Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.
Christian, Knytkonferensen Sobra|tankar, Politik & Samhälle

Hur var knytkonferensen Sobra|tankar?

2 kommentarer

I helgen, 16-17/9, genomfördes knytkonferensen Sobra|tankar 2011 i Halmstad. Den första knytkonferensen i nykterhetsrörelsens historia. I det här blogginlägget tänker jag sammanfatta min upplevelse av Sobra|tankar.

Tillsammans med Johanny Mostacero, @JohnnyMostacero, så arrangerade jag knytkonferensen i Halmstad. Vårt mål var att intorducera denna fantastiska konferensform för nykterhetsrörelsen. Vi hade hoppats på dubbelt så många deltagare, och vår huvudtalare Brit Stakston fick tyvärr lämna återbud på grund av sjukdom. Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet att få Brit till ett annat tillfälle, för hon har något att berätta för oss om hur vi kan arbeta för att förbättra världen.

Trots att vi ”bara” blev 20 anmälda ville jag och Johnny genomföra knytkonferensen. Det kändes nödvändigt för att få fler att förstå mekanismerna och energin som kan komma ur det. Jag tror att vi lyckades. Med UNF:are på 19 år upp till IOGT-NTO:are på 90 år hade vi en mix i ålder. Vi hade personer från olika delar av Sverige, med olika erfarenheter av rörelsen. Anställda, aktiva och passiva medlemmar. Där var personer som olika yrkesbakgrunder och intressen. Där var medlemmar som var redo att dela med sig. Precis den mix vi hoppats på.

Mingelfredag

På fredagen inledde vi i den fina NTO-gården på Kärleken. Där startade vi knytkonferensen Sobra|tankar med lite mat. Fantastiskt god mat från Restaurang Karl. När middagen var avslutad gick vi upp en våning för att fylla i schemat för knytkonferensen. Vi förklarade för alla att varje person har något att dela med sig av. På olika sätt. Ett intresse att berätta om, ett ämne man vill diskutera eller på annat sätt ta del eller dela med sig av sin kunskap.

Gridden, schemat kom att se ut så här:

Efter att gridden var klar tog vi kaffe/te följt av lite sällskapsspel.

 Delad kunskap är dubbel glädje

Hela lördagen var full av pass. Pass på 2×20 eller 40 minuter och där efter 20 minuters mingel inför nästa pass. Så här såg min dag ut:

  • Så fungerar en journalist, Pierre Andersson (bilden till höger)
  • Om sociala medier, som jag höll själv
  • Få livet att fungera – kognitiva hjälpmedel, Camilla Tilljander
  • Räkna på danska, Winnie Blom-Jensen
  • Ung och nykter, Jessica Stridh & Jenny Hällberg
  • Om Twitter, Peter Alsén
  • IOGT-NTOs samarbete med Volontärbyrån, Winnie Blom-Jensen
  • Amerikanska nykterhetsrörelsens historia, Pierre Andersson

Vilken blandning! Och då missade jag flera, flera pass som jag önskar att jag hunnit med att gå på. Inte minst Erik Berg, 90 år, som berättade om alla sina år i nykterhetsrörelsen, eller hur Johnny Mostacero skapat en Facebook-sida för sin hemort Rydöbruk och dokumenterar dess historia. Peter Alsén som pratade fåfänga och scarification och så vidare.

Hur föll det ut?

Formen passar oss i nykterhetsrörelsen perfekt. Vi har medlemsskapet som förenar oss och massor av kunskap att dela med oss till varandra. Johnny och jag fick bekräftat att det fungerar, och har nog börjat att arbeta i huvudet för att se till att det blir en ny knytkonferens i början av nästa år. Vi har sett uppdateringar på både Facebook och Twitter där vi kan se att deltagarna också uppskattade det.

Kinesisk avslutning

Själv avslutade jag dagen med Hanna och Pierre och en fantastisk middag på House Ming, med tillhörande intressanta diskussioner.

Jag sammanfattar helgen som lyckad och intensiv, och är som sagt var sugen på att göra om det någon gång i början av nästa år. För er som vill ta del av vad som hände kan ta en titt på Samlat och länkat från knytkonferensen Sobra|tankar 2011. Där finns video, presentationer och andra länkar som rör årets upplaga av Sobra|tankar.

Gården, Skog & gård

Dags att montera vattenfilter

2 kommentarer

När man bor på landet får man se till att vattenförsörjningen fungerar och är bra på eget initiativ. Nu är det dags för oss att installera ett nytt vattenfilter.

Vi är ganska lyckligt lottade, eftersom vi har tillgång till två brunnar på vår gård. Den ena för bostaden, och den andra för att förse stallet med vatten. Tyvärr är det så att den brunnen som vi använt för bostaden inte har tillräckligt tillflöde av vatten, vilket gör att vattnet tar slut allt som oftast. Den andra brunnen till stallet har betydligt bättre tillgång till vatten. Därför tänker vi nu göra i ordning så att vi ockå kan ta vattnet från den brunnen.

Detta innebär att vi skaffat ett filter som klarar av att rena den mängd vatten som vi kommer förbruka i stall och två bostadshus. Det filtret vi valt kommer från Europe Vattenrening. Är inte säker på att det var det billigaste stället, men det kändes ganska tryggt. De har hjälpt oss att välja rätt filter genom en intervju och en vattenanalys. det gäller till exempel att filtret fungerar mot en hydropress i detta fall. Hydropressen har samma funktion som ett vattentorn. Vattnet fylls i en behåller som har en gummiblåsa i sig. När vatten pumpas in  i hydropressen trycks blåsan ihop. När du öppnar en kran expanderar blåsan igen och vattnet trycks ut ur kranen.

Att koppla in filtret innebär en hel del klurande på vilka vinklar, kopplingar och annat som behövs. Vi pratar dimensioner och längder åt alla håll och kanter. Dessutom skall det vara lätt att göra service på den ingående komponenterna i systemet, så man får tänka efter var man har kranar exempelvis. Dessutom måste materialvalet vara rätt, speciellt innan vattnet gått genom filtret då det kan vara aggressivt. Sedan gäller det att kontrollera dimensionerna på de gamla installationerna, för det kan skilja sig en del mot nuvarande standard.

Vattnet kommer gå genom filtret, och en massa för att anpassa pH-värdet. I filtret finns lager av olika massor som förbättrar vattnet på olika sätt. Massan för pH-korrigeringen måste fyllas på efterhand. För att den andra filtermassan skall hålla sig fräsch spolas filtret baklänges en eller ett par gånger i veckan. Denna bakspolning görs automatiskt i vårt filter. Vid bakspolningen blandas vattnet med en saltlösning som regenererar filtret så att det håller längre och massan återställs. Vi vårt fall har vi en behållare som rymmer ca 200 liter salt. Varje spolning kommer förbruka ca 6 kg salt.

Till helgen ansluter vi filtret så får vi se hur vårt vatten förbättras.

Har du funderingar så ställ frågorna, så får vi se om vi kan hitta svar på dem.

Kommentarer, Ledarskap

LUCK – Här och nu

2 kommentarer

Under sommaren har jag flera gånger träffat Johan Lange (@JohanLange) med flera och diskuterat LUCK-konceptet. Johan har också tålmodigt svarat på tankar om funderingar. Nu känner jag att jag vill utvidga med frasen ”Här och nu”.

För att illustrera mina tankar tänkte jag ta till en fiktiv berättelse, och skapa ett scenario. Sedan gör vi en analys och ser vad vi skulle kunna göra bättre.

Hushållsmaskinsföretaget Fiktiva

Låt oss säga att det här utspelar sig på hushållsmaskinsföretaget Fiktiva. De har en serie dammsugarrobotar som ständigt förbättras. En funktion man har är möjlighet att uppdatera den med ny programvara som man kan ladda ned från Internet.

På företagets tekniska kundtjänst jobbar Stina. Hon tar emot kundsamtal via telefon när om något problem har uppstått. Den här morgonen har det varit lungt, och hon tar en vända till kaffeautomaten, där hon stöter på Konrad som arbetar med företagets webbplats. Konrad berättar att han igår plockat bort dammsugarroboten 6701 med tillhörande programvarufiler, eftersom den inte är aktuell längre.

Då sätter Stina nästan kaffet i halsen.

– Men varför har inte jag fått information om detta?! Då kan man väl inte uppdatera den roboten längre? Den modellen har ju varit jättepopulär.

Konrad berättar att han bara gjort det Bengt sagt åt honom att göra. Stina vänder på klacken och går med bestämda steg tillbaka till sitt skrivbord, och lyfter telefonen för att slå numret till Bengt.

Hon undrar irriterat varför de tagit bort filerna utan att hon fått någon som helst information. Bengt förstår problemet och berättar att det snart kommer nya rutiner med checklistor så att det inte skall missas att prata med kundtjänsten till nästa gång. Dock dröjer det ett par månader innan listorna är klara.

Vad hände här?

Låt oss stanna där och fundera vad som hände. Jag skall försöka se det ur ett LUCK-perspektiv, och fundera lite på vad som kunde gjorts annorlunda. Har du idéer så kommentera det i anslutning till det här inlägget.

Det första är att Stina känner sig förbigången för att hon inte fått information. K:et (Kognition) gör sig påmind genom att reptilhjärnan slår igång och hon blir arg och irriterad. När hon ifrågasätter Konrad kommer han också gå i försvar när hans reptilhjärna reagerar, genom att han försöker flytta ansvaret till Bengt. När Bengt blir uppringd går också han in i ett slags försvar och meddelar att det kommer rutiner som skall förhindra det. Tre personer går i försvar och skapar säkert lite dålig stämning.

Vad kunde gjorts annorlunda här?

  • Kanske Stina kunde berättat på ett annat sätt för Konrad så att han inte går i försvar (C – Coachande förhållningssätt).
  • Konrad kan sätta sig in i vilka oförutsedda problem det orsakar Stina, och försöka leta efter en gemensam lösning (C).
  • Bengt inser att det är ett problem, men han väljer att hänvisa till kommande aktioner för att rätta. Problemet kommer finnas under tiden, så han kanske skulle ställa frågan till Stina vilka förslag till lösningar hon har på detta (C).
  • Konrad kunde använda det sociala intranätet och när han satte igång arbetet med att ta bort hemsidorna skriva en kort, kort notis. Då kanske Stina hade kunnat uppfatta den och ifrågasätta den innan det satts i verket (U – Utvecklande internetvertyg).
  • Bengt hade kunnat meddelat via det sociala intranätet att man kommer göra förändringar i produktutbudet och plocka bort några paneler. Detta innan uppgiften gavs till Konrad. Det hade gett möjlighet till medarbetare att agera (U).
  • När man upptäcker att något gått på tok här, och att resultatet inte blivit det förväntade borde det ges möjlighet att rycka i nödbromsen. Bengt skulle samla ihop ett team för att se vilka lösningar som finns för att åtgärda problemet så snart som möjligt, så att inga kunder hinner drabbas. Även om uppdateringarna är få av robotarna så blir de kunder som drabbas av att det inte fungerar irriterade, vilket leder till en sämre relation till Fiktiva (L – Lean).

Här och nu

Min egna slutsats är att Stina, Konrad och Bengt skulle agera utifrån ett ’här och nu’-perspektiv, och tänkt på att man har en reptilhjärna som triggar en försvarsställning (K).

Inte titta bakåt på vem som tagit beslutet eller utfört uppdraget (no blame, L), inte på vad som kan göras sedan (kunderna drabbas nu, vilket påverkar Stinas arbetsvardag). Genom att ändra frågeställningen till hur vi tillsammans skall lösa det här kan det vara så att en sedan-lösning är god nog. Det ser man efter en gemensam sittning där inblandade kan analysera problemet. Det kan också vara så att lösningen finns två minuter bort (C).

Arbetar man på Fiktiva på att berätta lite vad man kommer att göra, gör och har gjort kan man fånga upp sådant som inte faller in i rutinerna. Det kommer alltid finnas sådant som ramlar utanför de dagliga rutinerna. Genom att ha en transparens i arbetet man utför ökar möjligheten att fånga upp liknande problem. Det kan dessutom skapa ett klimat där det är OK att komma med förslag. Någon på den administrativa delen som tittar in på utvecklingens informationsflöde kan komma med den där innovativa idéen som ledningen så länge eftersökt från teknikerna (U).

LUCK – här och nu

Här och nuMed LUCK – här och nu – hade många problem på Fiktiva kunnat undvikas. Jag tror man skulle ökat kapaciteten på varje individ, och inte minst på teamet. För teamet blev plötsligt en blandning mellan avdelningar som inte till vardags är ett team. Är alla medvetna om att:

  • K kan göra att vi går i försvarsställning
  • C på rätt sätt skapar en delaktighet och att vi tillsammans letar efter en lösning
  • U skapar ett informationsflöde som aktiverar och engagerar
  • L betyder att vi inte ställer någon till ansvar om något skulle råkat bli fel
  • Vi kan gör allt Här och nu

Då tror jag man har ett företag där många vill jobba, med hög innovationsgrad och en naturlig strävan att alltid vara bäst.

#SSWC, Internet, Minnen och nostalgi

Ideas are nothing. Doing is everything!

2 kommentarer

 

Rubriken är en bra sammanfattning av mitt #SSWC.  För de fyra dagarna på Tjärö i Blekinge skärgård hade en härlig fokus på att försöka göra världen lite bättre.

Fåren betar vid SSWC 2011Jag lånade rubriken av Erik Wagner (@erik_wagner) som skrev det på sin Facebook sida någon dag efter #SSWC. En person som förövrigt var en av de trevligaste att få träffa där. Hans hjärta för folkrörelsen och det ideella arbetet är beundransvärt. Det smittar av sig, och låter mig komma ihåg allt viktigt arbete man gjort inom nykterhetsrörelsen. Erik väcker också suget att ta upp den tråden och fortsätta.

Vad är då #SSWC? En knytkonferens, där deltagarna bjuder på sin kunskap. Emanuel Karlsten (@EmanuelKarlsten) beskriver det så bra i Kunskap skapas bäst genom att delas.

Själv fick jag tillsammans flera andra en trevlig resa under Stellan Löfvings ledning (@stellan) till Tjärö. Väl där satte jag upp tältet i regn tillsammans med Anne-Lie Lokko (@lokkomotion) och Åse Lundblad (@aselundblad). Fast till sista natten blev jag ensam i tältet… :/ Det berodde på att Åse vann en sängplats, och Anne-Lie blev erbjuden en säng eftersom en deltagare tvingats att åka hem tidigare.

Gridden på SSWC 2011Folkbildning

På fredagen startade sessionerna. Där var det ämnen som förutbestämts av en omröstning på nätet innan. Ämnena man kunde rösta på hade alla som ville föreslagit.

Själv valde jag på fredagen

Lördagens schema, eller gridd, öppnades på fredagen klockan 12:00, massor av intressanta ämnen sattes upp. Av alla dessa valde jag:

Det var så mycket jag missade, men som tur är så har Jan Viderén (@videren) samlat alla blogginlägg, video- och ljudupptagningar på en sida. Jag tänker gotta mig och titta på flera av sessionerna jag missade.

Men vänta nu… Folk betalar pengar för att åka till en ö och tälta. Varför skall man göra det när alla ändå delar med sig?

sswc kvällshängJo, för det är så fantastiskt att få vara på ön med så många godhjärtade människor. De vill förändra världen till det bättre. Deras verktyg är internet. Vissa har kallats twitterelit, eller att de bara fokuserar på att bygga personliga varumärken, men där håller jag inte med. De som var med på ön är personer som är förebilder och använder nätet för att ”be honest and do good shit” som Joakim Jardenberg (@jocke) brukar säga.

Det blev många trevliga samtal mellan sessioner, under maten och på kvällarna. Helt fantastiskt att möta människor som är genuint intresserade av varandra.

Dödsklippan på Tjärö under SSWC 2011Den första kvällen kom det lite regn, men sedan var det fint väder. Några hoppade för Dödsklippan, (Inte jag dock. Det var ju kallt i vattnet!) eller bara satt och pratade i solen med nya och gamla vänner. Tidigt på morgnarna passade jag på att ta de två geocacharna som fanns på ön, så jag fick se stora delar av den fina ön.

Avslutningskvällen hade också en gästtalare likt de föregående två åren. I år Kinga Sanden (@kingasanden) som höll ett tal som gick rakt in.  Sammanfattat mycket kort är det dags att sluta prata om sociala medier och verkligen använda det som ett verktyg att förbättra världen. Titta på hennes fantastiska tal (6:30 in)!

 

Gården, Hästarna

Slåtter i Sundhult (2011)

1 kommentar

Det har varit en bedrövlig sommar när det gäller slåttern. Inte lätt att bärga hö till de tre hästarna som bor hos oss. Det har varit regnigt och blött mest hela tiden.

Sundhult Hökörning 2011När vi kör hö här, måste det vara uppehåll i ett antal dagar så gräset hinner att torka efter att det är slaget. Det finns flera sätt att fixa foder. Du har säkert sätt de vita ensilagebollarna ute på fälten, där gräset konserverats. Där är det inte lika kritisk med vädret, även om det skall torka en del (men inte för mycket).

Första filmen visar hur man slår gräset. Vi använder vår gamla Volvo 320, med en gammal rotorslåtter. Det är en disk som slungar ut 4 knivar per rotor som skär av gräset.

När gräset är slaget sprider man ut det med hjälp av en hövändare. Vi har två stycken vändare, en rotorvändare och en sidvändare. Rotorvändare är den som är med på filmen, och sidvändaren är som räffsor som räfsar från höger till vänster. Den använder vi oftast när vi stränglägger höet.

Först sprids alltså gräset ut. Sedan vänder man gräset så att alla grässtrån torkar ordentligt. Detta får göras minst en gång per dag under torktiden.

När gräset torkat till hö strängläggs det alltså. Höet läggs då ihop till tjockare strängar, som sedan kan plockas upp av pressen. Pressen packar ihop höet, och när det är lagom mycket knyts två snören runt balen. Fantastiskt att man med en mekanskkonstruktion fixar att göra knutar på snöret, och skära av den.
Balen kommer sedan ut på en balbana, och vidare till balvagnen. Där i har vi en person som packar balarna, så vikt fördelningen blir  bra och att mycket ryms i varje lass.
I ladan lastar vi sedan av balarna för hand.

När höet ligger på höskullen kör vi med skulltorken, som blåser luft genom höet för att det skall torka. Speciellt viktigt när vi har så korta torkperioder på våra åkrar som i år. Är inte gräset torrt börjar det förmultna och den processen är varm. Mycket varm, vilket inte är så lyckat i torrt hö.

Är det något ni undrar över om hökörningen så fråga i kommentarsfältet nedan så svarar vi.

Kommentarer

Är ditt företag kvar i Sovjettiden?

Lämna en kommentar

Häromdagen skrev jag ett inlägg om boken Jävla skitsystem. Anledningen att jag kom i kontakt med boken var Disruptive Change, som livesände en föreläsning med Jonas Söderström.

Disruptive Change var i år en dag i Maj , där en rad intressanta föreläsare samlats. En av dessa var just Jonas Söderström, och hans föreläsning Stora företag är kvar i Sovjettiden  finns inspelad och kan ses på Disruptive Medias webb. Den handlar inte direkt om boken, utan snarare sånt som Jonas inte fick plats med i boken. Ändå väl värd att se.

Kommentarer

Är det du som bygger Jävla skitsystem?

3 kommentarer

Twitter är intressant. Helt plötsligt noterar man något i sitt flöde som kan vara värt att ta reda på mer om. Precis så var det när jag såg något om en bok som hette Jävla skitsystem av Jonas Söderström (@jonas_blind_hen). Jag nyttjade den kommunala servicen och låna den via vår bokbuss.

Alla som beställer och bygger system borde läsa den!

Boken handlar alltså om den digitala arbetsmiljön. Om hur dåliga system ökar stressen på en arbetsplats. Det handlar inte bara om ett system, utan av kombinationer av system dessutom. