Etikettarkiv: landsbygdsutveckling

Christian intervjuas i Digitalsamtal

I avsnitt 201 av podcasten Digitalsamtal intervjuar frilansjournalisten Anders Thoresson Christian för att få reda på hur digitala verktyg gör det enklare att driva ett litet företag på landsbygden.

Digitalsamtal 201 - Lära odla sälja – om digitalisering av det småskaliga lantbruket

Lyssna på samtalet mellan Anders och Christian genom att trycka play-knappen eller leta upp Digitalsamtal där du brukar lyssna på podcasts.

Anders är frilansjournalist, poddare, föreläsare, moderator och författare. Jag har själv hört honom tala om digitalisering, effektivitet & säkerhet.

Här kan du höra hans föredrag från biblioteket i Hylte, när han var där och pratade digitalisering.

Missa inte de 200 hundra andra avsnitten av podcasten som tar upp teknik ur ett samhällsperspektiv.

Snart finns Solbacken, Sundhult

Nu är det nära! Fredrik som är mätingenjör på Lantmäteriet var i Sundhult för att lägesbestämma en ny tomt som skall styckas av från Sundhult.

Tomten ligger precis intill Solgläntan och Kyrkledsbacken, och därför tycker vi namnet Solbacken passar bra.

Ingrid planerar ett bygge

Det är Hannas syster som planerar att bygga ett hus där. Det är ont om hus i bygden, så ett nybygge är alternativet.

Det som är spännande med bygget är att det blir ett modernt timmerhus. Ingrid hoppas att det kan stå klart någon gång under nästa år.

Då kan Ingrid få leva sin dröm här i Falkenbergs inland tillsammans med oss andra i Kärnebygd rote.

Process som pågått ett tag

Arbetet med att kunna få till en tomt har pågått ett tag. Bland annat behövdes strandskyddet upphävas på grund av en litet skogsdike 60 meter bort. Träd behövde fällas för att kunna gräva provgrop och få tillstånd för avlopp, förhandsbesked sökas från kommunen och tillstånd fås för ny utfart till Trafikverkets väg. Alla förberedelser är nu klara för att kunna få tomten avstyckad.

I förra veckan var alltså Fredrik från Lantmäteriet på plats för att lägesbestämma den nya fastigheten, och på bilden ovan ser ni hur han tillsammans med Ingrid och Hanna diskuterar vad gränsmarkörerna skall placeras.

”Det är ju inget sätt att försörja landet på”

Rubriken är en sammanfattning av vad flera spontant brukar känna i magen när vi berättar om vår grönsaksodling. Vi vill hävda att den magkänslan är fel, och vi tänkte berätta varför.

Vi har berättat om de nya grävningsfria odlingsbäddarna som vi håller på att anlägga här i Sundhult. Målet med det hela är att ge oss själva grönsaker men även att det skall ge en inkomst.

Liten yta med intensiv odling

Exempel på mått på odlingsbäddar och redskap och tillbehör

Det kan tyckas att ytan för odlingen är liten. Det är delvis sant just nu, eftersom vi startar lite smått för att trimma in arbetet. Vi kommer öka odlingsytan, men redan det vi har i starten skall ge en del avkastning att sälja.

Det beror på hur marken nyttjas. Dessa odlingsbäddarna kommer odlas mer intensivt, alltså fler grödor på mindre yta och med flera omgångar under samma säsong, samtidigt som det grävningsfria systemet gör det lättare att hålla efter ogräs och få effektiv skörd.

Växlar maskiner och ogräsmedel mot arbetstimmar

Skyffeljärn passar precis mellan grödorna

En del i effektiviteten är att det inte görs investeringar i större och dyra maskiner. Eftersom bäddarna odlas så tätt finns det inte så mycket plats för ogräset att växa. Det behövs inga spår för maskiner, utan bara smala gångar där den som sköter om grödorna kan gå.

Mellan det att olika grödor finns i bädden täcks den med en väv så att ogräset inte får något ljus och därmed inte kan gro.

Det behövs inget bränsle för att driva maskiner och inga bekämpningsmedel köps in vilket ger utrymme att betala lön i stället.

Grävningsfritt är nyckeln

En nyckel till att konceptet lyckas är att bäddarna är grävningsfria. Med hjälp av en bredgrepp hålls jorden lucker utan att vända den om. Det är viktigt av flera skäl.

Dels ger det möjlighet att ha grödorna tätare, då rötterna får det lätt att tränga ner på djupet.

Eftersom jorden inte vänds gör det också att ogräsfröna inte kommer upp i samma omfattning och får därför inte lika lätt att gro. Alltså blir det mindre arbete med att bekämpa ogräs.

Dels ger det mycket kol i marken. När en gröda skördas tas inte rötterna bort. Istället låter man rötterna brytas ner i marken, och på så sätt binds kol in som ger livskraft till kommande grödor.

Mer näring i det som odlas

Mykorrhiza, maskar och bakterier samverkar under jorden

Systemet nyttjar den biologiska aktiviteten i jorden där växterna bjuder på gott till bakterier och mikrober i marken. Där fortsätter utbytet med svamp genom mykorrhiza, som letar sig ner i marken och bryter materia, ja till och med sten.

Detta gör att grödorna får ett större utbyte av naturliga näringsämnen, utan konstgödsling eller liknande sätt att stimulera växterna.

Det bildas mer humus i marken, och det gör också att jorden kan lagra mer vatten, vilket gör den mindre känslig för torka.

Multifarm är en tillgång

Höns på Solgläntan
Höns på Solgläntan

För vår del i Sundhult har vi en extra fin detalj som kommer med djuren vi har på gården. Det kommer ge tillgång till extra näring för bäddarna, vilket andra odlare kan behöva köpa in.

En gård med både djur och odling är extra bra, eftersom vi kan låta olika delar ge tillskott till den andra. Det var så de små gårdarna fungerade förr i tiden, där alla hade egna kor, grisar, höns och alla hade en egen odling. I dagens lantbrukssystem är många specialiserade till en del, och till och med en liten delmängd av det.

Konceptet är beprövat på många platser

Detta grävningsfria och intensiva sättet att odla på är beprövat. Det tillämpas på många platser, inte bara i Sverige utan runt om i världen, och det är ett växande sätt att producera grönsaker på. I Sverige finns det exempel på där denna typ av odling görs mitt i Malmö.

Jo, detta är ett sätt att försörja landet på

Slutsatsen är att detta visst är ett sätt att försörja landet på. Det ger mer och bättre mat på en mindre yta. Matproduktionen är klimatsmart och samspelar med de biologiska systemen snarare än tekniska och maskinella lösningar.

Dessutom fokuserar det på arbetskraft, och ger fler arbete, och om det är något vi skall lägga arbetstid på så är det väl att ge varje människa bra mat att ställa fram på bordet?

Med fler små odlare nära konsumenten finns det möjlighet till direktkontakt. Du kan åka ut till bonden och se hur maten odlas och du kan ställa frågor direkt till den som producerar dina grönsaker för att kunna välja rätt. Det är också detta som ger lönsamhet, att konsumenterna köper direkt av odlaren utan mellanhänder som skall ha del av förtjänsten.

Försäljningen sker genom prenumerationer, gårdsbutik eller REKO-ring. Ett extra plus är att det blir lättare för folk att äta efter säsong och genom det bli klimatsmarta.

Allt detta tillsammans gör att vi får något som är smart ekologiskt, socialt och ekonomiskt.