Den vanligaste frågan om vår vedpanna är ”hur många gånger behöver du lägga i pannan?” Svaret från oss har varit ”Det beror på”. Med den här filmen gör vi en ordentlig genomgång av hur mycket värme som vedpannan kan ge oss, och räknar på hur många ilägg det motsvarar.
Du får se lite hur mycket värme olika trädslag ger, verkningsgrad för pannan och värmesystem och ackumulatortankens funktion, Dessutom får du en del schablonuträkningar utifrån en normalvilla och dess energibehov.
I den filmen nedan får du se den nya balvagnen som vi kopplar efter vår Volvo BM320 för att köra foder till våra Highland cattle. Du får se monteringen och det första testet när vi kör ut en bal med vår Volvo BM320.
Solskensfarmarnas djur går ute året om, och under vintern får de grovfoder från ensilagebalar som vi ställer ut på markerna. Vissa av markerna har sämre bärighet eller kan vara lite luriga att komma åt, så för att minska marktrycket provar vi nu att använda en ATV-vagn avsedd för att köra rundbalar.
Vagnen väger 175 kg och kan lasta 1000 kg. Boggin med fyra hjul fördelar marktrycket och ökar stabiliteten i kuperad terräng. Jämför med en traktor med balgrip (balklämma) där vikten från balen, balgripen och framdelen på traktorn hamnar på främre axeln vilket ger högt marktryck.
I detta första test använder vi vår lilla traktor, en Volvo BM320, vi kommer även använda den efter ATV (fyrhjuling) och kanske även bil. Vi ställer gärna ut balen redan på hösten före vintersäsongen då bärigheten är bra och då är det viktigt att ensilageplasten inte skadas så att fodret riskerar att förstöras.
På vårt nya arrende i Solskensfarmarna så har vi inte tillgång till el. Därför har vi byggt ett off-grid-system för att förse djuren med vatten.
Det är ett 12 Volt-system som körs via solceller. En pump tar vatten ur en bäck och pumpar till ett kar med flottör ute på betet. Pumpen har en inbyggd tryckgivare som gör att pumpen slår av när tryckt byggts upp i matarledningen.
På det här sättet kan vi styra djuren till olika delar av våra fållor. Tidigare lät man djuren gå till en liten bit av bäcken. Där blir det söndertrampat, och eftersom djuren återkommer hela tiden till samma ställe blir inte betet lika bra betat.
Med vårt rotationsbete får vi bättre gräs och en längre betessäsong. Det innebär att vi kan minska mängden grovfoder, ensilage, som vi ger över vintersäsongen. en instats som är både är bra för ekosystemet och för ekonomin.
Vill du köpa prylarna kan du göra det via de här länkarna från Amazon. Du betalar inte mer, och vi får en liten slant för att vi hänvisat dig dit:
Solcellsregulator: https://amzn.to/3Q1tWKt
Shunt/batteriövervakare: https://amzn.to/38ZM6eM
12V vattenpump: https://amzn.to/3mr7eO9
Ackumulatortank: https://amzn.to/3mxlkNT
Solcell: https://amzn.to/3zwuHoK
Kabel till solcell: https://amzn.to/3aBCveA
Kabel till batteri (OBS! välj en som klarar av den ström du skall använda): https://amzn.to/3zumoKt
Glöm inte säkra av pumpen på lämpligt sätt.
Pumpar vatten till djuren vid ödetorpet
Vi har utvecklat vårt tidigare off-grid-system med en förbättrad montering. Vi visar även hur vi håller på att bekämpa örnbräken med hjälp av djuren vid torpet. Den här gången monterades pumpen och styrsystemet i en rektangulär låda med en skiljevägg mellan elektroniken och vattnet. Det så att eventuella skador vid läckage skall minska.
Det finns luftspalt för att luften skall kunna flöda från ena sidan till den andra. Luften tas in under solcellsregulatorn från Vitron, och ut ovanför pumpen. Ackumulatortanken som innehåller kallvatten kommer finnas i mitten.
