Etikettarkiv: Landsbygd

Snart finns Solbacken, Sundhult

9 april, 2019 Christian Lämna en kommentar

Nu är det nära! Fredrik som är mätingenjör på Lantmäteriet var i Sundhult för att lägesbestämma en ny tomt som skall styckas av från Sundhult.

Tomten ligger precis intill Solgläntan och Kyrkledsbacken, och därför tycker vi namnet Solbacken passar bra.

Ingrid planerar ett bygge

Det är Hannas syster som planerar att bygga ett hus där. Det är ont om hus i bygden, så ett nybygge är alternativet.

Det som är spännande med bygget är att det blir ett modernt timmerhus. Ingrid hoppas att det kan stå klart någon gång under nästa år.

Då kan Ingrid få leva sin dröm här i Falkenbergs inland tillsammans med oss andra i Kärnebygd rote.

Process som pågått ett tag

Arbetet med att kunna få till en tomt har pågått ett tag. Bland annat behövdes strandskyddet upphävas på grund av en litet skogsdike 60 meter bort. Träd behövde fällas för att kunna gräva provgrop och få tillstånd för avlopp, förhandsbesked sökas från kommunen och tillstånd fås för ny utfart till Trafikverkets väg. Alla förberedelser är nu klara för att kunna få tomten avstyckad.

I förra veckan var alltså Fredrik från Lantmäteriet på plats för att lägesbestämma den nya fastigheten, och på bilden ovan ser ni hur han tillsammans med Ingrid och Hanna diskuterar vad gränsmarkörerna skall placeras.

Gården, Odla, Skog & gård

”Det är ju inget sätt att försörja landet på”

17 februari, 2019 Christian Lämna en kommentar

Rubriken är en sammanfattning av vad flera spontant brukar känna i magen när vi berättar om vår grönsaksodling. Vi vill hävda att den magkänslan är fel, och vi tänkte berätta varför.

Vi har berättat om de nya grävningsfria odlingsbäddarna som vi håller på att anlägga här i Sundhult. Målet med det hela är att ge oss själva grönsaker men även att det skall ge en inkomst.

Liten yta med intensiv odling

Exempel på mått på odlingsbäddar och redskap och tillbehör

Det kan tyckas att ytan för odlingen är liten. Det är delvis sant just nu, eftersom vi startar lite smått för att trimma in arbetet. Vi kommer öka odlingsytan, men redan det vi har i starten skall ge en del avkastning att sälja.

Det beror på hur marken nyttjas. Dessa odlingsbäddarna kommer odlas mer intensivt, alltså fler grödor på mindre yta och med flera omgångar under samma säsong, samtidigt som det grävningsfria systemet gör det lättare att hålla efter ogräs och få effektiv skörd.

Växlar maskiner och ogräsmedel mot arbetstimmar

Skyffeljärn passar precis mellan grödorna

En del i effektiviteten är att det inte görs investeringar i större och dyra maskiner. Eftersom bäddarna odlas så tätt finns det inte så mycket plats för ogräset att växa. Det behövs inga spår för maskiner, utan bara smala gångar där den som sköter om grödorna kan gå.

Mellan det att olika grödor finns i bädden täcks den med en väv så att ogräset inte får något ljus och därmed inte kan gro.

Det behövs inget bränsle för att driva maskiner och inga bekämpningsmedel köps in vilket ger utrymme att betala lön i stället.

Grävningsfritt är nyckeln

En nyckel till att konceptet lyckas är att bäddarna är grävningsfria. Med hjälp av en bredgrepp hålls jorden lucker utan att vända den om. Det är viktigt av flera skäl.

Dels ger det möjlighet att ha grödorna tätare, då rötterna får det lätt att tränga ner på djupet.

Eftersom jorden inte vänds gör det också att ogräsfröna inte kommer upp i samma omfattning och får därför inte lika lätt att gro. Alltså blir det mindre arbete med att bekämpa ogräs.

Dels ger det mycket kol i marken. När en gröda skördas tas inte rötterna bort. Istället låter man rötterna brytas ner i marken, och på så sätt binds kol in som ger livskraft till kommande grödor.

