Etikettarkiv: Skog

Tvillingarna Eriksson sjunger lärken i högan skyn

Tvillingarna Eriksson bjöd på sin show när Rådgivarna i Sjuhärad bjöd in till en skogs dag, där det diskuterades alternativa trädslag med brödernas syn på skogsbruk.

Det är alltid lika underhållande att höra tvillingbröderna Johannes och Anders Eriksson från Melltorps Skogsförvaltning. De brinner verkligen för sin skog, och argumenterar för att lärken skall användas i det svenska skogsbruket. För dem är det en självklarhet att skogen skall skötas med småskalig utrustning.

De har så stort engagemang att de skulle kunna stå dygnet runt och berätta sina ståndpunkter. Det blir en show när de sätter igång och talar om sin skog. Det är svårt att förklara, så jag har en liten video med ett utdrag från skogsdagen som Rådgivarna genomförde.

Det var mycket roligt att få se de hägn där de provat olika trädslag i olika kombinationer. Lärken fanns med som en röd tråd och det var mycket, mycket imponerande att se hur den hade växt. Tujja, douglas och en rad andra olika barrträd presenterade. Det var mycket tal om ”pyntegrön”, ris som såldes och användes som pynt i exempelvis juldekorationer.

Det pratades en del om löv, och främst björk. Vi fick se ett fint björkbestånd som hade riktigt bra tillväxt, och inte krävde så mycket röjning som man tar förgivet när det pratas lövskötsel. Är man lite duktig på att sköta massurbjörk kan man få riktigt, riktigt bra betalt.

Själva sköter de skogen med sin Vimek Minimaster 101 och en Vimek G30 processor. stickvägarna lägger med 50-80 m mellanrum och vinschar ut till stickvägarna. De förespråkar småskaliga maskiner som Vimek, Loglander och givetvis Malawa. De ”vanliga” maskinerna kallar de för massförstörelsevapen och hanvisar till stora stickvägar, markpackning och spårbildning. Storskadliga är benämningen istället för storskaliga i deras mun.

De menar att man tar bort många huvudstammar bara för att kunna kör in med stora maskiner, och att man plockar bort träd som danar kvalitetstimmer. De menar att man kan producera mer total volym trots att det är fler träd. Det vanliga idag är att man röjer och gallra hårt för att få hög diametertillväxt. De påstår också att hållfastheten påverkas och för stora årsringar, och att fibrerna blir kortare som ger sämre egenskaper vid framställning av pappersmassa

De stamkvistar det mesta, och man måste säga att det blir en trevlig skog att vandra i. De hade mycket att säga om stamkvistning, och berättade att det är en ganska lätt åtgärd. Något som man kan engagera familjen i och tillsammans vara i skogen och putsa på skogen. De tipsade om Malco som säljer japanska sågar. Deras erfarenhet var att man skulle använda byggsågar, eftersom stamkvistningssågarna hade för grova tänder och att de är helt härdade. Byggsågen så var bara spetsen på tanden härdad, vilken gjorde den mer lättarbetad. Enligt Erikssons skulle man bara såga i draget för att inte bladet skulle böja sig, och gärna så mycket i lod som det. Man skulle såga sakta när grenen ger vika, för då spjälkar den alltid utåt. Tar man för snabba tag och försöker få av grenen snabbt kan urdrag uppkomma. Spjälkar grenen utåt kan man bara såga av den lilla spjälkande delen av grenen. Grönt skaft på byggsågen var bra till gran (tror röd var bra för lärk och blå för tall).

När det gäller röjningen använder de Bengt-Åke Alrikssons midjeröjare. Deras idé var att man röjde högt och la ett snett snitt. Då gled stammen av och ställde sig på marken. Det viktiga är att man får av toppen så att huvudstammarna får ett försprång. De stammar som blir kvar fungerar även som viltfoder.

Bröderna hägnar alla sina planteringar, vilket skapade diskussion om viltvård och viltvård i kombination med skogsbruk. De talade om betnings- och fejningsskador på bestånden. Det var de som sa att de drev upp exempelvis lärk utan hägn.