Hur du bygger en billig vattenautomat med flottör till dina betesdjur
I hagen ser du ett vattenautomat som vi byggt ihop själva. Billiga och enkla komponenter som kostar under 500 kronor, och i filmen får du hänga med på en steg-för-steg beskrivning på hur vi gjorde så kan du lätt fixa en egen vattenautomat.
Våra långhåriga highland cattle-kor kräver ett kraftigt elstängsel och vi har flera hagar där det inte finns tillgång till el. Då är det smart med ett solcellsdrivet aggregat men de färdiga system som finns att köpa är ofta inte så kraftiga. 00
Här får du hänga med i den ingående beskrivning om hur du själv kan bygga ett kraftfullt solcellsdrivet elstängselsystem som är lätt att flytta mellan olika hagar och som håller långe även om det skulle bli en lång period med moln och dåligt väder.
Bygget är komplett med elstängselaggregat, batteri, inkoppling av solcellstyrning, åskskydd samt en vagn att flytta det med.
Under 2022 slog vi ekonomiskt rekord för solcellsanläggningen vi installerade 2016 i Sundhult. Det beror så klart mycket på det globala läget som drivit upp elpriserna.
Det betyder också att anläggningen kommer ha betalat av sig snabbare än vad vi räknade med när vi bestämde oss för investeringen.
Egentligen är det fantastiskt att vi kan gör en investering i fastigheten och snart börja tjäna pengar på det utan att ha sålt huset. Det är svårt att komma på andra investeringar som du kan tjäna pengar på. Visst finns det investeringar som sänker kostnader, men att faktiskt få in pengar.
Så här gick det med solcellerna 2022
Hanna gör en ordentlig genomgång här av solcellsåret 2022 och berättar om hur elpriset påverkat och hur elstödet faktiskt försämrar resultatet något.
För att kunna se resultatet över tid så får du se hela perspektivet från när anläggningen driftsattes i maj 2016.
Vi började fundera på var vi skulle ställa bandsågverket och insåg att det vore rätt bra hälsa på någon som har den här typen av sågverk på plats.
Vi hittade Emil på Bergsgården
Vi en sida på Facebook hittade vi Emil som bor på Bergsgården intill Fryele strax utanför Värnamo. Han hade fått sin Trak-Met tidigare år, och den var väldigt lik vår, förutom att han har hydraulik på sin såg.
Vi frågade om vi fick komma på besök, och som tur var fick vi det. En fredag i slutet av april i strålande vårväder drog vi till Bergsgården där Emil förevisade sitt sågverk.
Ett väldigt inspirerande studiebesök där vi fick veta mer om hur han plockhugger ur egen skog och sågar upp timret han fäller under vintern på beställningar han får.
Sortimentet innehöll bland annat vildmarkspanel, något att han använt att bygga sitt växthus och inte minst den trädkoja han byggt ute i skogen och hyr ut på Airbnb.
Vi lyfte på huven till bandsågverket
Vi fortsatte studiebesöket med att bland annat få se hur det såg ut under huven för att se vilka komponenter de valt.
När vi såg att Trak-Met valt bland annat Siemens och Schneider och allt var väldigt snyggt och ordentligt monterat. Väldigt positivt.
Sågdator för exakt sågning
Sågverket har också en sågdator, eller datamåttställare, där det går att mata in vilka snitt sågoperatören planerar att göra stocken.
Med alla snitt inprogrammerade går det fort att bearbeta stocken.
Emil demonstrerar också alla hydrauliska funktioner han har på sitt sågverk. Det enda han valt bort är stocklyften, eftersom han har ett stockbord varifrån han matar på stockarna på bandsågverket.
Mersmak av studiebesöket
Vi måste verkligen säga att besöket hos Emil på Bergsgården gav oss mersmak. Vi känner oss väldigt nöjda med det bandsågverk vi har beställt.
