Du har säkert hört uttrycket De tre B:na och vet nog också att det står för bilen, biffen, bostaden. Men var kommer uttrycken ifrån egentligen?
Jo, det är från en utredning vars fullständiga namn är Bilen, biffen, bostaden, Hållbara laster – smartare konsumtion. Men vad är det då som står i den?
Utredningen skrevs på uppdrag av Jordbruksdepartementet av biologen och författaren Stefan Edholm, under namnet En handlingsplan för hållbar konsumtion – för hushållen (Jo 2004:01).
Utredningen presenterades 2005
Utredningen presenterades för regeringen 2005, och innehåller ett 60-tal förslag på vad stat, kommun, producenter och handel kan göra för att underlätta för hushållen att göra hållbara val.
För min del är jag extra nyfiken på Biffen och vad som sägs om det, eftersom det används som kategoriskt argument till att vi inte skall äta kött alls. Vad står det egentligen i utredningen om det?
Vad hittar jag om Biffen?
I sammanfattningen av de 20-tal åtgärdsförslag som ges skriver Stefan:
Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtrade- produkter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.
Oj, då!
”ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher”
Det där är inte vad jag hört när de tre B:na tas upp. Självklart blir jag nyfiken och vill läsa vad Edholm skrivit i utredningen om Biffen.
Att äta hållbart
Delen som tar upp Biffen är kapitel 3 och har namnet Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet och är på nästan 40 sidor.
Det här är en intressant text om hur vi kan tänka mer hållbart i livsmedelsproduktionen. Jag tycker du skall gå in och läsa den, samtidigt som du skall tänka på att det här skrevs för 15 år sedan.
Många av förslagen är lika aktuella idag som då, både nationellt och inte minst inom EU.
Holistic Management – en nyckel
En sak som gör mig glad är att jag tidigt hittar de tre ledorden som används i Holistic Management; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
Det här står att läsa på sidan 49.
Sverige bör i det fortsatta reformarbetet av EU:s jordbrukspolitik arbeta för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet i jordbruket, och tydliggöra sambandet mellan offentliga ersättningar och de kollektiva nyttigheter och tjänster som jordbruket levererar till samhället
Det här innebär att det behövs ett helhetsgrepp för den mat vi äter. Stödjer produktionen de ekologisk systemen? Stöttar produktionen och försäljningsleden de som arbetar med det? Ger det en rimlig avkastning för de inblandade i värdekedjan?
Det är precis det arbetssätt som ligger till grund för vårt gemensamma företag i bygden, Solskensfarmarna.
Några saker att belysa
Jag rekommenderar dig att bläddra fram till sidan 45 och läsa hela kapitel 3, men vill passa på att belysa några saker i utredningen.
Hälsosamt kött till konsumenterna
Sidan 60:
Djur som uppfötts på gräs innehåller proportionellt sett mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än djur som äter spannmål. Orsaken är att örter och gräs är särskilt rika på omega 3-fett (växternas ”frostskyddsmedel”). Frön innehåller dock betydligt mindre omega 3, därav den låga halten i djurens spannmålskost.
Omega 3-fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, ögonsjukdomar, Alzheimers sjukdom och sannolikt även vissa typer av cancer. Kött från betande djur innehåller även tre–sex gånger mer av antioxidanten E-vitamin än från djur som utfodras med kraftfoder. För det personliga välbefinnandet, folkhälsan och sjuk- och hälsovårdens ekonomi skulle detta samtidigt innebära betydande vinster.
Det här stycket gör mig glad, eftersom det betyder att våra produkter är bra.
Öka nötköttsuppfödningen för ett rikt odlingslandskap
Sidan 61:
För att infria det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” krävs att den förväntade minskningen av nötköttsuppfödningen vänds till en ökning.
Ett tydligt citat som visar att ordet Biffen inte handlar om att sluta äta kött, utan att vi skall göra ett aktivt val som stöttar det ekologiska systemet.
Öka nötkött med andel gräsbete och utedrift
Sidan 62:
Entreprenörskap och entusiasm hos bönderna och hela lantbrukskooperationen. En systematisk nysatsning bör göras på större och mindre nötköttrancher med hög andel gräsbete, utedrift och gemensamma stallar (”ko-hotell”).
