterar massavedArbetet som jag ägnat mig åt i huvudsak är gallring. Jämför det med vad man gör med morötter i grönsakslandet. tar bort mindre, dåliga och för tätt odlade morötter för att ge mer utrymme till de stora att växa till sig för att bli goda och matnyttiga. Samma sak med träden i skogen, fast där är målet att bli fint timmer för sågverken den dag då det skall avverkas. Vi tar bort träd som är krokiga, har skador, fel trädslag och står för tätt. På bilden ser ni ett krokigt träd som inte kommer fungera något vidare som timmer. Det tar vi bort och ger utrymme till de bättre träden runtomkring att växa till sig.Hanna gallrar och har planerat fällning för att få lätt brossling

De mindre träden i gallringen blir massaved, och går till papperbruk för att blir pappersmassa. De sämsta och torra träden, samt lövträden, blir ved som skall värma oss till vintern.

Det som gjort det mer lurigt än att skogen är väldigt olikåldrigt, vilket gör att träden är olika stora. En spännande sak är att det har varit en hel del naturvårdshuggning, där vi prioriterat lövträd, och skapat blandskog. Inte minst i flera fuktigare partier och områden som ligger nära bebyggelse.

För att veta hur mycket man skall ta ner så mäter man höjden på ett antal träd (övrehöjden) med en höjdmätare som Hanna gör på bilden intill. Sedan gör man en relaskopsmätning och får då något som kallas för grundyta. Hanna mäter övrehöjdenHar man det värdet kan man sedan följa tabeller där de rekommenderar hur glest det skall bli efter en gallring för att få så bra tillväxt som möjligt.

Te och kanelbulle i skogenMåste säga att jag njuter ända in i själen av att få gå med motorsågen och arbeta fysiskt. Skönt att få göra det i sin egen skog i lagom takt. Det är ok att dröja lite längre en och annan fikarast och njuta av att vara ute en kall medan varm lapsang souchong och en kanelbulle värmer. Roligt att kunna skicka ut lite twitter-meddelande som blir vårt virtuella fikarum tillsammans andra skogsbönder som är ute och arbetar. Teet har värmt gott för det har varit kallt. En dag stannade vi till och med inne, för vi tyckte att -18°C var lite i minsta laget. Annars har temperaturen inte varit till något större problem. Klädvalet har varit bra, och jag måste säga att de nya huggarbyxorna (sågskyddsbyxor av märket Pfanner modell Gladiator Extreme) har varit mycket bra. Kläderna har fått anpassats från vargavinter till härliga vårdagar nu i slutet på perioden.

ATV i skogenVad som har varit skönt är att vår sexhjuliga ATV har fungerat, vilket den inte har gjort på lång tid. Vad som egentligen var felet vet vi inte (troligen var det ett batteribyte som gjorde susen). Skönt att kunna lassa på sågar, bränsle och annan utrustning för två man till skogen på flaket.

Dessutom har jag haft nöjet att få inviga en Stihl MS201. En liten och smidig motorsåg som lever på sin acceleration snarare än kraft. Jag använder gärna den, då den är mycket lättare än många andra motorsågar, vilket skonar ryggen när man går runt i skogen dagarna i ända. Vi hade en Stihl MS200 sedan tidigare, men den har gjorts om på grund av att avgaskraven ökat. Bra för miljön, och inte arbetsmiljön. Jag tycker sågen har fungerat riktigt, och kommer nog gå ännu bättre nu när den slitits in och kommer justeras av återförsäljaren.

Brosslad hög i skogenRyggen får ändå arbeta när man brosslar. Brossla betyder att man drar ihop och skapar små högar av de träd man fällt. Vi har en bra sax som gör att man inte behöver (knä)böja för varje bit man skall ha tag i. Det gäller att planera det redan när man fäller, så att man för söker få träden åt det håll där man planerar att köra med maskinen senare. Då kan man välja bra vägar och kortare brosslingsavstånd. Dessutom ser man till att riset från kvistningen hamnar på de tänkta vägarna för att minska markslitaget.