Det kändes väldigt välbyggt och som sagt var med kvalitetskomponenter rakt igenom. På det sätt som Emil använder det så visade han också att det är väldigt produktivt.
Kanske borde vi tänka lite större än bara hantera timmer från vår egna skog. Om än i lagom omfattning. Vi har mycket vi vill hinna med här i Sundhult, och ett mer produktivt bandsågverk skulle kunna ge ännu ett stabilt ben att stå på bland flera på gården.
Det är så vi ser på en småskalig gård. Fler olika ben som ger omväxling, kan komplettera varandra och ge flera inkomstströmmar. Gärna där det går att vidareförädla det som gården och bygden har att ge.
I Sundhult har vi under en längre tid pratat om att vi skulle vilja förädla mer av vår egna skog. En av de visionerna vi haft är att kunna såga det egna virket.
När vi tilldelades priset ”Årets klimathjältar” av Bixia bestämde vi oss för att en del av det skulle få bli en grundplåt till ett bandsågverk.
Vi började sondera marknaden och kika på vad det fanns för sågverk som skulle kunna passa oss, och hur mycket vi skulle kunna tänka oss att lägga på en sådan maskin.
Priset delades ut tidig höst 2021, och efter vinter och vår var det dags för Elmia Wood igen efter att pandemin gjort att det inte kunnat genomföras. Mässan är ett perfekt ställe att kunna se flera olika bandsågverk på samma plats samtidigt för att jämföra dem.
Det var riktigt spännande att se alla sågverk, som alla har sina styrkor. Vi hade nästan helt bestämt oss när jag undersökte lite mer och upptäckte då Trakt-Met. En tillverkare som vi helt hade missat.
En anledning att vi hade missat det är att det finns väldigt få Youtube-klipp om den sågen. När vi väl började titta ner på detaljer uppenbarade sig också att de tillägg vi ville göra när vi kikade på andra tillverkare ingick i det här verket, och skillnaden i priset var inte så stort.
I november 2022 bestämde vi oss för att beställa en Trak-Met TTP600 Standard med lite tillval, som förlängd sågbänk och stationär manöverpanel som exempel.
Leveranstiden skulle kunna bli uppemot ett år meddelade den svenska återförsäljaren, Bamseprodukter, vilket var mindre roligt samtidigt som det kändes värt att vänta på.
I väntan på att vi skulle få vårt sågverk åkte vi i väg på ett studiebesök hos Emil på Bergsgården, som hade en sådan såg fast med hydrauliska verktyg.
Vi har varit lite dåliga på att uppdatera kring våra solceller här på bloggen. Dock har vi varit flitigare att göra det på vår Youtube-kanal, och nu har Hanna precis sammanställt hur produktionen och ekonomin föll ut i augusti och september.
Det vi kan konstatera är att hittas för året har produktionen varit väldigt bra. Vi har redan slagit produktionsrekord för ett hel år. Å andra sidan är vi nu inne i en tid med få soltimmar som sammanfaller med en hel del grått väder vilket gör att vii kommer få ett mindre utbyte för resten av året.
Har du missat de tidigare så finns det en spellista där vi samla filmerna som handlar om solceller så du kan titta i kapp.
Nu har vi haft vår solcellsanläggning sedan mitten på maj 2016. Det är dags att sammanfatta de första fem åren, 2016-2021, och se hur det ekonomiska utfallet blivit.
Det är många som är nyfikna på hur mycket av solcellerna som betalat tillbaka sig på de här åren, och i den här artikeln berättar vi hur det ser ut.
Hanna berättar i filmklippet i stort hur resultatet ser ut efter fem år, men det finns kanske fortfarande några frågetecken som du vill ha uträtade.
Du skall ha med i minnet att varje solcellsperojekt ser olika ut, och beror på vilka förutsättningarna som gäller just då. Det handlar lika mycket om den geografiska positionen, möjlighet till placering på byggnad/mark, vinklar, skuggor från omgivning och möjlighet att ansluta till elnätet.
