Idag har jag varit på SkogsElmia på Bratteborgs gård en bit utanför Jönköping. Som vanligt en mycket trevlig dag när man besöker mässan.
Tillsammans med 13 067 andra gick jag runt i skogarna i gården i ömsom regn ömsom vackert väder. En höjdpunkt för alla skogsintresserade.
Det fanns en hel del att titta på, och tiden var allt för knapp. Intressanta saker jag såg var bland annat ett kastfritt svärd för motorsåg, och självklart den nya Stihl MS201 som ersätter den gamla MS200. Lite mer effekt, större bränsletank och en avgasrening som klara de nya kraven. den skriver jag upp på inköpslistan.
Jag tittade en del på huggarkläder, köpte åtelbelysning och studerade ackumulatortankar samt solfångare.
Det var också kul att se maskiner ”in action”. T-Bear, Timbear, Vimek, Novotny, Terri osv. Självklart stannade jag lång tid hos mina vänner i Malwa-montern, där de bland annat visade ett skördaraggregat som skall kunna användas med denna lilla maskin. Tycker det är väldigt roligt att se att det är fler än jag som hoppas och tror på maskinen. Den har utvecklats massor de två senaste åren, och vi är en del av att maskinen är där den är idag. Det var förövrigt Malwa som fixade inträdesbiljett, så att jag kunde gå runt de långa köerna och in via ”VIP-ingången”. Det tackar jag för.
Dessutom är det alltid lika kul att få en prat stund med Fredrik och Ferdinand och alla andra från SkogsForum.
Det är så mycket man vill se, men så lite tid. Nu dröjer det två år tills det är ElmiaWood, och vi skogsnördar får återvända till vårt paradis.
Nu är det varmare ute, vilket medför problem när man arbetar i granskogen. Det finns risk för att en svamp angriper rötterna och förstör skogen.
Nu är det merarbete i skogen, när dygnsmedeltemperaturen är så hög. När man fällt en gran och stubbskäret ligger öppet finns risken att sporer landar där och angriper den med rotröta. Angreppet äter sig ner i rotsystemet, och vi kontakt med andra rötter överföras till andra träd. Det klättrar upp inne i trädet och gör ett hål mitt inne i trädet. Den mest värdefulla biten av trädet, rotstocken är då förstörd.
För att undvika detta får man efter man fällt trädet spruta på en skyddande medel (en organism) som skyddar stubbskäret. Man blandar ett pulver i vatten, och det är en färskvara som bara håller någon/några dagar. En hel del extraarbete.
Jag har turen att ha en arbetsgivare som tillåter att jag kan vara hemma och arbeta en del i skogen, vilket jag har gjort idag. Det blev en riktigt bra dag i gallringsskogen idag.
Måndag och tisdag denna vecka har jag och Hanna (@HannaDahlqvist)(på bilden) arbetat tillsammans i skogen med motorsågar för första gången (vad jag kan komma ihåg). Speciellt idag blev det en mycket bra, där vi i fint väder har gallrat en skogsbestånd. Vad innebär det då?
Ett bestånd, eller avdelning, i skogen är ett område. Ofta är det idag skog som är planterat vid ett tillfälle, och växer på samma marktyp. I detta fallet är beståndet en 30-årig granskog ståndortsindex G32. G32 innebär att träden beräknas vara 32 meter vid 100 år.
Varför gallrar man då? Jo, det är precis som i morotslandet, där man tar bort dåliga och mindre morötter för att ge plats åt andra så att de kan växa till sig och bli stora. Vi tar bort träd som är undertryckta av större, och försker skapa en jämn bra fördelning i beståndet, så att det skall bli många fina, grova och långa granar som blir fint timmer någon gång när det nått en ålder på cirka 80 år.
Tyvärr har vi två olika motorsågar. Den ena, en Stihl MS200, är en underbar såg att ha i gallringsskogen. Vi funderade på att skaffa en till, men de görs inte längre, vilket beror på skärpta avgaskrav.. Den andra är en tyngre, Husqvarna 346XPG, som jag tycker är slitsam att gå med en hel dag i skogen. Får invänta Stihls nya variant av sågen , som klarar kraven.