Som så ofta skulle man vilja ha mer tid, för det blir aldrig riktigt färdigt i skogen. Det finns alltid mer att göra. Hanna hämtar vindfälle med MalwaJag tar nog några helger i anspråk för att göra klart gallringen i ett bestånd, för jag kan behöva ett par fyspass för kroppen ;). Nu fortsätter Hanna i skogen med att skota ur det som tagits ned. Skota ut betyder att att ta utt det som fällts, och hon gör det med hjälp av vår beståndsgående skotare från Malwa. Vinschning med MalwaDet innebär att den är liten (ca 2 meter bred) så att den kan slingra sig inne i skogsbestånden. Det är klart, terrängen begränsar framkomligheten (klippor, sura partier, branter etc). Det är en anledning varför det är bra att arbeta i skogen när det är kallt ute. Med tjäle i marken orkar den bära maskinen även på mycket blöta områden. En annan fördel är att kylan motverkar rötsvamp som annars kan förstöra träden med rotröta.

På vissa platser är det för trångt, eller för blött och då måste vinschen användas. På Malwan har vi en radiostyrd vinsch som kan skötas med en fjärrkontroll och dra ut virke till maskinen där man kan nå det med kranen.

En dag i skogsnördarnas paradis

Idag har jag varit på SkogsElmia på Bratteborgs gård en bit utanför Jönköping. Som vanligt en mycket trevlig dag när man besöker mässan.

Tillsammans med 13 067 andra gick jag runt i skogarna i gården i ömsom regn ömsom vackert väder. En höjdpunkt för alla skogsintresserade.

Det fanns en hel del att titta på, och tiden var allt för knapp. Intressanta saker jag såg var bland annat ett kastfritt svärd för motorsåg, och självklart den nya Stihl MS201 som ersätter den gamla MS200. Lite mer effekt, större bränsletank och en avgasrening som klara de nya kraven. den skriver jag upp på inköpslistan.

Jag tittade en del på huggarkläder, köpte åtelbelysning och studerade ackumulatortankar samt solfångare.

Det var också kul att se maskiner ”in action”. T-Bear, Timbear, Vimek, Novotny, Terri osv. Självklart stannade jag lång tid hos mina vänner i Malwa-montern, där de bland annat visade ett skördaraggregat som skall kunna användas med denna lilla maskin. Tycker det är väldigt roligt att se att det är fler än jag som hoppas och tror på maskinen. Den har utvecklats massor de två senaste åren, och vi är en del av att maskinen är där den är idag. Det var förövrigt Malwa som fixade inträdesbiljett, så att jag kunde gå runt de långa köerna och in via ”VIP-ingången”. Det tackar jag för.

Dessutom är det alltid lika kul att få en prat stund med Fredrik och Ferdinand och alla andra från SkogsForum.

Det är så mycket man vill se, men så lite tid. Nu dröjer det två år tills det är ElmiaWood, och vi skogsnördar får återvända till vårt paradis.

 

Startar 2011 på första försöket

Det har varit kallt ett bra tag, inte över 0 grader mer än två gånger under december. Dessutom har det kommit mycket snö, men på nyårsdagen så var det dags att starta det skogliga året, och det lyckades på första försöket.

Malwan har stått stilla i två månader och gömts under snön, och jag hade som mål att lägga på slirskydd. Jag fick börja med att skotta fram maskinen under snön. Dörrlåset hade frusit, så det fick tinas. Väl inne i maskinen vred jag om nyckeln, glödde, och maskinen startade på första försöket. Riktigt trevligt!

Jag  fortsatte med att lägga på slirskydden fram, och det gick smidigt.  Slirskydden bak behöver justeras lite till innan jag är nöjd. Skönt med en maskin som tillåter kedjor på boggien bak. 🙂 Det gör att maskinen är vinterförberedd och förhoppningsvis kan fungera när det är dags att börja gallra lite senare i vinter.