Mer näring i det som odlas

Mykorrhiza, maskar och bakterier samverkar under jorden

Systemet nyttjar den biologiska aktiviteten i jorden där växterna bjuder på gott till bakterier och mikrober i marken. Där fortsätter utbytet med svamp genom mykorrhiza, som letar sig ner i marken och bryter materia, ja till och med sten.

Detta gör att grödorna får ett större utbyte av naturliga näringsämnen, utan konstgödsling eller liknande sätt att stimulera växterna.

Det bildas mer humus i marken, och det gör också att jorden kan lagra mer vatten, vilket gör den mindre känslig för torka.

Multifarm är en tillgång

För vår del i Sundhult har vi en extra fin detalj som kommer med djuren vi har på gården. Det kommer ge tillgång till extra näring för bäddarna, vilket andra odlare kan behöva köpa in.

En gård med både djur och odling är extra bra, eftersom vi kan låta olika delar ge tillskott till den andra. Det var så de små gårdarna fungerade förr i tiden, där alla hade egna kor, grisar, höns och alla hade en egen odling. I dagens lantbrukssystem är många specialiserade till en del, och till och med en liten delmängd av det.

Konceptet är beprövat på många platser

Detta grävningsfria och intensiva sättet att odla på är beprövat. Det tillämpas på många platser, inte bara i Sverige utan runt om i världen, och det är ett växande sätt att producera grönsaker på. I Sverige finns det exempel på där denna typ av odling görs mitt i Malmö.

Jo, detta är ett sätt att försörja landet på

Slutsatsen är att detta visst är ett sätt att försörja landet på. Det ger mer och bättre mat på en mindre yta. Matproduktionen är klimatsmart och samspelar med de biologiska systemen snarare än tekniska och maskinella lösningar.

Dessutom fokuserar det på arbetskraft, och ger fler arbete, och om det är något vi skall lägga arbetstid på så är det väl att ge varje människa bra mat att ställa fram på bordet?

Med fler små odlare nära konsumenten finns det möjlighet till direktkontakt. Du kan åka ut till bonden och se hur maten odlas och du kan ställa frågor direkt till den som producerar dina grönsaker för att kunna välja rätt. Det är också detta som ger lönsamhet, att konsumenterna köper direkt av odlaren utan mellanhänder som skall ha del av förtjänsten.

Försäljningen sker genom prenumerationer, gårdsbutik eller REKO-ring. Ett extra plus är att det blir lättare för folk att äta efter säsong och genom det bli klimatsmarta.

Allt detta tillsammans gör att vi får något som är smart ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Kommentarer, Politik & Samhälle

Den okreativa landsbygden är en myt

31 augusti, 2017 Christian Lämna en kommentar

Teo Härén är en person som vänder på begreppen. Kanske för att han är van vid att vara kreativ. Under många år har han åkt land och rike runt, ja till och med världen över, och föreläst om kreativitet.

Han bor i Älvkarleby, en halvtimma utanför Gävle, där han visar att landsbygden är kreativ och har en enormt stor utvecklingspotential. Tillsammans med sin fru Sanna, driver han flera intressanta projekt i byn och givetvis är vi på Inlandsbladet nyfikna på om han har något att lära oss.

I den ombyggda ladan på herrgården finns en beachvolleyplan, som varit värd för VM i sandminton. Faktum är att det var här som denna idrott skapades, vilken är en blandning mellan beachvolleyboll och badminton. Det där med att blanda två saker till något nytt ger kreativitet, frågan är endast hur vi får tag i sakerna för att kunna mixa till något nytt.

Med sin kunskap om kreativitet och sin passion för landsbygden ger han sig nu ut på turné med en föreläsning som heter “Myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden”. För oss inlandsbor är det en väldigt intressant fråga hur vi får till en kreativ landsbygd som utvecklas, och som är lika eftertraktad som staden.

Är staden mer kreativ än landsbygden?

I flera tusen år har städerna haft ett övertag över landsbygden vad gäller möjligheterna att vara kreativ. Detta på grund av hur städer har kunnat erbjuda fler intryck, fler kontakter och mer kunskap, inleder Teo. Detta stämmer dock inte längre!

Han berättar att det som har hänt är att idag är det inte städerna som erbjuder mest intryck, det är internet. Förutsättningarna för kreativt tänkande har helt enkelt decentraliserats. Eftersom landsbygden har tillgång till samma internet som städerna har är det irrelevant att tala om kreativa städer, istället bör vi tala om kreativa personer. Detta oavsett om personen bor i staden eller på landet menar han.