Idag har det gått bra, och vi har fällt och apterat en hel del. Aptera är när man bestämmer längden biten när man kapar av den. I vårt fall är det massaved som skall bli pappersmassa i Värö. Vi gör alla bitar 3 meter långa.
Nästa steg är att brossla ihop det vi fällt, alltså lägga det i höger. Där efter tar vi skotaren och skotar ut det ur skogen. Skotaren är en specialbyggd traktor för skogsbruk. Den har midjestryning och en stol som kan roteras, så man vet knappt vilket som är framåt och bakåt på maskinen.
Tänkte det kunde vara lite kul att berätta lie mer vad vi gör i skogen. Undrar du något så skriv gärna en kommentar så skall jag svara.
Det har varit kallt ett bra tag, inte över 0 grader mer än två gånger under december. Dessutom har det kommit mycket snö, men på nyårsdagen så var det dags att starta det skogliga året, och det lyckades på första försöket.
Malwan har stått stilla i två månader och gömts under snön, och jag hade som mål att lägga på slirskydd. Jag fick börja med att skotta fram maskinen under snön. Dörrlåset hade frusit, så det fick tinas. Väl inne i maskinen vred jag om nyckeln, glödde, och maskinen startade på första försöket. Riktigt trevligt!
Jag fortsatte med att lägga på slirskydden fram, och det gick smidigt. Slirskydden bak behöver justeras lite till innan jag är nöjd. Skönt med en maskin som tillåter kedjor på boggien bak. 🙂 Det gör att maskinen är vinterförberedd och förhoppningsvis kan fungera när det är dags att börja gallra lite senare i vinter.
Är riktigt sugen på att få komma ut och sätta igång med lite gallring. Hoppas bara snön kan ge med sig lite, för det är inte önskvärt att behöva skotta för att komma åt att fälla. Innan det är dags att börja gallra har vi lite ved att arbeta upp. Det har gått åt en del med anledning av den extremt kalla inledningen av vintersäsongen. Vi har lite liggande, bland annat lite i skogen som bara skall köras hem.
Lite sent, som vanligt, pågår vedarbete i Sundhult. Har fungerat rätt bra.
Till årets ved säsong har vi ändrat lite på logistiken i vedarbetet. Flyttat runt och skapat bättre utrymme för att få bättre flyt i arbetet. Vår nya skotare, Malwa har varit ett bra tillskott, främst för att vår traktor, Fendt, då kan koncentrera sig på att hantera storsäckar.
Tidigare skulle den användas för att skota fram ved också. Det heter skota när man kör ut virke från skogen. Då hängde huggarvagnen hela tiden på traktorn. Kunde hända att man behövde plocka runt lite på bitar som visade sig för stora eller krokiga att hantera i vedmaskinen, Pilkemaster.
Nu har jag använt Malwan för att skota fram syrfällda lövträd från en åkerkant. Syrfällt innebär att träden fälls me löven på, och man låter träden ligga medan löven suger ur västkan i veden. När löven vissnar kvistar man och har förhoppningsviss torrare ved. Att ha maskinerna gör att det är lättare att variera arbete, vilket är mer skonsamt för kroppen. Jag kan skota fram ett mindre lass, arbeta upp och köra ut direkt. Perfekt!
Ny grind, uppdaterad mjukvara i styrsystemet, krandämpare och en hel del annat smått och gott som förbättrats. Nu är Malwan hemma och redo för arbete.
Jag skall ut och testa lite hur det känns att köra med krandämparen alldeles strax. Det jag konstaterar direkt är att den nya grinden förbättrar sikten avsevärt.
Första arbetet blir att skota bort ris och ved från en åker, där jag huggt i kanterna. Vi testade att ta en större stock av en bok, och det var inga problem.
Man har gjort några förändringar för att förbättra transmission, vilket också skall bli spännande att få se om det är någon skillnad.
Nä, nog skrivet. Dags att stega ut till maskinen! 🙂
Idag dök de upp. De japanska sågarna som vi har tänkt att använda till stamkvistning. Det skall blir riktigt intressant att få prova sågarna i fält.
