Idag var det första pendlingsdagen med elbilen. Det är en sträcka på sju mil enkel resa. Idag var det cirka 3°C på morgonen och vid hemresan ungefär 6°C.
Bilen ansåg att det var 13,3 mil kvar i batteriet (66%) när Hanna kom fram till Halmstad. Då hade både klimatanläggning och rattvärme utnyttjats . Väl hemma igen stod mätarna på 3,7 mil och 18%. Det är ca 160 meter i höjdskillnad är det förväntat att bilen drar mer på hemresan. Vägarbete med köbildning på hemresan kan också bidragit till skillnaden.
Så har vi äntligen fått hem vår Nissan Leaf 30 kWh Tekna. Nu väntar en spännande tid för att se hur det är att köra elbil i praktiken.
Vi leasar bilen över två år och fick nycklarna till den av Axel på Hedin Bil i Varberg idag. Vinterdäcken som ingår satt redan på och bilen var fulladdad, så det var bara att hoppa in, trycka på knappen och köra hem.
Ni som följer mig i olika kanaler vet om att jag läst en hel del böcker de senaste åren. Lite över 160 ljudböcker och en hel hög pappersböcker. En bok är jag inne på mitt tredje varv på, och den blir bara bättre och bättre.
Böckerna jag läser handlar mycket om ledarskap, entreprenörskap, företagande, arbetsmetoder, psykologi och personlig utveckling. Många böcker har varit riktigt bra och inspirerande. För något år sedan listade jag 21 utvecklande ljudböcker att lyssna på och där var den här titeln med.
Svaret är att du ska vara en ”Linchpin”
Det är Linchpin av Seth Godin från 2010. Ja, boken har några år på nacken, men den är oerhört aktuell i den tid vi är inne i. Den berättar om transformationen från jordbrukssamhället till industrialismen, vidare mot den nya era vi är på väg in i.
Alla områden transformeras
Det handlar om hur skolan skulle kunna transformeras, om hur företagande bortom industrialismen ser ut och hur samhället i stort har möjlighet att ta sig an klimathot och andra utmaningar.
Han berättar spännande om hur vi kan förändra skola och företagande, om vi är beredda att ta de stegen. Det är ju ganska tryggt alltid att fortsätta göra som vi gör idag.
Svårt att programmera om hjärnan
Trots att det är, minst, tredje gången jag lyssnar på den är det många WOW! och Aha! från min sida. Vi har från att vi föddes skolats in i ett tankesätt anpassat för industrialismens era, och det tar tid att programmera om hjärnan till det som kommer.
Så här berättar Seth Godin själv om boken.
Gör dig själv en tjänst och läs boken, och börja göra dig redo för framtiden.
För er som som vill ha en snabbgenomgång kan se det här föredraget.
Nu när solen står lägre på himmeln gör det nytta att vi valde SolarEdge med Power Optimizer för varje panel. Det gör att skuggan från vår skorsten hanteras av varje panel för sig. Se klippet för mer förklaring.
I videoklippet visar jag också att panelerna är monterade med en distans till taket för att att luft skall kunna passera och kyla av solcellerna så att verkningsgraden kan hållas högre.
Det där strömavbrottet den härligt soliga dagen i början av månaden gjorde att vi inte nådde upp till beräknad produktion för september.
Det var e-on som uppgraderade vårt elnät och slog av strömmen under 5-6 timmar. Anläggningen stänger ner när det inte finns någon spänning på elnätet.
Differensen för månaden blev -25 kWh, totalt ligger vi -212 kWh mot beräknad produktion. Solcellerna har gett 7,1 MWh hittills.