För att få fler uppslag på hur man kan sköta skogen beställde jag boken Skogsskötsel, alternativ av Gotthard Sennblad. Skall bli spännande att se vilka alternativ som föreslås.

Är riktigt sugen på att få komma ut och sätta igång med lite gallring. Hoppas bara snön kan ge med sig lite, för det är inte önskvärt att behöva skotta för att komma åt att fälla. Innan det är dags att börja gallra har vi lite ved att arbeta upp. Det har gått åt en del med anledning av den extremt kalla inledningen av vintersäsongen. Vi har lite liggande, bland annat lite  i skogen som bara skall köras hem.

Vedarbete pågår i Sundhult

Lite sent, som vanligt, pågår vedarbete i Sundhult. Har fungerat rätt bra.

Till årets ved säsong har vi ändrat lite på logistiken i vedarbetet. Flyttat runt och skapat bättre utrymme för att få bättre flyt i arbetet. Vår nya skotare, Malwa har varit ett bra tillskott, främst för att vår traktor, Fendt, då kan koncentrera sig på att hantera storsäckar.

Malwa 460
Creative Commons License photo credit: Sundhult

Tidigare skulle den användas för att skota fram ved också. Det heter skota när man kör ut virke från skogen. Då hängde huggarvagnen hela tiden på traktorn. Kunde hända att man behövde plocka runt lite på bitar som visade sig för stora eller krokiga att hantera i vedmaskinen, Pilkemaster.

Vedarbete i Sundhult
Creative Commons License photo credit: Sundhult

Nu har jag använt Malwan för att skota fram syrfällda lövträd från en åkerkant. Syrfällt innebär att träden fälls me löven på, och man låter träden ligga medan löven suger ur västkan i veden. När löven vissnar kvistar man och har förhoppningsviss torrare ved. Att ha maskinerna gör att det är lättare att variera arbete, vilket är mer skonsamt för kroppen. Jag kan skota fram ett mindre lass, arbeta upp och köra ut direkt. Perfekt!

Malwan har kommit hem

Ny grind, uppdaterad mjukvara i styrsystemet, krandämpare och en hel del annat smått och gott som förbättrats. Nu är Malwan hemma och redo för arbete.

Jag skall ut och testa lite hur det känns att köra med krandämparen alldeles strax. Det jag konstaterar direkt är att den nya grinden förbättrar sikten avsevärt.

Första arbetet blir att skota bort ris och ved från en åker, där jag huggt i kanterna. Vi testade att ta en större stock av en bok, och det var inga problem.

Man har gjort några förändringar för att förbättra transmission, vilket också skall bli spännande att få se om det är någon skillnad.

Nä, nog skrivet. Dags att stega ut till maskinen! 🙂

Några dagar med motorsågen

Nu har jag äntligen kommit ut med motorsågen igen. Har dröjt ett litet tag. Just nu är det kvistning av det jag syrfällde för ett gäng veckor sedan.

I slutet av sommaren fällde jag ett antal lövträd utmed en åker här. Nu är det dags att arbeta upp och kvista träden, efter att löven fått suga ur så mycket vatten det går. Syrfällning kallas det för er som inte känner till det.

Stihl MS200 tankas med Flutite tanksystem.

Kvistningen har jag gjort med vår Stihl MS200. En liten, men ack så bra, motorsåg. Jag imponeras över hur mycket den klarar av trots sin ringa storlek. Trots att jag varit lite elak mot den och kapat några riktigt kraftiga lönnbitar så klagar den inte så mycket. Givetvis hade det gått enklare med en kraftfullare såg, men man måste ju testa. 🙂

I fredags passade jag på att ta med både kameran och videokameran för att dokumentera Flutite. Ett tanksystem som minimerar spillet vid tankning av sågen och vid påfyllning av kombidunken. Fotografierna hittar ni på min Flickr-sida, som jag delar under creative commons licens. Filmen finns på vår YouTube-kanal, och kan ni titta på här:

Kodak Zi8 på GorillaPod SLR

Filmen spelade jag in med min julklapp, den lilla Kodak Zi8. Den fäste jag på en GorillaPod SLR. Fungerade riktigt bra. Det jag konstaterar är att den lilla videokameran kräver en del ljus, men att det fungerar väl.Filmen är inspelad i full HD-kvalité. Jag har klippt filmen i Windows MovieMaker (WMM). Det uppstod genast ett problem, eftersom  WMM inte kan importera QuickTime-filer (.MOV) som vilket är videokamerans format. Detta löste jag genom att ladda ner Microsoft Expression Encoder, som klarar av att konvertera från .MOV till .WMM. Till visa av grafik momenten använda jag Inkscape, som är ett gratis vektorbaserat ritprogram. Har ni fler frågor om hur jag gjorde video får ni gärna ställa frågan i en kommentar till inlägget.

I början av veckan skall vi få hem Malwan igen. Nu har det utrustats med krandämpare, fått en nydesignad grind, uppdaterat mjukvara i styrsystem + en massa annat smått och gott. Skall bli skönt att få hem maskinen igen, och jag ser fram mot att få komma ut i gallringsskogen med den.  Då skall den få arbeta med att skota i hop ris och veden som jag nu kvistat.

Några filmer med Tvillingarna Eriksson

Tvillingarna Johannes och Anders Eriksson i Hyssna driver Melltorps Skogsförvaltning. Deras syn på skogskötsel är lite annorlunda mot många av de som hörs mest i skogssverige. Jag filmade lite på en skogsdag som Rådgivarna i Sjuhärad hade, filmerna finns längre ned på sidan. Först sammanfattar jag lite deras syn på skogsskötsel och funderar själv lite fritt.

Många av de idéer som bröderna har går tvärtemot skogsbolagens tanke sätt, röj med stor försiktighet, gallra svagt, stamkvista och plantera gärna lärk.

I deras synsätt skall man ha många stammar som volymen fördelar sig på. Då får man kvistrensat kvalitetsvirke med lagom stora årsringar. En allt för gles skog ger stora årsringar, och tvillingarna menar att kvaliteten försämras och att fiberegenskaperna också försämras för pappersmassa. För att behålla en stor stamtäthet anser de att småskalig utrustning skall användas. De menar att de skogsmaskiner som används är massförstörelsevapen som slukar kubikmeter som skulle stå kvar och utvecklas till en slutavverkningen där de ger bättre avkastning.

De förespråkar stamkvistning, och menar att det kommer bli brist på kvistfritt kvalitetsvirke framöver. Det tar några minuter per träd som för bättre kvalitén avsevärt enligt Johannes och Anders. De ser gärna att man planterar lärk, och menar att det fungerar fantastiskt bra tillsammans med andra trädslag. Det går inte ta miste på deras syn att blandskog är bäst. Det pratar mycket om de förhärskande monokulturerna, och då främst gran.

Hägn är en självklarhet för alla planteringar. Viltskadorna är så omfattande att de hägnar in alla planteringar. Enligt Erikssons är viltstammen för stor och därför krävs hägn. Personligen tror jag på att man måste finna vägar för att balansera viltvården och skogsskötseln på något sätt, kanske genom att avsätta ytor för viltfoder bland annat.

Jag håller med i mycket som Tvillingarna Eriksson predikar för, och önskar att de kunde visa tydliga kalkyler som verkligen påvisar att det finns ekonomi att sköta skogen efter deras idéer. Idag finns bara kalkyler från skogsbolagen som hela tiden skall visa på optimerad vinst för varje åtgärd. Problemet för många skogsägare är nog att den investering man gör i att gallra svagt för att få ett bättre netto vid avverkningen inte kommer nuvarande ägare till gagn. Frågan är hur man kan motivera det, jämfört med att få ett netto i gallringen som kan betala skogsskötseln just nu. Hur många skogsägare kan idag leva på sin skog? Hur mycket skog krävs det? Måste man ha ett en annan, mer regelbunden, inkomst vid sidan av?

Här är två filmer där tvillingarna Eriksson beskriver några bestånd som de sköter. Först ett björkbestånd, och sedan lite från olika bestånd där lärken är den röda tråden.