Allt det påverkar ekonomin utifrån hur stora investeringar du behöver göra för att få till en solcellsanläggning hos dig.
Dessutom förändras regelverken kring solceller på olika sätt. När vi skaffade anläggningen så fanns det ett bidrag för att skaffa en anläggning, som idag är ett grönt ROT-avdrag.
Därför är det svårt att göra exakta jämförelser för olika anläggningar och vad det skulle innebära om du skaffar en anläggning idag. Det vi med säkerhet kan göra är att se hur utfallet blivit för vår specifika anläggning och vad vi faktiskt betalat och fått in under de här åren.
Hur ser vår anläggning ut?
Den anläggning vi har har en toppeffekt på 13,5 kW, eller 13,5 kWp som det brukar skrivas. Varje år beräknas anläggningen producera 12,6 MWh.
Fullständig teknisk beskrivning hittar du i en egen artikel. Det skall nämnas att vi valde en lösning från SolarEdge då vi har en skorsten som skuggar panelerna likt ett solur. Det är en lösning som idag har säljstoppats på grund av att den kan ge upphov till radiostörningar.
När vi skaffade anläggningen var ännu inte half-cut-paneler så vanliga. Idag hade vi kanske valt en sådan lösning istället, eftersom den är billigare. Celler på en panel delas då upp och ger fler mindre slingor som gör att skuggning inte påverkar lika mycket. Tekniken är billigare och vi hade kunnat skaffat fler paneler och samtidigt upprätthållit en bra produktion med lite planering av slingorna.
Dock är det en smart konstruktion att optimeraren som sitter på panelen behöver en signal från omriktaren för att leverera effekt ut, vilket kan ses som en säkerhet vid fel på anläggningen.
Det är en dyrare lösning
Lösningen med individuella optimerare för varje panel är en dyrare lösning, med en elektronikpryl på baksidan av varje panel. Många menar också att det införs en extra felkälla.
Sedan vi gjorde investeringen på anläggningen har priser på solpaneler minskat rejält samtidigt som panelerna ger mer effekt.
De paneler vi skaffade är på 265 Watt, vilket innebär att varje panel minskat 400-500 kr bara över de tre år du kan se i diagrammet ovan. Med 56 paneler på taket ger det 22 000 -28 000 kronor lägre pris på de tre åren. Utvecklingen har fortsatt, och priset på den anläggning vi installerade då är betydligt billigare idag och har bättre teknik.
Solcellspaneler brukar beräknas hålla i 25-30 år med minst 85% av ursprunglig effekt (i praktiken är det troligen mer). Den del som slits mest är omriktaren som omvandlar likspänningen från solcellspanelerna till växelspänning som vi har vägguttagen. Även omriktare har haft teknikutveckling, främst är det elektrolytkondensatorer som bytts ut till annan teknik som gör att de håller bättre. Vi räknar med att omriktaren håller 12-15 år och kan behöva bytas ut då.
Vad kostar det att skaffa solceller?
Den stora avgörande delen för vad solcellerna kan ge är soltimmarna du har på panelerna. Du kan lätt göra ett snabbt överslag på dina förutsättningar genom att använda någon av de tjänster som finns på internet, som exempelvis Solcellskollen. Där kan du få en mycket bra kalkyl vad det skulle kosta för dig att skaffa solceller.
Hur har det gått för oss i Sundhult de fem första åren?
Dags att du skall få veta hur resultatet ser ut för vår anläggning de fem första åren.
Värt att notera att i februari 2019 är det ingen stapel, vilket beror på att efter ett arbete på elanläggningen glömde vi slå på solcellerna igen. Synd, eftersom som det var en riktigt solig februari det året.
2018 syns topparna av de tre varma och torra sommarmånaderna som gav hög överskottsproduktion, samtidigt som det var lägre produktion på vintern så det jämnade ut sig på helåret.