Stadens övertag har försvunnit. Men i det offentliga samtalet beskriver man fortfarande städer som kreativa, vilka då skulle stå i kontrast till en okreativ landsbygd.

Det är dags att ändra det samtalet nu, slår han fast.

Men landsbygden dör ju?

Som landsbygdsbo får vi höra att landsbygden dör och avfolkas. Det är ett faktum att lanthandlare stänger, bensinmackar försvinner och annan service dras in på landsbygden. Hur menar Teo att exempelvis vi inlandsbor i Falkenbergs kommun ska kunna känna att vi har samma service som i centralorten?

Det här är en fråga som är otroligt provocerande för Teo. Han menar det är precis tvärt om; Servicen utökas ju hela tiden på landet!

När han växte upp på 70-talet i en liten by på landet fanns där en lanthandel, inget annat. Inget apotek, ingen bibliotek, ingen bank, inga klädaffärer, ingen vårdcentral , osv. Listan kan göras hur lång som helst på vad som inte fanns i byn. Idag bor Härén i en liten by på landet och har via nätet (online) tillgång till nära alla världens butiker, över 100 banker, minst två apotek, flera vårdcentraler där han kan träffa en läkare via videosamtal och obegränsat med böcker och filmer via olika prenumerationstjänster. Allt tillgängligt via nätet, oavsett var du bor.

Servicen har ju blivit sjukt mycket bättre på landet, inte sämre, säger Teo.

Han menar att det vi på landet borde göra varje morgon är att vakna och skrika rakt ut av glädje över hur bra servicen blivit på landet. Trots det är det oftast den motsatta bilden som målas upp; att servicen blir sämre. Det stämmer ju helt enkelt inte om vi tittar på de exempel som Teo ger oss.

Lägg ner fler mackar!

Vad gäller nedlagda mackar så är det ett ”icke-problem” som han ser det. Inte minst framöver. Vill du köra bensinbil? Gör det lätt för dig och köp en bil med gigantisk bensintank, resonerar han. Det är inte konstigare än att folk i städerna köper bilmodellerna som SMART eller MINI för att få en bil som är liten och enkel att parkera. Du får köpa en bil anpassad till den verklighet du bor i. Små bilar i staden och stor bränsletank på landet. Köp Peugeot 508 tex – den går 180 mil mellan tankningarna. Det torde täcka de flestas behov?

Eller ännu hellre, landsbygden kan istället se till att leda den naturliga övergången till elbilar. Du får betydligt lägre pris per mil med el än med bensin/diesel, så även om inköpet av bilen fortfarande är högre så torde det vara lönsamt för de flesta att byta. En bieffekt är att det bättre för miljön och att du kan ”tanka” hemma.

Han funderar för övrigt på varför det är i städer som bilpooler växer så det knakar. Varför delar inte fler på landsbygden på en lyxig elbil där t ex den som pendlar långt på vardagar delar den med en som kör mycket på helgerna?

Att mackar lägger ner är ett tydligt sundhetstecken och någonting vi bör uppmuntra. Inte beklaga oss över. I år kommer det flera elbilsmodeller med +40 mils räckvidd och till skillnad från bensinmackar finns det ju elkontakter överallt på landsbygden!

Lägg ner fler mackar. Både i städer och på landet, provocerar Teo.

Du har under många år föreläst om kreativitet i olika sammanhang, och därför är rubriken på ditt föredrag spännande. Varför tycker du att det är så viktigt att vara kreativ?

Ett av landsbygdens stora problem är att det är så många som diskuterar problemen och så få som diskuterar lösningarna, tycker Teo.

Samtidigt är han den första att tycka att det är bra med problemformuleringar. Det är första steget i en kreativ process, och han önskar bara att mer fokus lades på nästa steg i den kreativa processen; Att hitta lösningar på dessa problem.

Landsbygden är inte perfekt, dock kan kreativitet och nytänkande lösa de flesta problem om vi använder rätt metod, menar Härén.

Vi inlandsbor får tre tips :

Låt oss ta till oss de nya lösningar som kommer.
Låt oss våga testa nya idéer.
Låt oss utmana gamla sanningar.