Kommentera gärna hur du ser på det hela. Både bra och dåligt!

Tvillingarna Eriksson sjunger lärken i högan skyn

Tvillingarna Eriksson bjöd på sin show när Rådgivarna i Sjuhärad bjöd in till en skogs dag, där det diskuterades alternativa trädslag med brödernas syn på skogsbruk.

Det är alltid lika underhållande att höra tvillingbröderna Johannes och Anders Eriksson från Melltorps Skogsförvaltning. De brinner verkligen för sin skog, och argumenterar för att lärken skall användas i det svenska skogsbruket. För dem är det en självklarhet att skogen skall skötas med småskalig utrustning.

De har så stort engagemang att de skulle kunna stå dygnet runt och berätta sina ståndpunkter. Det blir en show när de sätter igång och talar om sin skog. Det är svårt att förklara, så jag har en liten video med ett utdrag från skogsdagen som Rådgivarna genomförde.

Det var mycket roligt att få se de hägn där de provat olika trädslag i olika kombinationer. Lärken fanns med som en röd tråd och det var mycket, mycket imponerande att se hur den hade växt. Tujja, douglas och en rad andra olika barrträd presenterade. Det var mycket tal om ”pyntegrön”, ris som såldes och användes som pynt i exempelvis juldekorationer.

Det pratades en del om löv, och främst björk. Vi fick se ett fint björkbestånd som hade riktigt bra tillväxt, och inte krävde så mycket röjning som man tar förgivet när det pratas lövskötsel. Är man lite duktig på att sköta massurbjörk kan man få riktigt, riktigt bra betalt.

Själva sköter de skogen med sin Vimek Minimaster 101 och en Vimek G30 processor. stickvägarna lägger med 50-80 m mellanrum och vinschar ut till stickvägarna. De förespråkar småskaliga maskiner som Vimek, Loglander och givetvis Malawa. De ”vanliga” maskinerna kallar de för massförstörelsevapen och hanvisar till stora stickvägar, markpackning och spårbildning. Storskadliga är benämningen istället för storskaliga i deras mun.

De menar att man tar bort många huvudstammar bara för att kunna kör in med stora maskiner, och att man plockar bort träd som danar kvalitetstimmer. De menar att man kan producera mer total volym trots att det är fler träd. Det vanliga idag är att man röjer och gallra hårt för att få hög diametertillväxt. De påstår också att hållfastheten påverkas och för stora årsringar, och att fibrerna blir kortare som ger sämre egenskaper vid framställning av pappersmassa

De stamkvistar det mesta, och man måste säga att det blir en trevlig skog att vandra i. De hade mycket att säga om stamkvistning, och berättade att det är en ganska lätt åtgärd. Något som man kan engagera familjen i och tillsammans vara i skogen och putsa på skogen. De tipsade om Malco som säljer japanska sågar. Deras erfarenhet var att man skulle använda byggsågar, eftersom stamkvistningssågarna hade för grova tänder och att de är helt härdade. Byggsågen så var bara spetsen på tanden härdad, vilken gjorde den mer lättarbetad. Enligt Erikssons skulle man bara såga i draget för att inte bladet skulle böja sig, och gärna så mycket i lod som det. Man skulle såga sakta när grenen ger vika, för då spjälkar den alltid utåt. Tar man för snabba tag och försöker få av grenen snabbt kan urdrag uppkomma. Spjälkar grenen utåt kan man bara såga av den lilla spjälkande delen av grenen. Grönt skaft på byggsågen var bra till gran (tror röd var bra för lärk och blå för tall).

När det gäller röjningen använder de Bengt-Åke Alrikssons midjeröjare. Deras idé var att man röjde högt och la ett snett snitt. Då gled stammen av och ställde sig på marken. Det viktiga är att man får av toppen så att huvudstammarna får ett försprång. De stammar som blir kvar fungerar även som viltfoder.