Maximal produktion för en dag: 72,96 kWh (5:e september) Medel produktion för dag i september: 38,17 kWh Minsta produktion för en dag: 7,06 kWh (29:e september)
Totalt producerat i september: 1 145,12 kWh
Perioden juni-september 2016 mot beräknad: -272 kWh
Total produktion maj-september 2016: 7,1 MWh
Nu när du åker E6:an utanför Varberg kommer du passera ett område som kallas Solsidan. Det är Varbergs Energi som byggt en solcellspark som kommer producera 3 GWh förnybar energi om året. Härligt att ett elbolag visar att solel är en del av den framtida elmixen. Här i Varberg är inte Solsidan humor, det är ett seriöst initiativ för vår framtida energiförsörjning.
Jag hade förmånen att få göra ett studiebesök i den nyss invigda solcellsparken genom solcellsklustret i EMC – Energi- och MiljöCentrum. EMC arrangerar flera olika aktiviteter varje år, och har några mer specialiserad kluster som träffas och utbyter erfarenheter.
Vi i solcellsklustret tog oss en tur ut till Solsidan och tittade på solpanelerna. Medan fåren betade gräset under anläggningen fick vi veta allt om 23-miljoners projektet.
Tekniska data för solcellsnörden
Parken har ett område om cirka sex hektar vid Munkagård, Tvååker. Här finns det 9 300 solcellspaneler på 290 Watt styck från IBC, i många och långa rader med sju meter i mellan. Totalt är toppeffekten för parken 2,7 MW.
Omvandlingen från likspänning till växelspänning görs via 39 omriktare från Sungrow utplacerade över hela anläggningen.
Raderna står riktade mot söder och är vinklade 30° för att få bästa effekt. Stativen är bara pålade ner i marken och går lätt att ta bort för att använda marken till annat.
Anläggningen är tänkt att kunna driftas i minst 30 år, där underhåll och möjligen byte av omriktare är den stora posten.
Sista helgen i september var vi ett 50-tal digitala nördar som åkte till Barnens Ö en bit norr om Stockholm och stuvade in oss i en kolonistuga för att träffas och genomföra en knytkonferens. Det blev en knytkonferens i dess renaste form. Alla som kom dit bidrog kopiöst mycket och skapade något mycket speciellt.
Några övertalade mig att berätta om min resa de två senaste åren, och vilken respons jag fick.
Låt mig berätta om helgen
Jag har varit iväg på flera knytkonferenser, eller unconference som det heter på utrikiska, och den här helgen var det dags igen för första gången på ett bra tag. När jag såg att det skulle bli av köpte jag snabbt en biljett och satte upp höga förväntningar, vilka överträffades. Det blev en riktigt härlig hösthelg ute vid Barnens ö.
Digitalt var inte det viktigaste för #digikollo
Det som slog mig mest i helgen var att det digitala inte alls var det viktigaste. Visst är det den gemensamma faktorn som samlar oss, och det är ett viktig verktyg för att driva förändring.
Många av sessionerna under helgen var i form av diskussioner och workshops på olika sätt. Det var ett oerhört stort sug att fundera kring framtiden, vad digital teknik innebär, vad vi kommer ha för yrkesroller och hur vi skall förhålla oss. Andra pass var mer i formen av att få bolla tankar innan diskussion tas i andra forum med personer som kanske inte funderat lika mycket.
Jag berättade att det handlade mycket om att jag ställde mig frågan om varför jag jobbar med det jag gör. Jag berättade om Simon Sineks modell med den gyllene cirkeln, och hänvisade till den här intervjun med honom som jag såg på tåget på väg upp till knytkonferensen.
I vårt kök finns det nio fotografier på väggen, där varje familjemedlem har valt två bilder och där en är vald tillsammans. Varje dag ser vi dessa bilder som beskriver ett av de målen som finns nedskriven i vår familjebok. En så kallad visionboard, som hjälper oss att hålla fokus på vad vi vill uppnå.