Tittar du på stapeln för maj 2021 ser du hur regnig den var. Solcellerna ger som bäst när det är svalt ute och mycket sol. Värme påverkar panelerna negativt. Bäst produktion per soltimme blir alltså på vår/höst, men sommaren ger mer tack vare att soltimmarna är fler.
Total solelsproduktion per år
Samlar vi ihop staplarna till en per år ser vi att produktionen för varje år är ganska lika. 2016 hoppar vi över, eftersom det inte är ett fullt år med produktion.
Skillnaden mellan sämsta året, 2017, och bästa året, 2018, är inte speciellt stort.
Den streckade linjen som är orange visar snittet på anläggningens solelsproduktion för de här fem åren, medan den röda är den beräknade produktionen som anläggningen väntades ges enligt projektörens beräkningar.
Som du kan se ligger snittet lägre än den beräknade produktionen, även om det är med några få procent. Som vi ser är det i huvudsak två anledningar till det.
För det första är det så att vår storskog skuggar anläggningen lite under vintermånaderna när solen inte riktigt orkar upp på himlavalvet. Topografin är sådan att träden står lite högre upp än byggnaden vilket inte är helt lätt att få med när det görs teoretiska modeller på vad produktionen kan komma att bli.
Dessutom är vår taklutning 18°, vilket är väldigt flackt. Det gör att snö som kommer ibland vill ligga kvar och hindrar då produktionen. Inte heller något som finns med i de teoretiska modellerna.
Elpriset påverkar kalkylen
En avgörande del är elpriset, både det vi kan sälja till ett högre pris eller den el vi producerar själva och använder direkt så vi slipper köpa dyr el.
I diagrammet ser du det överskott vi sålt som grön del, den röda delen är den el som producerats och vi använt direkt själva.
I den sålda elen ingår intäkt från elnätsägare, elhandelsbolag och skattereduktionen på 60 öre. Intäkten är beroende på elpriset, då ett högre elpris också gör att elbolagen betalar bättre för el vi säljer.
Den direkt använda elen motsvarar elpriset per kilowattimme, vilket gör att den röda delen för 2021 blir relativt stor eftersom elpriset var så högt.
Den orangea delen i toppen de första åren är försäljning av elcertifikat. Ett system för att gynna produktion av förnybar energi, där de som producerar mer ”smutsig” el måste handla en kvot elcertifikat för att sälja sin el. Idag finns det så stor andel förnybar produktion att priset på certifikaten är så lågt att administrationskostnaderna att hantera elcertifikaten gör att det inte är lönsamt längre.
Hur ser avbetalningen ut?
De blå linjerna i diagrammet ovan visar hur investeringen minskat med intäkterna som kommit in, alltså avskrivningen.
Lutningen visar hur snabbt avbetalningen sker.
Den ljusblå linjen visar en rak avskrivning, med andra ord investeringen minus intäkten per år. Räknar vi på det sättet är det idag 44% kvar av investeringen att betala.
Den mörkblå linjen visar att vi exempelvis tar ett lån till 5% ränta för att betala investeringen. Det gör att vi varje år får en lånekostnad som också skall betalas av. I det scenariot så har vi 69% av investeringen kvar att betala.
Hur många år kvar innan anläggningen går med vinst?
Vi avslutar med tt titta på hur mycket av solcellsanläggningen som är avskriven hittills, och gör en uppskattning på hur lång tid vi har tills investeringen är slutbetalad.
Investering, ex moms och stöd
127 111 kr
Totala intäkter2016-2021 ex moms
70 696 kr
Räntekostnad 2016-2021 på 5%
30 697 kr
Kvar att betala utan ränta
56 416 kr
44%
Kvar att betala med lån till 5% ränta
87 113 kr
69%
Investering på 127 111 kronor är alltså vad vi har betalat när vi räknat bort momsen och det stöd som var aktuellt vid tillfället.
De totala intäkterna för anläggningen från starten i maj 2016 till 2021 ut blev 70 696 kronor. Det ger en intäkt på 12 658 kronor/år i snitt.