Vi tittade på en stor självföryngring, och ett mindre sikta bestånd. De hade många åsikter mot plantera siktagran här. Beståndet var väldigt tätt och det vore intressant att få komma tillbaka och se hur beståndet ser ut om ett antal år.

Som vanligt när man träffar andra skogsägare går diskussionerna varma och erfarenheter utbyts. Det är jättespännande och varenda gång upplyfts jag av hur många som pratar om småskaliga maskiner i skogen och alternativa brukningssätt, jämfört med var de stor aktörerna på marknaden förespråkar.

Jag filmade en del på skogsdagen och skall se om jag inte kan sätta ihop fler intressanta klipp och presentera på vår YouTube kanal. Dagen var inspirerande och man känner sig sugen på att ta tag i sin skog och våga tänka annorlunda.

Intressant skogsträff om småskalig gallring

I fredag var jag på en skogsdag arrangerad av Rådgivarna i Sjuhärad som handlade om småskalig gallring.

Det var ganska dåligt väder, med kraftiga regnskurar, men det hindrade inte ett 30-40 tal deltagare. Det intressanta var att få se en gallringsgrupp från Vimek, en Vimek 608 som skotade efter en Vimek 404 T3, och en Malwa. Dessutom pratade bröderna Eriksson från Melltorps Skogsservice om de fördelar de ser på användning av småskalig utrustning.

Vimek 404 T3 jämte en Malwa 460, med klippaggregatet Malwa RC1800. Foto Malwa AB

Jag konstaterar att de flesta vill använda mindre maskiner i skogen, men som mer eller mindre lekmän kan vi inte visa att det skulle vara ekonomiskt försvarbart jämfört med storskaliga maskiner, som får ut mycket mer kubik per timme ur skogen än det småskaliga. I alla fall i just den åtgärden. Det småskalihga lämnar kvar mer i skogen som växer till och  förräntar sig. Det är dock inget som gagnar den som brukar skogen idag. Kanske måste vi vara så egoistiska och tänka på nuet, för det är i dag vi måste betala kostnaderna för skogsbruket, även om avkastningen blir högre vid avverkningen.

Jag här själv läst en hel del i ämnet och tror på det småskaliga. Ni kan läsa om det på Skogspysslingarnas hemsida. Bröderna Eriksson säger sig kunna visa med siffror att det är bättre att gallra med småskalig utrustning, och behålla ett tätare bestånd där diameter utvecklingen inte är lika stor. Jag önskar att jag fick se de siffrorna. Jag träffar bröderna igen på lördag, och hoppas få mer kött på benen då. Då har den en ny träff i Rådgivarnas regi, och vi får se lite av resultatet av deras arbete.

Tyvärr tror jag att brödernas budskap går förlorat när de överdriver och pratar på ett sätt som för tankarna till en frireligös pastor i essä. När man pratar om traditionella skogsmaskiner för massförstörelsevapen eller storskadligt skogsbruk tillsammans med sättet att framföra det minskar trovärdigheten.

Vimek 680 jämte en Malwa 460 Foto: Malwa AB

Nåväl, det var kul att få se den senaste maskinen från Vimek jämte Malwa. Jag känner mig nöjd att jag vågade satsa på en Malwa. Resan är inte slut än, men det känns rätt och är en maskin som passar bra för småskaligt skogsbruk.

Malwa visade också sitt nya radiostyrda bioenergiaggregat, Malwa RC1800, och där har man något mycket bra på gång. Ett litet, lätt klippaggregat med ackumulering. Tack vare radiostyrningen så är det bara hydraulslangarna för gripen som behöver kopplas in, och den kan rotera fritt.

Jag ser fram emot att få hem vår Malwa, nu med uppdaterad mjukvara för styrsystemet och dämpare för kranen, och att få ha en trevlig höst med småskalig utrustning i gallringsskogen.

En låt betyder så mycket

Jag började veckan med att fundera på att samla några låtar som är  lite speciella för mig i en spellista, och skriva ned lite varför de betyder något för mig. Det resulterade i blogginlägget Mina 21. Av alla reaktioner att döma var det ett lyckat kast. Många har hört av sig och sagt att de gillade listan, och att det var kul att se varför jag valt låtarna. Att begränsa sig till 21 spår var sannerligen inte lätt, för det finns flera som man kunde tänka sig få vara med.

Nu hoppas jag bara att jag får se andras Mina 21. Min vän Johan Thunwall har lagt in sin lista i kommentarsfältet till bloggposten, med motiv för varje låt. Trevligt initiativ. För er som har egna bloggar kan ni lägga än länk till er blogg där ni skriver ner era motiv.

I onsdags när jag skulle gå ut och arbeta och öppnade dörren mötes jag av en förfärlig stank. Det har under ett par veckors tid luktat lite illa, men vi har inte kunnat lokaliserat vad det var som luktade. Denna morgon fanns det inget annat att göra än att bryta upp golvet på vår farstukvist. Efter att jag med hjälp av kofot fått bort alla spikar lyfte jag på plankorna, och där under fanns en fullvuxen grävling. Död. Död sedan en tid tillbaka, och det var en simpla förklaringen till odören.

Med hjälp av svärfar avlägsnades slagskämpen. Jag påstår att grävlingen är en förlorare in någon slags kamp, där den skadat sig och smitit in under vår farstu för att vila upp sig, men inte orkat. För ett antal veckor sedan vaknade vi mitt i natten av ett ihållande skrik som bara pågick och pågick. Jag gick ut på vår veranda, men skriket som kom från utrymmet under verandagolvet slutade inte. Inte förrän jag stampade hårt var det någon som rusade runt huskunten, och jag gissar på att det var denna objudna gäst.

Har varit på utbildning i bioenergi i Skogsstyrelsens regi i veckan. Min slutsats är att uttag av bioenergi ur skogen idag först och främst är en samhällsnytta i omställningen från fossila bränslen. För skogsägaren betyder det ingen ekonomisk vinst, och det innebär fler tunga maskiner i skogen, då näringsuttaget ur skogen påverkas och måste kompenseras via askspridning. Riktigt hur det påverkar ekologin i skogen är det ingen som kan svara på. Det är verkligen svårt att avgöra hur man skall göra med bioenergiuttag.

Har arbetat i hagarna i veckan och renoverat stängsel. Rivit ner bångstyrig, hemsk tagtråd och ersatt med nytt elstängsel. Tar rätt stor tid i anspråk, för med det har följt arbete med att röja sly och fixa diken. När väl det gamla stängslet är nere, sly och diken är fixade går det på ett kick att få upp det nya. Som tur är vet jag att den tid man lägger ner på förarbetet lönar sig många gånger om senare, eftersom det blir betydligt mycket lättare att sköta det nya stängslet.

När jag gått där och spottat, svettats och svurit över taggtråd och sly har jag lyssnat på radion. Den här veckan har man inte pratat om annat än VM-fotboll och kronprinsessbröllop. Med övervägande tonvikt på det sistnämnda. Därför var det ganska skönt att få se den lycka som bröllopsparet visade upp på sin dag. Prins Daniels tal till Victoria var lysande, och mitt Twitterflöde tyder på att det berörde de flesta. Man talade om äkta kärlek och romantik. Någon retorikexpert omnämnde talet som det bästa svenska talet någonsin. Skönt att få putta undan nyheter om oljeläckage, finanskriser och krigstillstånd för det som verkligen betyder något; lycka och kärlek.

Jag som är för monarkin och tycker kungahuset gör en strålande insats för Sverige tror att Sverige knappt kunde få två bättre förebilder för vårt land, och oss andra att se upp till och beundra.

När du nu läst klart detta är det bara att starta Spotify och börja knåpa ihop de 21 låtarna som betytt mycket för dig. Jag lovar dig att varje sekund av den resan ger dig en upplevelse. Victoria och Daniel fick en helt specialskriven låt, som framfördes i kyrkan av Björn Skifs och Agnes Carlsson. Antar att den passar på brudparets Mina 21…

//Christian