Jag fick härlig respons på mitt föredrag, vilket var väldigt kul. Under de senaste månaderna har jag förstått att det är ett väldigt intresse kring hur vi tänker i vår familj och hur vi arbetar med att i steg för steg påbörjat en förändring. Det har gjort att jag mer och mer sett oss som hållbarhetsentreprenörer här i Sundhult, och i och med påtryckningarna att hålla passet på #digikollo vågade jag också säga att jag är det, Hållbarhetsentreprenör.
Nu börjar jag fundera på om det finns ett intresse av att jag kommer ut och berättar om det här, och kanske leder workshops i att skapa förändring i familjer för att ta steg i en mer hållbar riktning. Nu skall jag paketera något och se om det går. Önskar att jag var kvar på #digikollo och kunde bolla den idéen med alla smartskallar som var där.
Vilka sessioner gick jag på?
Futuricatriolgin bas för diskussion
Jag blev väldigt glad över de ämnen som dök upp på schemat/gridden. Det låg mycket i linje med vad jag hoppats på. Jag fick vara med att diskutera utifrån Alexander Bards Futuricatriologin och Synteism. Här märktes det verkligen att det var tänkande personer som kommit hit. Det blev intressanta diskussioner med bra utbyte av tankar som Niklas Angmyr (@Niklas_Angmyr) höll i.
Vad är basen i produktutveckling?
Därefter diskuterade vi produktutveckling, och landade om och om igen i hur viktigt det var att definiera slutvärdet för en användare, och att det måste få styra affären.
Digital hållbarhet och att godkänna avtal
Den sessionen gick över i att under Pär Lannerös (@plannero) och Åsa Holmbergs (@webbredaktoren) ledning diskutera digital hållbarhet och tankar kring de avtal du skriver under utan att läsa. Det finns projekt som försöker standardisera avtalen så att det bli lättare att veta vad det är du skriver under på när du använder en digital tjänst. Du bara måste läsa om det på Pärs sida.
Jag har varit i framtiden
Ola Berg (@olaberg) ledde en workshop där vi spanade in i framtiden och i ett slags rollspel föreställde oss hur det skulle kunna se ut en bit in i framtiden. Vi tog avstamp i Kevin Kellys 12 trender för framtiden. Mycket spännande övning, och det var spännande att höra olika visioner. En del dystopiska, andra i en fortsättning av industrisamhället och några med försök att se nya värden.
Att vara frilans jämfört med anställd
Bland deltagarna var det ganska många som arbetar som frilansare, bland annat Sara Öhman (@saraohman) och Mats Lindberg (@matslindborg) som såg till att kunskap delades om hur det är att arbeta som frilans, hur uppdrag definieras och hur man tar betalt (per timme, paketpris etc). Jag konstaterar att det skiljer lite beroende på vilken bransch och vilken typ av uppdrag det handlar om.
Cirkulär och delad ekonomi
Vi hade lyxen att ha Åsa Minoz (@asaminoz) med på kollot, och hon är en hejare på cirkulär och delningsekonomi. Hon berättade mer om det i ett pass, och där är det också tydligt med värdet. Vi köper ofta en borrmaskin för att göra ett hål, när det egentligen är hålet vi skall köpa. Resultatet är att många har en egen borrmaskin som bara används 15 minuter på hela dess livstid. Kanske bättre att hitta metoder och plattformar där vi kan köpa ett hål, exempelvis genom att dela en borrmaskin med andra.
Underbar vegetarisk mat hela helgen
All mat vi fick i helgen var vegetarisk. Vilken mat det var! Den var inte bara fantastiskt vacker att se, utan den smakade helt utsökt också. Om du skall ha en fest i stockholmstrakten och vill har riktigt bra mat borde du leta upp gänget som stod i köket den här helgen.
En riktigt digital knytkonferens har nördig allsång
Som brukligt är på de senaste riktigt nördiga knytkonferenserna blev det allsång. Kända visor som fått ny text av en grupp glada människor. Extra roligt tycker jag det var att min session fick en hel vers i #digikollo, som är en version av Snowstorms Sommarnatt.
Google Glass och Apple Watch är tjugofemton års modell
Istället ska vi koppla ner och vara analog rebell
Odlingslott och självhushåll det är tidens melodi
Med skogsbruk och med egna kor kan man äntligen bli fri
#digikoll
För att veta vad som gäller, aha
#digikoll
är en jordnära feeling
#digikoll
våra egon sväller
#digikoll
utan nån maskin
Lång väntan till nästa gång
Nu får jag vänta ett helt år till nästa gång. Jag känner redan ett behov av att få samlas med andra som verkligen tänkt till och vill ha samtal och dela sin kunskap. Det är en härlig känsla när vi gör något sådant här tillsammans. Alla hugger i och bidrar med vad det än må vara. Städa, diska, fixa möblering, dela kunskap, låna ut sängkläder etc. Det bara händer och det blir riktigt bra.
Alla lyssnar till alla, vrider och vänder på begrepp och hittar lösningar. Visst blir en hel del teoretiskt, men nätverken vi bygger där och då har vi med oss hem och kan använda för implementering i verkligheten.
Sara (@saraohman) gjorde en film som gör att jag kan behålla lite av känslan från #digikollo.
Jag kommer högst sannolikt att åka på #digikollo nästa år också om jag har möjlighet.
Vilket datum skall jag pricka in i kalendern? När kan jag köpa biljetten?
Det finns en hel del olika flöden av kronor, ören och kilowattimmar (kWh) involverade i en solcellsanläggning. Utan att definiera storleken, för det varierar över tid och mellan bolag, kan vi gör en översikt som du kan använda dig av när du skall räkna på ekonomin.
När vi tittar på kostnaden för solcellsanläggningen utifrån bilden har vi dessa delar att ta hänsyn till:
Solcellspanelen
Infästning i tak
Kablar från tak till omriktare
Omriktare för att göra växelström
Undercentral till solcellsanläggningen (säkringar, elcertifikatsmätare)
Elledningar från solcellsanläggningen till elcentral
Elmätare för att kunna mäta både ingående och utgående el.
För punkt 1 och 2 tillkommer arbete för montering av solcellerna på ditt tak. Punkt 3-6 innefattar elarbete som en elektriker gör. Elmätaren är elnätsägaren skyldig att byta ut åt dig.
När du begär in en offert, se till att du får den tekniska lösning du önskar och att alla arbetsmoment finns med så du inte överraskas i din kalkyl när du räknar på vad det kostar dig.
I din kalkyl får du utgå från den tekniska livslängden som din tänkta anläggning har (garantitid för produktion) och be om en beräknad produktion av solel som anläggningen kan ge dig. Den beräknade produktionen görs med historiska data över antalet soltimmar för en tid bakåt (vanligtvis 20 år) för varje månad som ger ett bra mått sett över tid.
Du kan få stöd för att skaffa en solcellsanläggning från Energimyndigheten. Länsstyrelsen handlägger ärendet och ansökan görs via Boverkets portal. Som privatperson kan du få som mest 20% (30% för företag). Om du tilldelas det här stödet kan du inte samtidigt göra ROT-avdrag för det.
Nästa steg för dig är att sätta kostnaden för anläggningen mot vad du kan spara/tjäna på att göra egen grön solel. Glöm inte att väga in att du vet att den el du kommer att producerar är grön el, och vad det har för värde för just dig.
Inkomster på producerad solel
När du skall se på ekonomin när det gäller el får du dela upp det i tre delar. Först är det är den solel du producerar, som du kan sälja elcertifikat för. Vidare är det den solel du kan använda själv, som du då inte behöver köpa från ett elbolag. Den tredje är överskottet av solelen som du kan sälja ut på nätet.
De flesta elbolag mäter elproduktion och elkonsumtion per timme och eftersom solcellerna inte producerar på natten kommer du behöva köpa el på natten och, beroende på solcellsanläggningens storlek, sälja överskott soliga dagar. Det varierar också över året, eftersom dagarna är längre på sommaren, med fler soltimmar, jämfört med vintern.
Här är en bild att ha med sig i det följande resonemanget. Till vänster är när du köper el från elnätet och höger när du säljer el.
Abonnemangsavgiften finns alltid
När du är inkopplad till elnätet får du alltid betala en fast avgift, som är bestämd utifrån vilken storlek du har på dina huvudsäkringar, vilka styr hur stor momentan effekt du kan ta ut av elnätet.
Sedan tillkommer det en nätavgift för varje förbrukad kilowattimma som du tar ut från elnätet.
Dessa två, storlek på huvudsäkring och nätavgift för varje kilowattimma, betalas till nätägaren. Som privatperson betalar du också moms för detta.
Förbrukning kostar
Förbrukar du el från elnätet betalar du för varje kilowattimma till ett elbolag. På kostnaden för elen läggs det på en energiskatt, och på summan av dessa två läggs det också på en moms som du skall betala.
All produktion av solel ger elcertifikat
All den solel som produceras, både den du förbrukar själv och det överskott som skickas ut på elnätet, ger möjlighet att sälja elcertifikat. Därför sitter mätaren så nära produktionsanläggningen det går. Du får ett elcertifikat för varje producerad megawattimma, 1 000 kWh, som sedan kan sälja till större elproducenter/elförbrukare.
De större elproducenterna/elförbrukarna är kvotpliktiga måste ha en kvot av sin elförsäljning/elanvändning med täckta av elcertifikat. I energiöverenskommelsen är det bestämt att det skall vara kvotplikt för elcertifikat fram till 2035, vilket gör att vi kan räkna på det vid en investering av en solcellsanläggning. Elcertifikaten köps och säljs på en öppen marknad, vilket gör att de priset också varierar över tid. Detta är ett politiskt instrument för att öka mängden av förnybar energi.
Förutom elcertifikaten har försäljningen tre beståndsdelar. Det är en skattereduktion för varje såld kilowattimma, själva elen som också mäts i kilowattimma som nätägaren betalar för. De två sistnämnda är momsbelagada, och du som elproducent måste momsregistrera dig. Momsen skall betalas in till Skatteverket. Vissa elbolag betalar detta direkt till Skatteverket när de köper el av dig, så att du inte behöver bekymra dig om det.
För vår del köper och säljer vi el på en spotmarknad, NordPol, vilket betyder rörliga avtal. En anledning är att det elbolag vi vill använda har den affärsmodellen. Andra elbolag kan ha andra avtal. Vi har solceller för att vi vill se till att producera egen grön el, och inte först och främst för att göra ekonomisk vinst. Just nu ligger kostnaden för den el vi köper något över den nivå för det vi säljer, och därför är det gynnsamt att göra av med solelen som vi producerar. Det känns dessutom bättre för oss att konsumera den el vi med säkerhet vet kommer från en grön källa.
Solcellerna är en investering med ganska lång avskrivningstid. Därför kan det var svårt att göra en exakt kalkyl då olika politiska beslut och förändrad efterfrågan av grön el kan påverka de olika parametrarna. Att solen kommer fortsätta bestråla oss med sin energi är dock något vi kan vara tämligen säkra på!
När du nu har skaffat dig en elbil kan det vara idé att se över sitt elsystem så att det är dimensionerat på ett betryggande sätt. Läs gärna mer om laddning i vårt tidigare inlägg om du vill förstå grunderna i elbilsladdning bättre.
Enligt Elsäkerhetsverkets rapport förordar de att man skall ha en ladubox hemma, alltså det som kallats laddstolpe i tidigare inlägg. Det laduboxen kommunicerar med bilen för att bestämma vilken ström bilen skall laddas med.
Det finns fördelar jämfört med en sladd med en styrenhet på kabeln som du får med bilen. Framförallt sitter ofta styrenheten, klumpen, nära kontakten ( enligt specifikationen 30 cm) vilket gör att kabeln kan slitas ut och få fel då den ofta hänger i ett kontakten. Skall du nu ha en fast laddpunkt är det idé att investera i en box där styrenheten sitter inbyggd.
Se till att uttagen klarar belastning
Vanliga vägguttag är ofta inte dimensionerade för att dra höga strömmar under en längre tid. På bilden ser du ett CEE 400V/16A trefasuttag, som är ganska vanliga när mer effekt skall tas ut.
Med en laddbox kan du se till att ha en type 2 kontakt som är designad för elbilsladdning så att du slipper problem. Du kan se till att det är en fast installation helt utan kontaktdon för att slippa bekymra dig om belastningen på samma sätt. Då kan exempelvis elektrikern se till att rätt fas belastas för att undvika överbelastning.
Se över så dina elledningar, kablar, uttag och annat är dimensionerad på rätt sätt, och har jordfelsbrytare inkopplad. Dessutom en intelligent laddbox så blir Elsäkerhetsverket glada.
Nu vet vi vad det finns för olika typer av laddare och att det finns laddare inom räckvidd från hemmet. När vi skall göra en lite längre resa blir det lite jobbigare att planera resan. Som tur är finns det verktyg som kan hjälpa oss att planera resan.
En elbil tar mig inte till fjällen
En sak som talar mot att köra elbil att det inte fungerar för den längre resan. Ärligt talat, hur ofta gör du så långa resor? Är det efter den toppen du skall bestämma vilken bil du skall ha? På den längre resan skulle du kunna välja en hyrbil eller bil från en bilpool. Då kan du ha en anpassad bil för vardagsbruk, och när du skall på den där speciella resan kan du välja en bil med mer komfort och bättre lastmöjligheter. Då har du varit en stor del i omställning till en fossilfri bilflotta.
Nu går det faktiskt att köra elbil till fjällen också. Räckvidden blir ständigt bättre. Mycket om att göra den där längre resan handlar om en omställning i huvudet, att planera resan annorlunda.
Internetverktyg hjälper dig att planera resan
Det finns sidor på internet som håller koll på var det finns olika laddstationer. Exempelvis finns sidan uppladdning.nu, som användarna ser till att hålla uppdaterad. Där kan du se alla laddstationer och var de finns.
PlugShare är ett annat val
Det finns appar till din telefon också, som PlugShare som kan assistera dig i att planera din resa. I telefonen har den ett snyggt gränssnitt som låter dig välja rutt, och där du ser hur långt Appen har dock inte riktigt lika många inställningsmöjligheter som egotripp.
Så här kan det se ut när samma resa planeras.
Det finns fler tjänster
Olika företag som har laddstationer har egna tjänster också. Biltillverkaren Renault har tagit initiativet till Elbnb, som är en en variant av Airbnb där du kan boka rum hemma hos någon. Med Elbnb kan du öppna upp din laddare, eller faktiskt ett vägguttag, hemma för elbilförare.
Det finns ännu fler tjänster som är på gång och under uppbyggnad. Tiden kommer utvisa vilka som kommer att leva vidare, för jag är säker på att tjänsterna kommer förändras i takt med att intresset för elbilen ökar. Olika karttjänster kommer säkerligen ha det inbyggt. Dessutom kommer behoven att förändras med att bilarna får bättre räckvidd och mer möjligheter för uppkoppling.
Känner du till ett bra sätt att planera?
Om du känner till bra sätt att planera din resa får du väldigt gärna dela med dig av dem i kommentarerna.
Idag var det första pendlingsdagen med elbilen. Det är en sträcka på sju mil enkel resa. Idag var det cirka 3°C på morgonen och vid hemresan ungefär 6°C.
Jag berättade också om hur
Jag blev väldigt glad över de ämnen som dök upp på schemat/gridden. Det låg mycket i linje med vad jag hoppats på. Jag fick vara med att 