Nu är det inte säsong att stamkvista, så det riktiga fältestet får vänta till efter nyår. Nu finns sågarna redo, vilket är skönt. Annars blir det lätt att det glöms bort, och drar iväg med leveranstider med mera när det väl är dags för användning.
Nu var det inga problem alls med leveransen från Malco. Det tog trearbetsdagar att få dem, mot faktura med 15 dagars kredit. Det enda som möjligen inte var perfekt var att reservbladet inte passade till hundra procent i teleskopskaftet. Men det är inte deras fel.
På tips från tvillingarna Eriksson i Hyssna valde vi en japansk såg med fina tänder, vilket skulle passa bra till gran. Stamkvistningssågarna har rätt stora aggressiva tänder. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är hela bladet härdat på stamkvistningsågen, medan det på byggsågen bara är själva tanden. Bröderna menade att byggsågen är lättare att arbeta med. Vi beställde en teleskopisk grensåg från Malco (artnr 782) på 3,4m. Det är den röda sågen i mitten på bilden som följde med den teleskopiska grensågen. Dessutom beställdes också en slöjd- & byggsåg (artnr735), som är den gröna längst upp i bilden. Den fungerar bra om arbeta med så långt man når från marken. Den gröna sågen går inte att fästa på någon av stångarna som Malco saluförde, så vi beställde reservblad (artnr S-730) avsett för den gröna sågen. Nu passade inte bladet helt perfekt, utan jag fick göra skåran i sågskaftet några millimeter djupare. Det viktiga var att hålbilden för de två fästskruvarna stämde, vilket det gjorde. Resultatet är den röda sågen fäst på teleskoparmen längst ned i bilden.
Så nu finns handsåg och teleskopsåg redo för stamkvistningsförsök i våra skogar. Spännande!
Nu har jag äntligen kommit ut med motorsågen igen. Har dröjt ett litet tag. Just nu är det kvistning av det jag syrfällde för ett gäng veckor sedan.
I slutet av sommaren fällde jag ett antal lövträd utmed en åker här. Nu är det dags att arbeta upp och kvista träden, efter att löven fått suga ur så mycket vatten det går. Syrfällning kallas det för er som inte känner till det.
Stihl MS200 tankas med Flutite tanksystem.
Kvistningen har jag gjort med vår Stihl MS200. En liten, men ack så bra, motorsåg. Jag imponeras över hur mycket den klarar av trots sin ringa storlek. Trots att jag varit lite elak mot den och kapat några riktigt kraftiga lönnbitar så klagar den inte så mycket. Givetvis hade det gått enklare med en kraftfullare såg, men man måste ju testa. 🙂
Filmen spelade jag in med min julklapp, den lilla Kodak Zi8. Den fäste jag på en GorillaPod SLR. Fungerade riktigt bra. Det jag konstaterar är att den lilla videokameran kräver en del ljus, men att det fungerar väl.Filmen är inspelad i full HD-kvalité. Jag har klippt filmen i Windows MovieMaker (WMM). Det uppstod genast ett problem, eftersom WMM inte kan importera QuickTime-filer (.MOV) som vilket är videokamerans format. Detta löste jag genom att ladda ner Microsoft Expression Encoder, som klarar av att konvertera från .MOV till .WMM. Till visa av grafik momenten använda jag Inkscape, som är ett gratis vektorbaserat ritprogram. Har ni fler frågor om hur jag gjorde video får ni gärna ställa frågan i en kommentar till inlägget.
I början av veckan skall vi få hem Malwan igen. Nu har det utrustats med krandämpare, fått en nydesignad grind, uppdaterat mjukvara i styrsystem + en massa annat smått och gott. Skall bli skönt att få hem maskinen igen, och jag ser fram mot att få komma ut i gallringsskogen med den. Då skall den få arbeta med att skota i hop ris och veden som jag nu kvistat.