Nu vet vi varför vi skall vara kreativa, men hur kan vi på landsbygden bli mer kreativa?

Genom att använda internet för att verkligen ge oss nya intryck och inspiration. Surfa runt, läs tidningar från andra länder, lär dig någonting nytt, inspireras av andra människors kreativitet, var delaktig i forum och möt nya människor i andra delar av världen.

Bara för att du har fått tillgång till internet betyder det ju inte nödvändigtvis att du fyller på med all denna inspiration som nu är tillgänglig.

Trots det talas det mest om vikten av att alla på landet får internet.

Jag tycker en mycket viktigare fråga är hur vi får alla de som redan fått internet på landet att använda det fullt ut, säger Härén och fortsätter,

Först då uppnår vi en kreativ, dynamisk landsbygd.

Det är mycket under samtalet som kretsar kring digitalisering och internet. Här i Inlandet har vi snart väl utbyggd fiber i hela vårt område, fast det är inte det samma som att alla ser möjligheten, eller kan använda datorer och internet.

Vad händer med de som inte kan det här med datorer och internet?

Nu blir Teo bestämd och tydlig och suckar tungt när han berättar vidare.

För det första; De personer som inte har tillgång till datorer, eller som inte kan använda, internet är försvinnande få. Vi andra är så otroligt många. Så om alla vi som kan, vill, och törs använda datorer handgripligen hjälper de som inte kan/vill eller törs så försvinner detta problem.

Du kan låta 11-åringen beställa garn på nätet (http://www.garnaffaren.se) åt 90-åringen som tvekar att lära sig paddan. Sedan kan 90-åringen kanske lära 11-åringen hur man virkar. Om nu inte 11-åringen redan lärt sig det på YouTube förstås.

Han tycker att det är synd att så mycket av samtalet kretsar kring dessa få människor som inte använder internet. Även i denna intervju så är det ju faktiskt en av sex frågor som handlar om just dessa försvinnande få människor. Det är tråkigt hur så stor del av samtalet kring landsbygdens utveckling som handlar om några få som inte kan, eller vill, ta till sig nya möjligheter, tänker han.

Det betyder inte att Teo inte bryr sig om dem. Tvärt om. Det viktiga är att omsorgen om dessa få personer inte får dominera samtalet kring landsbygdens utveckling. Låt oss istället diskutera t ex vilka nya lösningar som får fler att flytta ut från städerna och ta sina jobb med sig ut. Kanske hem till den by där deras gamla föräldrar bor?

Kan du ge exempel på olika kreativa idéer som gett liv åt landsbygden?

Åhh, det finns ju hur många som helst!, utbrister kreativitetskonsulten.

Sedan radar han upp några exempel:

Museum of modern art- som du kan besöka på nätet. Gör det!

Alla konferenser som live-streamas; Idag kan man gå på världens största IT-konferenser men ändå sitta i en solstol på baksidan av sitt hus i sin lilla by på landet. Gör det!

Eller ta bara Netflix. för 10 år sedan kunde jag hyra 50 filmer på min lokala mack i min lilla by, och i Stockholm samma år kunde jag hyra 2000 filmer. Idag är utbudet av filmer precis lika stort på båda ställena. Samma utbud på landet som i stan.

Lika bra mat i London som Älvkarleby

Teo avslutar att berätta om en kompis i London som ”skröt” om hur han kan äta asiatisk mat i London, så han beställde ingredienser från https://thailaan.se/ och lagade asiatisk mat (med recept från http://www.asianonlinerecipes.com/ ) dagen efter. Nu bor Teo på landet i Sverige, och inte i en storstad som London. Visst, du kan inte gå på 100 olika restauranger i hans by, men du kan äta mat från hela världen om du vill och tar lite hjälp av internet.

Hans sammanfattning är att med internet har förutsättningarna radikalt förändrats kring möjligheten att vara kreativ på landsbygden, och tycker att vi i Falkenbergs inland skall se till att utnyttja detta.

Gör det!, avslutar Teo bestämt.

(Denna text är tidigare publicerad i Inlandsbladet)

Det finns ett tidigare inlägg där Christian kommenterar ett föredrag som Teo Härén höll i Leksand.