Med solcellsanläggningen kommer önskan om en bra nätverkskoppling till vår ekonomibyggnad för att kunna övervaka hur den fungerar. Tidigare har vi haft en ethernet kabel till ekonomibyggnaden, fast den har mössen kalasat på. Under tiden har jag försökt köra med trådlöst nätverk från bostadshuset ner till den byggnaden för hantering av ett eget mätnätverk för bland annat pannan, men det har varit instabilt på grund av avståndet.
Det behövdes alltså en uppdatering av gårdsnätet, och nu är det igång med gott result.
En sak var klar. Vi skulle ha kabel ner till ekonomibyggnaden. En kabel som tål tuffare miljö med fukt och markförläggning, så att mössen kanske låter den vara i fred.
CAT 6 ethernetkabel för markförlägg
Kabeln vi köpte tog vi från Elbutiken.se, som lovade snabb leverans och hade en kabel som fungerar både utom- och inomhus.
Vi drog ca 70 meter kabel mellan husen, och som tur är finns redan en 50 mm slang i marken som vi drog kabeln genom så att vi slapp att gräva.
I vardera ända sattes RJ45 uttag upp. I bostadshuset har vi en spridningspunkt för huset, och det var naturligt att ha detta uttaget där också.
Gården fick bra WIFI över större delar med Ubiquity
Nere i ekonomibyggnaden satte vi upp en accesspunkt i taket, för att ge trådlöst nätverk där. Den sprider sig också ut runt gården så att vi får nät på stora delar där vi rör oss ofta.
Accesspunkten som vi valde var en Ubiquity AP AC Pro, bland annat för att den tål lite mer då den är gjord för utomhusbruk. Vi ville montera den i vår verkstad där miljön kanske inte alltid är den bästa. En annan anledning var att jag läst flera personer som skaffat andra modeller från Ubiquity och hyllat dem.
Det finns andra varianter som har bättre räckvidd. Databladet säger 122 meter för den här, och de har en LR, long range, som har 183 meter enligt datablad.
De finns också en lite mindre variant LITE, som är 16 cm i diameter mot de andras 20 cm för de andra.
AP AC Pro har en annan antennutsättning än LITE (3×3 MIMO mot 2×2 MIMO), som ger högre hastighet även om det sannolikt inte har någon större betydelse för vår installation.
Jag tycker det är lite spännande med EDU-modellen som har en högtalare inbyggd för att kombinera trådlöst nätverk med högtalarsystem för skolor.
Ström via nätverkskabeln ger lätt installation
Den har POE, Power Over Ethernet, som strömförsörjer accesspunkten via nätverkskabeln, upp till 100 meter enligt specifikation. Har du möjlighet att dra kabel via en vind exempelvis kan du borra ett hål i taket och montera den snyggt och bara dra en sladd.
Skulle du ha en switch som kan ge ström direkt ut på ethernet behöver du ingen spänningsadapter heller.
AP AC Pro har också dubbla ethernetportar, vilket gör att vi kan bygga ut nätet från den på ett lätt sätt.
Inkopplad i router, konfigureras via dator
Accesspunkten kopplas in till ditt nätverk. För att konfigurera den laddas ett program ner till datorn eller mobilen om du inte har en ”controller”. När accesspunkten är konfigurerad sköter den sig själv. Har du ingen controller på ditt nätverk kan du lätt hitta den via mobil appen för att se hur din accesspunkt mår.
Den är lätt att konfigurera, och det finns många avancerade funktioner som att styra trafik mot 5 Ghz-bandet, bandbredd på kanaler, och du kan se hur det ser ut på olika frekvensspektrum.
Du har kunnat läsa om vår installation av en solcellsanläggning på 12,6 MWh i Sundhult under maj 2016. Här skall du få en lite mer teknisk genomgång av den anläggning vi har på gården.
Vilka är komponenterna i solcellsanläggningen?
I en solcellsanläggning ingår flera olika delar. Det är montagesystem på taket, solcellspaneler och växelriktare.
Panelerna monteras på taket på skenor som skruvas fast i den bärande delen av taket, takstolarna. På dessa monteras solcellerna som producerar likström, som via kablage går till en växelriktare. Denna omräknare gör om likspänningen till växelström, som är det vi har i vägguttagen hemma. Från växelriktaren kan vi sedan ansluta anläggningen till elnätet.
Montagesystem från Schletter
Hallands Energiutveckling som projekterat vår anläggning har valt montagesystem på taket från Schletter. Påfrestningarna för montagedetaljerna är förutom vindlaster också snölaster. För att säkerställa funktionen testas detaljerna bland annat i vindtunnel.
Solcellspanelerna blir varma och går ner i effekt ju varmare de blir. Därför är det ofta så att toppeffekten tas ut när det är svalare ute samtidigt som det är många soltimmar. Anläggningen är alltså mindre effektiv mitt på sommaren än man kanske skulle kunna tro. Det ger en anledningen att ha en luftspalt mellan tak och paneler.
Så här är årsproduktionen beräknad hos oss, vilket skulle ge totalt 12,613 MWh på årsbasis, och som du ser är toppmånaden maj, du det är mycket sol, fast svalare luft än senare på sommaren.
Solcellspaneler från Axitec
Solcellerna kommer från tyska Axitec. Panelerna levererar 260 Watt per styck, och med 52 paneler på taket blir det totalt 13 520 Watt. Cellerna har en effektgaranti på 90% av effekten efter 15 år och 85% efter 25 år.
Panelerna mäter 164×99 centimeter, vilket ger ungefär 1,6 kvadratmeter per panel. Den totala ytan på vårt tak blir 84,5 kvadratmeter. Vikten är 18,5 kg per panel, så det blir en del tyngd, fast som tur är är det fördelat på stor yta.
Den ytan har vi delt in i två delar för att få bästa möjliga utbyte, en med 16 paneler, och en med 36 paneler.
En solcellspanel levererar en likspänning på cirka 31 Volt och en max likström på 8,4 Ampere.
Från likström till växelström med SolarEdge
Solcellspanelerna levererar likström, och vårt elnät är växelström. därför behöver strömmen från solcellerna omriktas. Valet från Hallands Energiutveckling är en omriktare från SolarEdge som fungerar ihop med solcellspanlerna från Axitec som är bestyckade SolarEdge Power Inverters.