Tvillingarna Johannes och Anders Eriksson i Hyssna driver Melltorps Skogsförvaltning. Deras syn på skogskötsel är lite annorlunda mot många av de som hörs mest i skogssverige. Jag filmade lite på en skogsdag som Rådgivarna i Sjuhärad hade, filmerna finns längre ned på sidan. Först sammanfattar jag lite deras syn på skogsskötsel och funderar själv lite fritt.
Många av de idéer som bröderna har går tvärtemot skogsbolagens tanke sätt, röj med stor försiktighet, gallra svagt, stamkvista och plantera gärna lärk.
I deras synsätt skall man ha många stammar som volymen fördelar sig på. Då får man kvistrensat kvalitetsvirke med lagom stora årsringar. En allt för gles skog ger stora årsringar, och tvillingarna menar att kvaliteten försämras och att fiberegenskaperna också försämras för pappersmassa. För att behålla en stor stamtäthet anser de att småskalig utrustning skall användas. De menar att de skogsmaskiner som används är massförstörelsevapen som slukar kubikmeter som skulle stå kvar och utvecklas till en slutavverkningen där de ger bättre avkastning.
De förespråkar stamkvistning, och menar att det kommer bli brist på kvistfritt kvalitetsvirke framöver. Det tar några minuter per träd som för bättre kvalitén avsevärt enligt Johannes och Anders. De ser gärna att man planterar lärk, och menar att det fungerar fantastiskt bra tillsammans med andra trädslag. Det går inte ta miste på deras syn att blandskog är bäst. Det pratar mycket om de förhärskande monokulturerna, och då främst gran.
Hägn är en självklarhet för alla planteringar. Viltskadorna är så omfattande att de hägnar in alla planteringar. Enligt Erikssons är viltstammen för stor och därför krävs hägn. Personligen tror jag på att man måste finna vägar för att balansera viltvården och skogsskötseln på något sätt, kanske genom att avsätta ytor för viltfoder bland annat.
Jag håller med i mycket som Tvillingarna Eriksson predikar för, och önskar att de kunde visa tydliga kalkyler som verkligen påvisar att det finns ekonomi att sköta skogen efter deras idéer. Idag finns bara kalkyler från skogsbolagen som hela tiden skall visa på optimerad vinst för varje åtgärd. Problemet för många skogsägare är nog att den investering man gör i att gallra svagt för att få ett bättre netto vid avverkningen inte kommer nuvarande ägare till gagn. Frågan är hur man kan motivera det, jämfört med att få ett netto i gallringen som kan betala skogsskötseln just nu. Hur många skogsägare kan idag leva på sin skog? Hur mycket skog krävs det? Måste man ha ett en annan, mer regelbunden, inkomst vid sidan av?
Här är två filmer där tvillingarna Eriksson beskriver några bestånd som de sköter. Först ett björkbestånd, och sedan lite från olika bestånd där lärken är den röda tråden.
Kommentera gärna hur du ser på det hela. Både bra och dåligt!
Tvillingarna Eriksson bjöd på sin show när Rådgivarna i Sjuhärad bjöd in till en skogs dag, där det diskuterades alternativa trädslag med brödernas syn på skogsbruk.
Det är alltid lika underhållande att höra tvillingbröderna Johannes och Anders Eriksson från Melltorps Skogsförvaltning. De brinner verkligen för sin skog, och argumenterar för att lärken skall användas i det svenska skogsbruket. För dem är det en självklarhet att skogen skall skötas med småskalig utrustning.
De har så stort engagemang att de skulle kunna stå dygnet runt och berätta sina ståndpunkter. Det blir en show när de sätter igång och talar om sin skog. Det är svårt att förklara, så jag har en liten video med ett utdrag från skogsdagen som Rådgivarna genomförde.
Det var mycket roligt att få se de hägn där de provat olika trädslag i olika kombinationer. Lärken fanns med som en röd tråd och det var mycket, mycket imponerande att se hur den hade växt. Tujja, douglas och en rad andra olika barrträd presenterade. Det var mycket tal om ”pyntegrön”, ris som såldes och användes som pynt i exempelvis juldekorationer.
Det pratades en del om löv, och främst björk. Vi fick se ett fint björkbestånd som hade riktigt bra tillväxt, och inte krävde så mycket röjning som man tar förgivet när det pratas lövskötsel. Är man lite duktig på att sköta massurbjörk kan man få riktigt, riktigt bra betalt.