Jag lovar! Vi hade inte läst den här utredningen när vi startade Solskensfarmarna, men jag gillar att vi ligger 100% i linje med rekommendationen.
Vidare på samma sida hittar du:
Insikten hos varje köttätande konsument att vi kan och måste ”äta oss till ett öppet landskap”. Varje biff och köttbulle från djur som betat i svenska marker betyder att vi bevarar några kvadratmeter äng och hage.
Ansvar hos kommuner och landsting att upphandla svenskt Naturbeteskött till skol- och sjukhusmatsalar m.m.
Återigen visar texten på att det är viktigt att välja rätt sorts kött, och att vi behöver få in den dimensionen även vid offentliga upphandlingar.
Stöd till ökad nötproduktion
På sidan 64 hittar jag en skrivning som kanske får många att sätta drycken i halsen:
Jag föreslår ett förstärkt investeringsstöd till ny-, till- eller om- byggnad för nötköttdrift.
Motivering: När åtgärderna leder till ökad produktion blir behovet av nyinvesteringar alltid en begränsande faktor. En satsning i landsbygdsutveckling riktad mot köttproducenter (naturvårdsföretag) i form av investeringsstöd skulle därför kunna ge bra resultat. Här analyseras effekten av ett bidrag på 50 procent vid ny- till- eller ombyggnad för betesbaserad nötköttsproduktion.
Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21procent- enheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.
Hoppsan Kerstin! Vi skall alltså öka andelen nötkött enligt utredningen. Jag vill dock tilläga att Edholm tidigare redogjort för att det också är viktigt hur vilken mark som brukas och hur den brukas.
Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21 procentenheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.
Det finns också många andra förslag i utredningen som lösningar av certifiering för mindre företag (där kostnaden kan bli betydande), rättvisemärkning av livsmedel (för att öka den sociala komponenten av det vi äter) och hur butiker kan ta del i miljöarbetet mer aktivt med exempelvis stöd för ett ”grönt körkort” till de anställda.
Ställ om till S.M.A.R.T
I ett delbetänkande redogör Stefan för en metod han kallar S.M.A.R.T, vilket han beskriver så här på sidan 79 i utredningen:
S.M.A.R.T-maten vilar på tre grundpelare:
1. Bra proportioner i maten.
2. Miljöanpassadproduktion.
3. Förbättrade/minskadetransporter
Vidare skriver han så här när han sammanfattar hur han tycker att vi skall inför S.M.A.R.T:
Jämfört med konsumtionen i dag innebär S.M.A.R.T följande:
Större andel vegetabilier = mer bröd, cerealier, potatis, mer baljväxter och frilandsodlade grönsaker efter säsong.
Halvering av mängden ”utrymmesmat” (godis, chips, läsk, vin etc.).
Högre andel ekologiska livsmedel.
Ca 25 procent mindre totalkonsumtion av kött. Nötköttkonsumtionen ligger kvar på dagens nivå. Lammkonsumtionen fördubblas medan dagens gris- och kycklingkonsumtion halveras. I princip allt nöt och lamm som äts bör vara svenskt betes/grovfoderkött, så mycket som möjligt från naturbetes- drift.
Mat med miljöanpassade transporter, basvaror bör vara produ- cerade inom regionen.
Hm… När jag läser punkt tre så drar jag slutsatsen att vi skall behålla biffen, så länge den är svensk, men minska mängden fläskkött och kycklingen vi äter.
Är Biffen det samma som att sluta äta nötkött?
Nå, nu när du läst vad Stefan Edholm verkligen skrev i sin utredning undrar jag om du drar samma slutstats som media och många organisationer basunerat ut när de pratar om De tre B:na?
Jag gör det inte, och vill ni får tag i ett kött som ligger i linje med Stefan Edholms Hållbara laster – smartare konsumtion ger jag tips om att vi har en gårdsbutik som säljer hängmörad nötkött från highland cattle som går på utedrift året om på marker som inte är lämpade för annan odling.
Vad den heter? Viktors affärshus i Kärnebygd, som ligger 12 kilometer från Ullared.