Varje panel paras ihop med omriktaren, vilket görs i uppstarten när konfigurationen görs. Omriktaren är intelligent, och det går via en webbsida eller app i mobiltelefonen, se exakt vad varje individuell panel genererar för effekt för tillfället. Skulle det hamna skräp, låt oss säga löv, på en panel kan du se att den går ner i effekt, och du kan snabbt städa bort löven som påverkar din panel.
Individuellt styrda paneler
Fram tills nu är många solcellsanläggningar byggda på ett sätt som gör att även om endast en panel skuggas påverkas hela anläggningen. Detta beror på att den traditionella typen av solpaneler är seriellt kopplade för att få en hög total spänning fram till växelriktaren, vilket ökar dess effektivitet. Då en panel skuggas ökar resistansen drastiskt i denna panel och på grund av seriekopplingen påverkar det resistansen, och därmed strömmen, genom hela systemet så att de övriga oskuggade panelerna inte kan producera maximalt.
Det finns en lösning med mikroinverterare, där det sitter en komplett likström- till växelström-omriktare på varje panel, vilket är en ganska dyr lösning.
I det systemet vi har valt är varje panel individuellt styrd med en enhet från SolarEdge kallad ”Power Inverters”, vilket ger bättre kontroll och bättre effektuttag sett på hela anläggningen. Det är en likström- till likström-omvandlare som sitter på panelen och ger en en konstant likspänning ut oavsett skuggning. Effektiviteten vid varje panel kan optimeras, och likpänningen skickas till en enda omriktare från likström till växelström som gör lösningen kostnadseffektiv.
Säkrare underhåll och bättre för räddningstjänsten
Skulle det av någon anledning vara så att spänningen på växelströmssidan försvinner kommer SolarEdge skicka en signal till panelerna att stänga ner. Det gör att att det är säkrare för de som gör underhåll på elanläggningen (både på gården och ute på elnätet). Panelerna ger 1 Volt innan de får en signal från omriktaren att det är klart att leverera högre effekt. Att panelerna ger 1 V gör att det går att kontrollera att slingorna är okej. Finns det 26 paneler så går det att mäta 26 V för en hel slinga.
Äldre paneler genererar ström så fort de är belysta vilket gör att det kan vara farligt att börja ta bort dem om det behövs. Är det paneler med mikroinverterare så är det växelström direkt ut från solcellen. Vid händelse av brand och om räddningstjänsten av någon anledning vill bryta upp taket där panelerna sitter så är det omöjligt utan att utsätta brandmännen för fara. Skulle brandmännen slå av elen på gården stängs panelerna alltså automatiskt av.
Samma sak gäller alltså vid service. Slås växelriktaren av, så ger panelerna endast 1 Volt ut.
Elcertifikatsmätare för certifiering av grön el
I anläggningen hos oss finns också en mätare för att kunna sälja elcertifikat för den gröna elen som vi producerar i Sundhult. Det gäller alltså för all produktion, och inte bara för överskottselen som säljs.
Inrapportering och försäljning av certifikaten kan man antingen göra själv, eller som i vårt fall låta Emulsionen eller ett liknande företag sköta om detta.
Ny elmätare från E.ON
E.ON, som är nätägare hos oss, måste byta elmätare för att kunna mäta vilken riktning elen har, om det är el som köps eller el som säljs. Annars är risken att vi får betala även för den el vi själva producerar om anläggningen ger ett överskott och det vore ju inte så roligt.
Elmätaren har två räkneverk som skiljer på inkommande och utgående el. Bytet av elmätaren är något som nätägaren är skyldig att göra utan kostnad.
Nu i maj installeras det solceller på taket till vår ekonomibyggnad. I söderläge placeras det 52 paneler på 84,5 kvadratmeter. Varje panel är på 260 W, så vid topproduktion skall det ge cirka 13 500 Watt. Över året beräknas det bli omkring 12,6 MWh.
I januari 2014 sökte vi solcellsbidrag för att installera paneler i Sundhult. Vi begärde in offerter, räknade och skickade in ansökan. Nu i februari, två år senare, hörde Länsstyrelsen av sig och meddelade att vår ansökan låg främst kön, och de undrade om vi fortfarande var intresserade av bidraget.
Så klart vi var!
Priserna sjunker och sjunker
Vi gjorde en ny runda och begärde in nya offerter. Vi har många intressanta och bra solcellsleverantörer i Halland. Vårt val föll slutligen på Hallands Energiutveckling. Det vi också kunde konstatera var att på de här två åren hade priserna gått ner med minst 30 %. Det samtidigt som tekniken utvecklats och vi kunde få en bättre anläggning, med högre produktion över året.
Dessutom kunde vi för lägre kostnad nu få all montage i priset, ett arbete vi först tänkt oss göra själva för att sänka kostnaderna.
Det bidrag du kan få just nu är 20% för privatpersoner och 30% för företag.
Ett merarbete för oss att fixa tak
Över vår verkstad har vi haft ett plasttak. Tanken för 30 år sedan var att lägga svart plastslang under för att förvärma vatten. Den slangen kom aldrig upp, och plasttaket har inte åldrats med finess utan läckte både här och där. Därför föranledde solcellerna ett takbyte. En del tankeverksamhet föregick det, eftersom resten av byggnaden har ett tak av aluminium, ett material som sällan används för plåttak idag. I stället används stål, och det betyder att vi behövde tänka extra när vi skulle lägga stål nära aluminium för att undvika galvanisk korrosion.
Något som underlättade takbytet för oss var att vi fick låna byggnadsställning av Hallands Energiutveckling en vecka innan montaget av cellerna.
Det vi kom överens om var att placera solcellerna på två ytor, en med 16 paneler och en med 36. Dessa kopplades i två slingor om 26 paneler. De 16 till höger sitter i slinga med fem i vardera rad av den vänstra ytan, där det är 13×2 utgör den andra slingan.
Foto: Hallands Energiutveckling
Tack vare ändringen att flytta en nedre tredje rad och sätta dem till höger klarar vi precis att skuggan av skorstenen aldrig når panelerna under sommarmånaderna.
En elcertifikatmätare och mätinsamlingsenhet monterades också som skall underlätta vid försäljning av elcertifikaten.
För att kunna koppla in anläggningen på nätet ska vår nätägare E.on se till att vi har en typ av elmätare också kan mäta riktningen på strömmen (annars kan vi få betala även för den el vi själva genererar). Detta är något som nätägare är skyldiga att göra.