Det som är kvar att betala av anläggningen är 56 416 kronor, eller 44% av investeringen, vid en rak avbetalning. Det motsvarar knappt är fem år kvar att betala av anläggningen om vi räknar på att snittet fortsatt kommer vara drygt 12 000 kronor.
Om vi har tagit lån till 5% ränta är det 87 113 kronor kvar att betala, eller 69% av investeringen. Med snittet i intäkter de fem första åren skulle det ta strax över sju år till innan hela investeringen är avbetalad.
Dock ser vi en trend med lite högre elpris som gör att intäkterna ökar och då skulle ge en snabbare avbetalningstid.
När vi skaffade anläggningen räknade vi på att återbetalningstiden skulle bli cirka 12-13 år, vilket verkar kunna stämma, även om det troliga är att det kan gå lite fortare.
Där efter kommer anläggningen att generera ett positivt ekonomiskt resultat.
Vi gjorde det inte för att tjäna pengar
När vi bestämde oss för att skaffa solceller var det inte för att tjäna pengar. Våra motiv var i första hand att vara en aktiv del i omställningen till förnybar energi och att en vilja att bli mer självförsörjande på mer än bara mat.
Beslutet har vi inte ångrat. Det vi möjligen kan ångra idag är att vi inte satsade på en större anläggning. Det vi vet nu som vi inte visste då var är att vi skaffat elbil, så vår elförbrukning är högre än när vi bestämde oss.
Kanske hade vi också tittat på ett energilager, där stöden idag gör det högintressant, inte minst för att kunna begränsa storleken på sin huvudsäkring och minska effekttopputtaget från elnätet.
Nu arbetar vi för fullt med att planera hur vår hemmastudio skall bli. Vi har skaffat en del prylar och häromdagen testkörde Christian uppställningen när han höll ett distansföredrag. hela utrustningslistan hittar du längre ner på sidan.
Varför bygger vi en hemmastudio?
Tanken med studion är att det skall gå snabbt och lätt att göra det som kallas talking heads för Youtube, alltså klipp där du bara ser en person som berättar något i en studiomiljö. När vi gör Youtube-filmer gör vi det oftast ute, men det är inte alltid vädret är så trevligt för det.
Dessutom är det perfekt när det klippet skall innehålla diagram eller annan information som vi visa för dig som tittar.
Slutligen är gör det att de distansföreläsningar vi håller via Zoom, Microsoft Teams eller liknande verktyg ser väldigt mycket bättre ut för dig som tittar. Det gör också att jag kan vara mer aktiv i det föredrag jag håller.
Det går också att använda utrustningen för att sända direkt, livestreama, till Facebook, Youtube, Twitch eller liknande också. Faktum är att om du ställt in bildmixern räcker det med en knapptryckning för att starta din sändning.
Utrustningslista för YouTube-Studion
För bild in och koppling mot Zoom eller Microsoft Teams
Blackmagic ATEM Mini Pro
GoPro Hero9 som kamera
Philips 328P6VU som multiview-skärm
MacBook Pro inkopplad med USB-C till ATEM Mini Pro
Belysning i studion
Nanlite Forza 60B som keylight
Nanlite Softbox 60 till keylight
Weeylite RB9 som fill light
Nanlite PavoTube II 6C som bakgrundsljus för att färga väggen
För att visa presentation
Finlux 50″ som TV i bild
iPad med lightning till HDMI för att köra presentation på
HDMI-splitter för att få bild från iPad till både bildmixern och TV
Använd gärna våra länkar om du handlar
Om du tänker skaffa några av prylarna får du gärna använda länkarna nedan. Då får vi en liten procent även om du betalar samma pris.
Hjärtat är bildmixern Blackmagic ATEM Mini Pro som tar fyra bildkällor som ansluts via HDMI. De kopplas via en USB-C-kabel till den dator du kopplar upp dig mot Zoom/Microsoft Teams med, och dyker då upp som en webbkamera och ljudenhet i listan i verktyget.