Själva sköter de skogen med sin Vimek Minimaster 101 och en Vimek G30 processor. stickvägarna lägger med 50-80 m mellanrum och vinschar ut till stickvägarna. De förespråkar småskaliga maskiner som Vimek, Loglander och givetvis Malawa. De ”vanliga” maskinerna kallar de för massförstörelsevapen och hanvisar till stora stickvägar, markpackning och spårbildning. Storskadliga är benämningen istället för storskaliga i deras mun.
De menar att man tar bort många huvudstammar bara för att kunna kör in med stora maskiner, och att man plockar bort träd som danar kvalitetstimmer. De menar att man kan producera mer total volym trots att det är fler träd. Det vanliga idag är att man röjer och gallra hårt för att få hög diametertillväxt. De påstår också att hållfastheten påverkas och för stora årsringar, och att fibrerna blir kortare som ger sämre egenskaper vid framställning av pappersmassa
De stamkvistar det mesta, och man måste säga att det blir en trevlig skog att vandra i. De hade mycket att säga om stamkvistning, och berättade att det är en ganska lätt åtgärd. Något som man kan engagera familjen i och tillsammans vara i skogen och putsa på skogen. De tipsade om Malco som säljer japanska sågar. Deras erfarenhet var att man skulle använda byggsågar, eftersom stamkvistningssågarna hade för grova tänder och att de är helt härdade. Byggsågen så var bara spetsen på tanden härdad, vilken gjorde den mer lättarbetad. Enligt Erikssons skulle man bara såga i draget för att inte bladet skulle böja sig, och gärna så mycket i lod som det. Man skulle såga sakta när grenen ger vika, för då spjälkar den alltid utåt. Tar man för snabba tag och försöker få av grenen snabbt kan urdrag uppkomma. Spjälkar grenen utåt kan man bara såga av den lilla spjälkande delen av grenen. Grönt skaft på byggsågen var bra till gran (tror röd var bra för lärk och blå för tall).
När det gäller röjningen använder de Bengt-Åke Alrikssons midjeröjare. Deras idé var att man röjde högt och la ett snett snitt. Då gled stammen av och ställde sig på marken. Det viktiga är att man får av toppen så att huvudstammarna får ett försprång. De stammar som blir kvar fungerar även som viltfoder.
Bröderna hägnar alla sina planteringar, vilket skapade diskussion om viltvård och viltvård i kombination med skogsbruk. De talade om betnings- och fejningsskador på bestånden. Det var de som sa att de drev upp exempelvis lärk utan hägn.
Vi tittade på en stor självföryngring, och ett mindre sikta bestånd. De hade många åsikter mot plantera siktagran här. Beståndet var väldigt tätt och det vore intressant att få komma tillbaka och se hur beståndet ser ut om ett antal år.
Som vanligt när man träffar andra skogsägare går diskussionerna varma och erfarenheter utbyts. Det är jättespännande och varenda gång upplyfts jag av hur många som pratar om småskaliga maskiner i skogen och alternativa brukningssätt, jämfört med var de stor aktörerna på marknaden förespråkar.
Jag filmade en del på skogsdagen och skall se om jag inte kan sätta ihop fler intressanta klipp och presentera på vår YouTube kanal. Dagen var inspirerande och man känner sig sugen på att ta tag i sin skog och våga tänka annorlunda.
Idag har jag varit på SkogsElmia på Bratteborgs gård en bit utanför Jönköping. Som vanligt en mycket trevlig dag när man besöker mässan.
Det fanns en hel del att titta på, och tiden var allt för knapp. Intressanta saker jag såg var bland annat ett kastfritt svärd för motorsåg, och självklart den nya Stihl MS201 som ersätter den gamla MS200. Lite mer effekt, större bränsletank och en avgasrening som klara de nya kraven. den skriver jag upp på inköpslistan.
Dessutom är det alltid lika kul att få en prat stund med Fredrik och Ferdinand och alla andra från SkogsForum.