Här kommer en mer teknisk beskrivning över hur vårt värmesystem fungerar sedan vi bytte panna och totalrenoveradn vårt pannrum under hösten 2016.
Värmesystemet består förutom av pannan av en stor ackumulatortank, expansionskärl och en kulvert till de två bostadshusen.
Panna från Herz är hjärtat
Den här pannan, som alla moderna pannor, har underförbränning och brinner längst ner i eldstaden där det finns ett litet hål i keramiken i botten där lågan kommer in i två virvelkammare för att ge en så fullständig förbränning som möjligt. Virvelkammaren är helt gjord i keramik för att hålla en hög och stabil temperatur. Sedan går lågan, eller nu snarare rökgas, ner ”en våning” till, för att vidare gå upp i tuberna. Det är i tuberna som den varma rökgasen värmer vattnet i pannan. I tuberna finns det spiraler som bromsar luftflödet något, så att rökgasen kan kylas ner och mer värme överförs till vattnet.
Vedmagasinet i pannan rymmer 170 liter, och pannan har 108 liter vatten. Effekten på pannan är 40 kW.
Automatiskt sotning av tuberna
Spiralerna i Herz-pannan rör sig upp och ner med jämna mellanrum för att de skall hållas så rena som möjligt så att effekten som tas ut skall hållas så hög som möjligt.
Lambdasond för optimal syreblandning
Innan röken försvinner ut ur pannan finns en lambdasond för att mäta syrehalten i rökgasen, för att få bästa förbränningen.
Sugande fläkt för styrning av luftflöde
Allra sist i kedjan sitter en sugande fläkt som styr luftflödet genom pannan. I förbränningsrummet finns två nivåer av lufttillförsel. En övre och en undre, som gör att det går att kontrollera och få fullförbränning av veden i eldstaden.
Mycket av regleringen för pannan styrs av temperaturen på rökgaserna som mäts precis innan röken når fläkten.
Stor lucka till stort vedmagasin
Det är lätt att fylla på vedmagasinet via en stor lucka. Veden matas in på toppen. När luckan öppnas finns det en rökgasevakuering precis ovanför dörren så att rök från elden sugs direkt in till skorstenen så att ingen rök kommer in i pannrummet.
Tändlucka förenklar uppstart
När pannan skall tändas finns det en lucka längst ner i vedmagasinet, som gör det lätt att tända och få underförbränning från start.
Där kan du stoppa in några blad från en tidning och tända eld. Sedan väntar du till dess att pannan nåt en vissa temperatur. Då är det bara att stänga luckan, och pannan börjar själv reglera förbränningen.
Askbrickan under pannan gör uraskning lätt
Under pannan finns en bricka. Det kan skjutas ut så att när vi askar ur kammaren längst ner, där all aska hamnar, är det bara att raka ut ner på brickan. Sedan är det lätt att ta ut och tömma brickan.
Elektronik för all reglering
I pannan finns det ett inbyggt system för att kontrollera laddningen till ackumulatortanken och styra förbränningen.
Elektroniken styr pumpsignaler, spjäll, fläktmotor och mäter flera olika temperaturer (benämnda med S i bilderna). På bilden intill ser du elektronikstyrningen nederst. Axlarna tvärsöver är till för att reglera luftflödet till vedmagasinet. Till höger i mitten syns motorn som styr automatsotningen av tuberna.
Det silverfärgade lockat längst upp är till tuberna. Där öppnar vi för att sota tuberna manuellt, vilket behöver göras emellanåt för hålla högsta möjliga effekt på pannan, även om det finns automatsotning.
Så här fungerar laddkretsen
När pannan startats är laddpumpen avstängd. Laddpumpen startas först då pannan (givare S01) nått 40°C. Då pumpas vattnet runt så att allt vatten i pannan blir 65°C, vilket mäts på returflödet (S02).
När returflödet är 65°C öppnar laddshunten så att vattnet från botten av ackumulatortanken blandas in med vattnet från pannan. Det är då ackumulatortanken börjar laddas. Pannan styr sedan på att hålla returflödet till 65°C med hjälp av att bland in mer av det kalla vattnet från botten av tanken.
Backventilen är en liten smart sak som gör att vattnet inte återcirkulerar när eldningen är klar. Samtidigt kan den öppna så att vattnet kan självcirkulera åt rätt håll vid exempelvis strömavbrott.
Från öppet till slutet värmesystem
När vatten värms upp expanderar det, och måste ha någonstans att ta vägen. Tidigare så var det ett öppet system i Sundhult, vilket betyder att det tryck som blir i systemet kunde släppas ut. Nackdelen är att vattnet blir syresätt, och det gör att järn rostar. Med ett slutet system kokas vattnet så att syret separeras och gör att det inte blir någon större oxidation.
I och med bytet av pannan så bygds vi om till slutet system, vilket krävde en del justeringar här och där. För att ta han om det expanderande vattnet sattes två stycken 300 liters expansionskärl med förtryckta gummibälgar in. När vattnet expanderar så trycks gummibälgen ihop.
Flera säkerhetssystem för att inte få för högt tryck
Det skall finnas tre system som oberoende av varandra skyddar det slutna systemet för kokning och för högt tryck.
Det första systemet är pannans fläkt som stryper luften och släcker elden om pannan skulle bli för varm. Sedan kan kallt vatten pumpas in från botten av ackumulatortanken för att kyla.
Det andra systemet är en så kallad SYR-ventil, som mäter temperaturen inne i pannan. Blir den för hög släpper den ut det varma vattnet samtidigt som nytt färskvatten pumpas in för att kyla. Detta system är termomekansikt och behöver ingen el.
Det tredje systemet är en tryckventil som löser ut vid 2,5 bars tryck och släpper ut vattnet. ett system som också är mekaniskt och inte är beroende av el.
5000 liter energilagring från Husqvarnatanken
Vi har från början varit klar med att vi vill ha en relativt stor ackumulatortank för minska behovet att passa pannan och elda ofta. Problemet är storleken och platsen den tar upp. Slutligen bestämde vi oss för att ta en yta i vår maskinhall för att ge plats åt den, för där hade vi höjden, och det ligger precis intill pannrummet. Fördelen var också att vi har stora portar in så att det fungerar att ta en en så stor tank direkt.
Alla röranslutningar finns på ett ställe
Den här tanken är gjord från Huqvarnatanken, alla anslutningsrör kommer ut samlat på ena sidan. Rören går in i tanken och sedan upp till toppen, respektive ner till botten. Tanken är kupad i gavlarna, vilket ger två fördelar här. En är att det inte blir hörn där vattnet med syre kan stå stilla så att det börjar oxidera, den andra att när pannan laddar upp i tanken strömmar vattnet med hjälp av kupan in i röret för kulverten. Alltså ger värmen från pannan direkt verkan till kulverten.
Det blev en 3,7 meter hög tank med en diameter på 1,34 m. Det gör att vattnet skitar sig väl, så att et varma vattnet finns i toppen och det kallare i botten. När tanken värms upp görs det försiktigt i toppen så att vattnet inte rörs om i tanken för att bibehålla bra skiktning. En smal och hög tank borde göra skiktningen bra, så att laddad ackumulatortank räcker längre.
Det finns fem dykrör, var av två är bestyckade med givare för pannan. Vi kommer att koppla in egna givare på alla nivåer för att bättre se hur skiktningen är i tanken.
Tanken är väl isolerad
Tanken står på 10 cm XPS isolering som tål högt tryck. Ovanpå den har vi lagt en plåt, faktiskt bakstycket på den gamla ackumulatortanken, för att fördela trycket så att isolerskivorna skall hålla bättre.. För att tanken skall kunna stå trots den kupade botten är det en ring längst ned, som du ser på bilden när tanken ligger på kärran, som vi också fyllde med isolering för att cementgolvet inte skall kyla.
Runt tanken har vi lagt minst 50 cm isolering, på många ställen mer efter som tanken är rund och väggarna raka. På toppen har vi lagt 60 cm på det stället där den kupade toppen är som högst. Alltså är det mer närmare kanten på tanken.
Det blev även en kuvertrenovering
När vi bytte från öppet till slutet system ökade trycket. Det gjorde att vi tydligt noterade en läcka i vår kulvert eftersom trycket sjönk. Det visade sig vara en den 30 år gamla stålrörskulvert som rostat sönder, som ni kan se på bilden intill.
Kulverten var stålrör med frigolitblock runt om, och sedan insvept i plast för att hålla fukten utanför. På vissa ställen hade plasten gått sönder, så att vatten har kunnat tränga in.
Ny kulvert som slang
Vi har under våren bytt ut kulvert till en ny som ser ut som en tjock slang, på 110 mm i diameter. I den finns det två 32 mm slangar med isolering runt.
Den här kuvertslangen har vi grävt ner, och sedan lagt 12 cm cellplastisolering på vardera sida om slangen och 10 cm ovanpå. Precis under kuvertslangen ligger en slag för vårt färskvatten.
Utetemperatur styr kulvertshunt
Kulverten är kopplad till de två bostadshusen på gården. För att få rätt temperatur i kulverten finns det en intelligent shuntstyrning inkopplad.
Shunten mäter temperaturen på tillflödet på kulverten (K01) och har en utetemperaturgivare som vi monterat på norr sidan. I shunten finns det kurvor som bestämmer vilken temperatur tillflödet skall ha vid vilken utetemperatur.
Det går snabbt att få värme från tanken
Tack vare de kupade gavlarna får vi snabbt värme till kulverten. När laddningen strömmar ut i toppen av tanken så går det via kupolen och direkt in tilloppsröret för kulverten. Det gör att vi inte behöver vänta på att tanken skall bli varm innan värmen kan nå husen.
En film om pannarummet
Här är en filmer från pannrummet som visar hur pannan fungerar och där du kan se hur det ser ut i pannrummet.
Läs mer om tankar kring vedpannan och värme systemet
När pannan sprang läck under vårvintern insåg vi att det var dags att byta panna. Sedan tidigare har ackumulatortanken läckt ett par gånger.
Vi valde att skaffa en panna från Herz med en 5000 liters ackumulatortank. Vi har berättat mer om hur vi valde den nya pannan i ett annat inlägg. Här tänker vi gå in mer i tekniska detaljer om det nya värmesystemet.
Totalrenoverat pannrum
Hela projektet blev större än vi väntat oss från början. Det var inte bara att byta panna och ackumulatortank, utan en total ”make over”.
Ackumulatortank hängde över pannan
Den gamla 2500 liter stora ackumulatortanken hängde över pannan. Den stod fastsvetsad på två I-balkar, och vi fick slita en del innan vi hade fått ner och ut den ur pannrummet.
Där tanken hade varit blev det nu hål i väggarna. De övriga väggarna var klädda i fibercementskivor. Att fylla de hål som vi skulle täcka skulle kosta en hel del. Det var dyrare att fylla de hålen med fibercementskivor än att sätta gipsskivor i hela pannrummet. Så därför valde vi att sätta nytt gips. De gamla väggarna var rätt så sotiga och skitiga och fulla med hål, så det fräschade upp pannrummet ordentligt.
När tanken monterades ned så blev det bitar av fibercementskivor över. Dessa satte vi upp först, och sedan gips över, vilket betyder att det är dubbelt brandskydd i väggarna.
Ut med en gammal oljetank
I pannrummet har det också stått en gammal oljetank som användes till en ännu äldre panna. Det har funnits funderingar att på att konvertera den till en ackumulatortank. Nu när det var en ny större tank på ingång valde vi att slänga ut den, för att ge plats åt fler vedsäckar i pannrummet.
För att skydda väggarna där valde vi att sätta OSB-skivor längst ned, eftersom de är mer oömma än gipsskivor.
Ny bärande takdelar
Där tanken suttit reglade vi upp nya bärande takdelar, vilket innebar lite pyssel för att ansluta till det gamla taket. Vi riktade och förstärkte så gott vi kunde, för att utrymmet ovanför pannrummet ska kunna användas som ”förråd”.
Ett pannrum med fondvägg
Vi valde att måla hela pannrummet i en ljusgrå nyans, vilket blev en total skillnad mot hur det hade sett ut tidigare.
Bakom pannan finns en gjuten vägg mot verkstaden, där skorstenen är. Den cementväggen valde vi att måla med samma gröna färg som Herz har på pannan, alltså blev det en fondvägg i pannrummet. Hur många är det som har en fondvägg i sitt pannrum?
Helt nytt elsystem i pannrummet
När tanken revs bort och väggarna och taket skulle göras om var vi tvungna att ta ner befintliga elkablar där. Det gjorde att vi rev bort all gammal el i pannrummet och ersatte den gamla proppbestyckade elcentralen med en ny med snabbsäkringar och inte minst jordfelsbrytare. Vi passade på att sätta upp ett externt eluttag till exempelvis högtryckstvätt.
Till taket hittade vi IP-klassade LED-plafonder på 1200 lumen som lyser upp pannrummet riktigt bra.
Elen till panna och värmesystemets styrning kopplades på ett sätt som gör det enkelt att kunna köra den på någon slags reservkraft framöver.
Vi gjorde mycket av installationen själva
Vi gjorde mycket av arbetet själva vilket var väldigt roligt. Erik på VOTAB svarade tålmodigt på alla våra nyfikna frågor, och lärde oss också hantera pressverktyg, lin och kitt.
Fantastiskt kul att det är gammal beprövade metoder som lin och kitt som fortfarande gäller, i blandning av nya som pressning.
När linet blir fuktigt sväller det och tätar då gängorna så att det inte läcker.
Alla kopplingar med gängor satte vi lin och kitt i, medan rör utan gängor kunde skarvas/vinklas med presskopplingar. Det är kopplingar som träs på röret, och som sedan pressas ihop runt om med ett specialverktyg. Verktyget pressar ordentligt runt om och maskinen släpper inte taget förrän rätt tryck runt kopplingen uppnåtts. Tittar du på kopplingen efter pressningen ser du några små deformationer runt om som är till för kopplingen inte skall kunna lossa. Inne i kopplingen finns en o-ring som fungerar som tätning.
Laddkopplet hamnade på fondväggen
Vi knepade och knåpade för att få en bra placering på alla delar i pannrummet, vilket gjorde att laddkopplet hamnade på den fina gröna fondväggen.
Inkopplat och klart
Så här ser det ut när värmesystemet är färdigt och inkopplat. Till vänster ser ni kulverten. Kanske noterar ni rören som går uppåt, de är till för att kunna komplettera med styrning för separat värme till ekonomibyggnaden.
Den lilla rutan på väggen vid rören är en servicelucka för att komma åt luftningen och anslutningarna till ackumulatortanken, som står bakom väggen i maskinhallen.
De röda tankarna är de två expansionskärlen, och på den gröna väggen sitter laddkopplingen.
Rummet har sedan kompletterat med hyllor, ni ser skenorna på väggen, där vi har itänne. Itänne är ett dialektalt ord för stickor, papper och annat som används för att tända pannan.
Det enda vi visste var att vi behövde uppgradera värmesystemet på gården för att få det smidigare och mer effektivt. Ny ackumulatortank var ett måste. Fast hur stor? Och var skulle den stå?
Vi räknade, gjorde ritningar och tittade på olika alternativ så länge att pannan gav upp och allt blev akut. Nu var vi tvungna att ta beslut, och frågan är vad vi då till slut valde.
Vi har skaffat smidig vedhantering
Under åren har vi skruvat på vedhanteringen för att göra det smidigare att få färdig ved. I den processen har vi gått från meterved till kortare bitar för att det lämpar sig bättre att förvara i säck.
Tidigare sågades och klövs veden i en meterbitar, som staplades på specialgjorda pallar. Det blev en del tunga moment och jobbig hantering.
Vi skaffade en vedmaskin, som gör flera moment lättare. Att lyfta upp stock till sågen, kapa i rätt längd, klyva och sedan transportera veden till en stor säck görs av en och samma maskin.
När vi sedan köpte upp gamla lastbilskapell och skar till hättor till varje säck istället för att hantera stora tunga presenningar som täckte flera åt gången, kände vi att vi nog har skaffat oss en riktigt bra process där.
Stor panna, liten tank
Tittar vi i pannrummet så var det utrustat med en tank på 2500 liter och en panna på 70 kW, och den kombinationen är inte så väl avvägd. Pannan var utbytt en gång, så tanken var en kvarleva från den förra pannan.
Tanken har under ett antal gånger sprungit läck och reparerats, så vi kände att den skulle behöva bytas. Energin som lagrades i tanken för uppvärmning skulle gärna få vara större, så att det inte krävdes att pannan behövde tändas upp lika ofta.
Pannan var en miljöpanna från Veda, som klarar att elda det mesta i. En stor cylinderformad förbränningskammare med underförbränning gav plats åt 450 liter ved, med en meter långa bitar. Med vedmaskinen gör vi som längst 60 cm, så här var det inte optimalt anpassat.
Hur valde vi en ny panna?
Vi har ett problem i Sundhult. Vi analyserar, vänder och vrider på så många parametrar att vi ibland har svårt att komma till skott. Det kanske var tur att pannan sa ifrån så att vi blev tvingade till ett byte.
Det gjorde att vi läste och grunnade mycket. Det finns många pannor, från gamla stabila gjutjärnspannor från öst till österrikiska högteknologiska förbränningsmonster.
Och visst blev Christian sugen på en internetuppkopplad panna med automatiskt tändning när pannan kände av att ackumulatortanken kylts av och väl kontrollerad förbränning för bästa energiutbyte och kontroll av utsläpp. En sådan pannan kostar en hel del mer än den stabila gjutjärnspannan. Tur att det finns en medelväg.
Vårt val föll på Herz
Till slut, tack vare vår granne Göran, fick vi upp ögonen för den österrikiska pannan Herz. Det är tydligt att man i Österrike jobbat mycket med att utveckla pannan och förbränningstekniken. Det finns många märken, som Fröling, Hargassner och ETA, som visar på den breda kunskapen.
Det finns en hel del svenska pannor också, fast när jag läste om dem kändes det som de ligger snäppet efter de österrikiska.
De kom hem till oss och tittade på befintligt system och hade då med sig den panna som var intressant för oss på en släpvagn och eldade i den på plats och berättade om den. Pannan vi valde är på 40 kW vilket är väl anpassat till vårt behov.
Mer om installationen
För dig som vill veta mer om installationen kommer snart ett inlägg som beskriver mer om renoveringen av pannrummet och alla data och teknisk beskrivning av värmesystemet.
Så kom plötsligt dagen då det var dags att utöka produktionen av förnybar energi här i Sundhult. I höstas bytte vi ut vår vedpanna som förser gården med värme mot en ny, mer effektiv och miljövänlig.
Nu är det dags för nästa steg, att producera egen el med solceller. Vi har under några år funderat på hur vi skall göra och få ihop de här delarna, och nu tänkte jag berätta hur vi tänkte.
Varmvattnet skapade dilemman
Vi var ganska på det klara med att vi skulle ha en ny ackumulatortank för att få det någorlunda smidigt och inte behöva elda hela tiden. Värmesystemet förser gården med dess två bostadshus med värme. Pannrummet är beläget i ekonomibyggnaden med en 50 meter lång kulvert till husen. Varmvattnet görs i en elberedare i vardera bostadshus. Att bereda varmvattnet i pannrummet för att transportera det till bostadshusen är lite klurigt. Ett alternativ är att förvärma vattnet med pannan och skapa tillskottsvärme med elberedare i vardera hus, fast det är inte speciellt effektivt, då många liter vatten får stå still i kulverten och avge värme i onödan.
Ett annat alternativ är att ha cirkulerande varmvatten, fast det skulle betyda att kulverten behövde bytas mot en med fler mediabärare. Dessutom går det åt energi att cirkulera vattnet hela tiden och det kyls av även när det inte används.
Slavtank i husen då?
Ännu ett alternativ är att placera en slavtank i respektive hus. Det kräver dock utrymme och en del styrning.
Slavtanken skulle delvis kunna värmas med solfångare, dvs solpaneler med vätska som mediebärare. Vi har vänt och vridit på var vi skulle placera en sådan tank, och inte kommit fram till något bra, och inte heller hur vi skulle dra slang/rör till taket på ett bra sätt. Det skulle även bli en ganska omständig lösning eftersom det behövs en alternativ värmekälla för vattnet, då solvärmen inte räcker till på vintern. Vi skulle även få en överkapacitet av varmvatten på sommaren.
Solelen gav lösningen
När vi sedan började fundera på att ha solceller för att producera el föll plötsligt poletten ner för oss. Solel till en varmvattenberedare. En kabel är ganska lätt att dra. Visst, det ger oss inte billigt varmvatten hela tiden, men säkert stora delar av året.
Dessutom är det så att när vi fyllt beredaren med varmvatten kan elen användas till annat, alternativt säljas till andra som behöver el just då. Solfångare är mycket effektiva, långt bättre än solel per kvadratmeter, men vad gör jag med energin som jag överproducerar när min ackumulatortank är fulladdad?
Solel och vedpanna i kombination
Lösningen för oss blev att byta till en större ackumulatortank på 5000 liter, och eftersom pannan gick sönder så blev det alltså en ny mer effektiv panna som ger bättre förbränning. Det skall också nämnas att vi har egen skog, och när vi sköter om den så går restprodukterna till energi som ved.
Pannsystemet används alltså enbart för uppvärmning, och gör att pannan endast är igång den kalla säsongen.
Sedan låter vi solen generera el för varmvatten och övrig hushållsel. solcellerna gör också att pannsystemets reglersystem förses med el, vilket i princip gör uppvärmningssystemet självförsörjande.
En framtid med lagrad el
Innovationstakten på solel och lagring av elenergi går i ruskig fart just nu. Det gör att nya sätt att lagra energi i form av el en längre tid kommer att komma, och jag tror att vi snart kan lagra elen för att säkerställa att all varmvattenproduktion kommer från den solel vi producerar på gården.
Läs mer om vår solcellsanläggning
Det här var en översikt av hur vi kom fram till att vi ville satsa på solel i Sundhult. För nyfikna finns det fler inlägg att läsa för att få veta mer om val och installation:
Måltavlan har tre fält. Det jag har kontroll över är mittpunkten, och det kallar Byrons ”My business”. Nästa fält är det som någon annan har kontroll över, vilket hon kallar ”Your business”. Det yttersta är det som vi inte alls har någon kontroll över, som väder och vind exempelvis. Det fältet kallar hon ”God’s business”.
Jag ger mig inte i att förklara de olika begreppen, utan det är bättre att du lyssnar till Kjell som ger riktigt bra exempel på det i sin podcast. Bara klicka igång ljudfilen nedan.
Kvällen innan hade jag sett till att Poe Dameron var redo och att hans T-70 X-ving var startklar. Biggs Darklighters klassiska X-vinge hade jag förstärkt skrovet på. På ”Dutch” Wanders Y-vinge hade vi skruvat på en TLT-kanon. Nu hoppade jag ur bilen och fick solen i ansiktet utanför Bruket i Varberg där jag stegade in i Deckbox lokaler. Det var här min första turnering i spelet X-Wing Miniatures Game skulle spelas.
Inne i lokalen fanns de andra tjugo förväntansfulla spelarna. Mattorna på de tio borden var utrullade och visade bilder på stjärnor, planeter och Dödsstjärnan. Runt om i lokalen plockade killarna, för det var bara killar, ihop sina skepp.
Nu vill jag berätta för er vad det här är för spel och hur det gick i den första turneringen jag spelade.
Ett rymdäventyr med flygstrid
X-Wing Miniatures Game är ett spel där du med modeller av rymdskeppen från Star Wars utkämpar en flygstrid. Det finns skepp från rebellernas sida och från Imperiets sida. Det är en spelare på varje sida som spelar. Hur skeppen får flyttas bestäms av manöverhjulet som är unikt för varje typ av modell.
Skeppen flyttas med bestämda mallar
När skeppet skall flyttas görs det med en mall som placeras framför farkosten som visar var den kommer att hamna efter förflyttningen. Mallarna är de du ser till vänster i bilden nedan. Spelaren bestämmer i hemlighet i förväg hur skeppen skall flyttas, och sedan görs förflyttningen i tur och ordning efter de olika piloternas skicklighet, nybörjarpiloterna flyttas först. Det gäller att på förhand förutse hur motståndaren flyttar så du hamnar i bästa position för att slå ut fiendeskepp.
För att göra det extra knepigt finns det, förutom alla rymdskepp, ett antal asteroider (som du ser uppe till höger i bilden) på spelplanen som du skall manövrera kring.
Hur du kan skjuta är begränsat
När du skall skjuta använder du en speciell linjal, den övre med grön markering som du ser i bilden. Där kan du se om du når att skjuta på motståndaren. På skeppsbasen (till vänster om asteroiden i bilden) visas också i vilken vinkel du kan skjuta mot motståndaren.
Är skeppen nära dig får du en extra anfallstärning som gör det lättare för dig att träffa. När du försvarar dig är det omvänt, du får en extra försvarstärning om du är långt ifrån när du skall slå om du blir träffad eller inte.
Välj din pilot och utrustning
Farkosterna bemannas av olika piloter (korten till vänster i bilden ovan), där många av namnen känns igen från filmerna, böckerna och TV-serierna som är byggda kring Star Wars. Varje pilot har sina speciella egenskaper. Sedan kan skeppen utrustas med en liten robot, en droid, som förbättrar skeppet på olika sätt (kortet överst i bilden ovan). Du kan välja att sätta dit R2-D2 eller BB-8 exempelvis.
Sedan kan du skruva på ditt skepp och uppgradera det på olika sätt med teknisk utrustning och vapen, för att passa den strategi du tänker ge dig ut i strid med (också korten överst i bilden ovan).
Poäng gör matcherna jämna
För att göra det jämnt kostar olika piloter, droider, utrustning och vapen, så din utmaning blir att hitta den bästa konfigurationen du kan få för 100 poäng.
Jag hade satt ihop en lista lite kvickt kvällen innan turneringen. Jag tänkte att min chans mot skickliga spelare som är duktiga på att flyga skepp var liten. Därför tänkte jag att det vore bäst att vara defensiv. Nu skall du få se vilka piloter, droider och uppgraderingar jag valde. I rubriken ser du många poäng varje skepp kostade, och i listan under vad varje del kostade. Totalt får det alltså max bli 100 poäng.
Poe Damerons i en T-70 X-wing (36 poäng)
Poe är med i Star Wars – The Force Awakens, där de flyger nyare uppdaterade X-wings kallade T-70. Min tanke var att han skulle stå för attackerna på motståndarna lite från sidan. Jaga motståndaren om chans gav.
Poe är relativt dyr, men hans specialegenskap att påverka tärningsslag är av stor nytta. Jag såg till att uppgradera skrovet så att det skulle tåla lite extra, och gjorde honom till veteran för att få agera före motståndaren.
Biggs är en barndomsvän till Luke Skywalker och känns igen från de tidiga Star Wars filmerna. Han var med i striden om Dödsstjärnan fast överlevde inte uppdraget. Som tur är kan vi fortfarande spela honom i spelet.
Specialegenskapen är att fiender måste skjuta på honom istället för mina andra skepp så länge han är nära dem. Han skyddar således mina andra farkoster. Jag lät R2-D2 flyga med honom, och han kan laga skeppets sköldar om det flygs lite försiktigt. En bra sak då jag vet att han kommer dra på sig många attacker. Dessutom förbättrade jag skrovet på skeppet.
Nu skall jag undersöka om det inte vore bättre att uppgradera sköldarna i stället, eftersom R2-D2 kan generera nya sköldar, medan om skrovet tar skada går det inte att laga.
Jon ”Dutch” Vander var också med på slaget vid Yavin i de tidigare Star Wars filmerna. Han överlevde inte heller uppdraget.
Specialegenskapen här är att han kan låsa siktet på ett skepp för att sedan låta ett annat skepp ta över låsningen och underlätta skyttet. Detta var en egenskap jag aldrig utnyttjade under spelet, så här finns lite att skruva på. Likaså använde jag aldrig egenskaperna hos R2-F2, som skulle ökat på försvaret. Som nybörjare är det lätt att glömma de här extra funktionerna som ges.
En sak som jag inte flugit med tidigare var TLT, Twin Laser Turret. En laserkanon som kan skjuta runt om hela skeppet på lite avstånd. Den här fick jag oerhörd nytta av. Jag kunde skjuta två omgångar med den dessutom
Jag hade hur kul som helst! Riktigt roligt att spela mot andra som var så duktiga och fokuserade på spelet.
Match1: Första tävlingsmatchen någonsin för mig
Första matchen mot Johan så hade jag lite otur och förlorade ett skepp tidigt i matchen, och då kunde han jaga runt mig på spelplanen och slå ut mina andra två andra skepp ganska enkelt.
Vid mina skepp ser ni manöverhjulen som ligger upp och ned. Johan skall precis vända på sitt första hjul för att visa hur han skall flytta sitt skepp. Ni kan se lite asteroider som vi måste undvika, för annars kan skeppen ta skada om vi törnar emot.
Match 2: Ett bra sätt att lära sig höger/vänster
Andra matchen mot Lukas gjorde jag två misstag jag aldrig gjort tidigare. Med två skepp flög jag utanför spelplanen, vilket betyder att de tas ut ur spelet. I båda fallen hade jag angett fel riktning på manöverhjulet. Du skall på förhand ange hur du skall flyga, och jag flög skeppen mot mig, och råkade ställa in vänster i stället för höger och vände rakt ut över kanten. Det blev aldrig riktigt match där på grund av mina misstag. Har inte gjort det misstagen när jag spelat här hemma, så det var lite onödigt att göra det under tävlingsspel.
Match 3: Han Solo fick ge upp för Poe
Här lyckades min taktik, och tärningarna visade rätt saker i början. Jag var ganska aggressiv för att slå ut en A-wing tidigt och lyckades. Biggs var riktigt jobbig för min motspelare Simon och slutligen lyckades jag slå ut hans stora Millenium Falcon med Han Solo som pilot.
Som ni märker kan matcherna spelas rebell mot rebell, eller Imperiet mot Imperiet. Det kan till och med bli Poe mot Poe exempelvis.
Det här blev första segern i en tävlingsmatch i X-Wing Miniatures Game. På bilden ser du Hur Y-vingen på avstånd kan attackera Millenium Falcon och Poe står nära och får en extra tärning när han skall skjuta. Bigg däremellan tvingar Falcon att skjuta på honom istället för de två skeppen som skjuter för fullt mot Han Solo. Dessutom har jag lyckats tränga in den stora farkosten vid kanten med en del asteroider som han måste manövrera runt.
Match 4: Palpatine känns ojust
Gustav hade gjort en aggressiv lista med skepp. Han hade en stor Lambda Shuttle med kejsare Palpatine ombord. Hans egenskaper med att kunna ändra tärningskast, och skeppens bestyckning med Predator gjorde att träningskasten från Gustavs sida blev otäcka för mig.
Även här blev jag jagad, och råkade hamna på ett sådant sätt att jag misslyckades med ta mig en bit ifrån striden, vilket hade gynnat mig och min Y-vinge.
Får vara glad över att jag lyckades slå ut Lambda-skytteln som gjorde att kejsaren försvann ur spelet.
Så många trevliga människor, och ett så oerhört kul spel. Jag kommer spela fler turneringar om tillfälle ges. Tills dess skall jag skriva på nya listor, skaffa lite nya skepp och provflyga, och lära mig höger/vänster.
För att jag var med och tävlade fick jag ett nytt kort att bestycka mina skepp med, C-3PO som kan hjälpa till att undvika att bli träffad. Kanske han skall vara med på något skepp?
Så är det någon i trakten av Ullared som är sugen på att spela så får ni höra av er. Kanske åker jag till Halmstad eller Varberg på de spelkvällar som arrangeras där varje vecka.
Har du köpt en ljudbok i exempelvis MP3-format och vill ha in den i din iPhone eller iPad så berättar den här artikeln hur du skall göra.
Om du köper en ljudbok från annat ställe än iTunes blir du kanske fundersam över hur du skall göra för att ladda in den i din iPhone. Sedan iOS9 spelas ljudböcker, om de är rätt hanterade, upp i appen iBook som du har på din telefon. Du kan göra inställningar så att boken inte tas med vid slumpmässig uppspelning av musikbiblioteket, och genom att ha en lyssningsmarkör så kommer iBooks ihåg var i boken du slutade att lyssna senast. Dessutom kan du spara ett omslag så gör det lättare att hitta boken på din telefon, platta eller dator.
Du skall importera boken till iTunes
Första steget är att importera dina MP3-filer till iTunes på din dator. Det görs under Arkiv/Lägg till i Bibliotek, leta upp stället där du har laddat ner dina filer.
Vänta tills boken kopierats in till iTunes.
MP3 filen/filerna kommer hamna under Musik i iTunes på datorn. I mitt fall som Okänt album.
Redigera information för ljudbokens MP3-filer
Nu skall vi redigera informationen för alla MP3-filerna så att det blir rätt. Det gör du genom att högerklicka på albumikonen och välja Visa info.
Du kommer nu få upp en fråga om du vill redigera objektet, vilket är precis vad vi vill göra.
Eftersom vi redigerar med utgång från det okända albumet kommer alla filer samtidigt. Vill du förändra varje individuell fil går det bra att högerklicka och välja Visa info för en specifik fil. Exempelvis skulle du kunna sätta olika kapitelnamn för filerna, och genom att ange rätt spårnummer behålla rätt spelordning.
Nu är det dags att redigera information. Där finns flera olika delar som du skall ändra. Först brukar jag lägga in författare och titel. Albumartist brukar oftast sättas till författaren också. Som Genre sätter iTunes ämnet för boken (här satte jag den till Psykologi).
Det blir lättare att hitta boken om du lägger till ett omslagsfoto, och det gör du under knappen Bildmaterial och trycker på knappen längst ner till vänster.
Du vill inte att filerna skall kunna blandas vid uppspelning, det blir lite konstigt om kapitlen inte spelas upp i ordning. När du lyssnar på en bok och behöver pausa är det också skönt om boken kommer ihåg var du slutade lyssna senast. Det är inställningar du kan kan göra under Alternativ. Där kan du också höja volymen för en ljudbok som är inspelad med för lågt ljud enligt din smak. Du kan också påverka ljudkvalitén med några fasta equaliserinställningar.
Lägg märke hur omslagsbilden förändrat utseendet på inmatningsrutan.
När du ändrar Medietyp till ljudbok kommer din bok att flyttas över så att du hittar den under Ljudböcker i iTunes istället.
Dags att flytta ljudboken till din iPhone
Då har du ett moment kvar, att föra över ljudboken du importerat till iTunes till din iPhone eller iPad. Det kan du göra genom att ansluta din telefon/platta till datorn. Då kommer den dyka upp som en ikon i iTunes.
Klicka på telefonikonen och välj Ljudböcker. Nu får du upp en lista över alla dina tillgängliga ljudböcker i iTunes. Du kan välja att synkronisera alla eller urval vilka du vill överföra till din enhet.
De som är förpackade är de som kommer föras över. När du valt de du vill ha på din iPhone klickar du Utför.
Nu kan du lyssna till de ljudböcker du köpt från andra ställen än iTunes i din telefon eller platta.
Ljudboken du fört över hittar du i appen iBooks på din iPhone eller iPad.
För att ta bort en bok på för att spara utrymme exempelvis, går du in i iTunes, ser till att din iPhone eller iPad är ansluten och ta bort bocken för den bok du vill ta bort. Sedan trycker du Utför igen för att synkronisera. Boken kommer finnas kvar på iTunes på din dator.
Kabeln vi köpte tog vi från Elbutiken.se, som lovade snabb leverans och hade en kabel som fungerar både utom- och inomhus.
Accesspunkten som vi valde var en Ubiquity AP AC Pro, bland annat för att den tål lite mer då den är gjord för utomhusbruk. Vi ville montera den i vår verkstad där miljön kanske inte alltid är den bästa. En annan anledning var att jag läst flera personer som skaffat andra modeller från Ubiquity och hyllat dem.
Accesspunkten kopplas in till ditt nätverk. För att konfigurera den laddas ett program ner till datorn eller mobilen om du inte har en ”controller”. När accesspunkten är konfigurerad sköter den sig själv. Har du ingen controller på ditt nätverk kan du lätt hitta den via mobil appen för att se hur din accesspunkt mår.
Över vår verkstad har vi haft ett plasttak. Tanken för 30 år sedan var att lägga svart plastslang under för att förvärma vatten. Den slangen kom aldrig upp, och plasttaket har inte åldrats med finess utan läckte både här och där. Därför föranledde solcellerna ett takbyte. En del tankeverksamhet föregick det, eftersom resten av byggnaden har ett tak av aluminium, ett material som sällan används för plåttak idag. I stället används stål, och det betyder att vi behövde tänka extra när vi skulle lägga stål nära aluminium för att undvika galvanisk korrosion.
Tanken står på 10 cm XPS isolering som tål högt tryck. Ovanpå den har vi lagt en plåt, faktiskt bakstycket på den gamla ackumulatortanken, för att fördela trycket så att isolerskivorna skall hålla bättre.. För att tanken skall kunna stå trots den kupade botten är det en ring längst ned, som du ser på bilden när tanken ligger på kärran, som vi också fyllde med isolering för att cementgolvet inte skall kyla.
förnybar energi här i Sundhult. I höstas bytte vi ut vår vedpanna som förser gården med värme mot en ny, mer effektiv och miljövänlig.
5000 liter, och eftersom pannan gick sönder så blev det alltså en ny mer effektiv panna som ger bättre förbränning. Det skall också nämnas att vi har egen skog, och när vi sköter om den så går restprodukterna till energi som ved.