För att du skall kunna se vad som går ut i sändning används en skärm som visar alla bildkällorna och vad som visas för de som deltar i mötet. Den skärmen har vi satt bakom kameran så att jag tittar ”genom” kameran och ser vad som går ut. Då ser det ut som att jag tittar in i kameran när jag egentligen tittar på det bakom.
För att undvika att få reflektioner i bildskärmen som visar presentationen har vi hängt upp ett tygstycke som du kan se i filmen.
Bildmixern kan kontrolleras från en dator med fler inställningar och möjligheter att styra sändningen.
Exempelvis har du möjlighet att ställa in kompressor för ljudet, vilket gör att ljudet håller en jämnare nivå.
Det går också att ställa in stillbilder som du kan komma åt med knapptryckning, justera storlek och position på bil-ibild-funktionen, vilken livestreaming tjänst du skall koppla dig till och mycket annat.
Du kan skapa macro, automatisering av sekvenser för knapptryckningar, som hjälper till att göra bildmixern ännu mer kompetent.
GoPro Hero 9 agerar kamera i våra försök
Som kamera i får testuppställning vi har är kameran en GoPro Hero 9 . Den har en Micro-HDMI-utgång som vi kopplar till bildmixern.
Först kunna göra det med GoPro Hero har den tillbehöret Medimod, som ger mikrofonuttag, en HDMI-anslutning och en bättre mikrofon än den inbyggda.
Så klart går det att använda andra kameror med bättre objektiv som ger ännu bättre bilder. Se bara till att den kamera du vill använda har möjlighet till en ren HDMI-signal. Visa kameror har en röd prick vid inspelning som också kommer med i sändning och du vill spela in samtidigt som du sänder.
Det mesta av studioljuset kommer från Nanlite
Vi har lite lågt till taket vilket också gjort att vårt huvudljus, keylight, få komma extra mycket från sidan så att vi kan undvika reflektioner av den också.
Keylight är en Nanlite Forsza 60B med en softbox och ett raster. Softbox för att få en större yta med mer diffust ljus och ett raster för att inte sprida det på för stor yta.
Sedan har vi bakljus, en Weeylite RB9, lite snett från andra sidan eftersom keylight hamnade så mycket från sidan har vi fått dra fram det lite extra. Helst skulle huvudljuset vara cirka 45° snett framifrån och bakljuset, eller fill light, snett bakifrån. Meningen med det är du får lite ljus på dig som separerar dig från bakgrunden, vilket ger mer djup i bilden.
Slutligen är det två stycken Nanlite PavoTube II 6C som vi färgar väggen med. Notera där att den TV som vi använder för att visa presentationen på står en liten bit från väggen för att få lite djup och gör att väggen färgas lättare då huvudljuset inte lyser upp väggen..
Bakljuset och bakgrundsljuset har USB-C-anslutningar som vi har anslutit för att spänning hela tiden. Det är batterilampor, men för att det inte skall slockna är det inkopplade via en transformator med flera USB-uttag på.
Presentationen körs via HDMI-splitter
I filmen körs presentationen i Keynote på en iPad. Paddan kopplas till en ingång på bildmixern via en lightning till HDMI-adapter. Den adpatern och också ett Lightning-uttag som gör att plattan laddas hela tiden också.
För att kunna visa presentationen på TV-skärmen samtidigt kunna mixa in presentation i helbild så har vi kopplat in en HDMI-splitter, så att HDMI signalen kan delas upp till två olika enheter.
Nu vet vi ungefär hur vi skall ha det
Nu när vi testat uppställningen i skarpt läge vet vi ungefär hur vi vill ha det. Rummet vi har kopplat upp det i håller på att renoveras och tanken är nog att ha allt i en annan del av rummet.
Vi vill ha det uppställningen ganska permanent. Det skall gå riktigt snabbt att göra en talking head för Youtube. Samtidigt skall rummet kunna användas för annat när vi inte håller distansföredrag eller spelar in Youtube-klipp.