Bröderna hägnar alla sina planteringar, vilket skapade diskussion om viltvård och viltvård i kombination med skogsbruk. De talade om betnings- och fejningsskador på bestånden. Det var de som sa att de drev upp exempelvis lärk utan hägn.

Vi tittade på en stor självföryngring, och ett mindre sikta bestånd. De hade många åsikter mot plantera siktagran här. Beståndet var väldigt tätt och det vore intressant att få komma tillbaka och se hur beståndet ser ut om ett antal år.

Som vanligt när man träffar andra skogsägare går diskussionerna varma och erfarenheter utbyts. Det är jättespännande och varenda gång upplyfts jag av hur många som pratar om småskaliga maskiner i skogen och alternativa brukningssätt, jämfört med var de stor aktörerna på marknaden förespråkar.

Jag filmade en del på skogsdagen och skall se om jag inte kan sätta ihop fler intressanta klipp och presentera på vår YouTube kanal. Dagen var inspirerande och man känner sig sugen på att ta tag i sin skog och våga tänka annorlunda.

Intressant skogsträff om småskalig gallring

I fredag var jag på en skogsdag arrangerad av Rådgivarna i Sjuhärad som handlade om småskalig gallring.

Det var ganska dåligt väder, med kraftiga regnskurar, men det hindrade inte ett 30-40 tal deltagare. Det intressanta var att få se en gallringsgrupp från Vimek, en Vimek 608 som skotade efter en Vimek 404 T3, och en Malwa. Dessutom pratade bröderna Eriksson från Melltorps Skogsservice om de fördelar de ser på användning av småskalig utrustning.

Vimek 404 T3 jämte en Malwa 460, med klippaggregatet Malwa RC1800. Foto Malwa AB

Jag konstaterar att de flesta vill använda mindre maskiner i skogen, men som mer eller mindre lekmän kan vi inte visa att det skulle vara ekonomiskt försvarbart jämfört med storskaliga maskiner, som får ut mycket mer kubik per timme ur skogen än det småskaliga. I alla fall i just den åtgärden. Det småskalihga lämnar kvar mer i skogen som växer till och  förräntar sig. Det är dock inget som gagnar den som brukar skogen idag. Kanske måste vi vara så egoistiska och tänka på nuet, för det är i dag vi måste betala kostnaderna för skogsbruket, även om avkastningen blir högre vid avverkningen.

Jag här själv läst en hel del i ämnet och tror på det småskaliga. Ni kan läsa om det på Skogspysslingarnas hemsida. Bröderna Eriksson säger sig kunna visa med siffror att det är bättre att gallra med småskalig utrustning, och behålla ett tätare bestånd där diameter utvecklingen inte är lika stor. Jag önskar att jag fick se de siffrorna. Jag träffar bröderna igen på lördag, och hoppas få mer kött på benen då. Då har den en ny träff i Rådgivarnas regi, och vi får se lite av resultatet av deras arbete.

Tyvärr tror jag att brödernas budskap går förlorat när de överdriver och pratar på ett sätt som för tankarna till en frireligös pastor i essä. När man pratar om traditionella skogsmaskiner för massförstörelsevapen eller storskadligt skogsbruk tillsammans med sättet att framföra det minskar trovärdigheten.

Vimek 680 jämte en Malwa 460 Foto: Malwa AB

Nåväl, det var kul att få se den senaste maskinen från Vimek jämte Malwa. Jag känner mig nöjd att jag vågade satsa på en Malwa. Resan är inte slut än, men det känns rätt och är en maskin som passar bra för småskaligt skogsbruk.

Malwa visade också sitt nya radiostyrda bioenergiaggregat, Malwa RC1800, och där har man något mycket bra på gång. Ett litet, lätt klippaggregat med ackumulering. Tack vare radiostyrningen så är det bara hydraulslangarna för gripen som behöver kopplas in, och den kan rotera fritt.

Jag ser fram emot att få hem vår Malwa, nu med uppdaterad mjukvara för styrsystemet och dämpare för kranen, och att få ha en trevlig höst med småskalig utrustning i gallringsskogen.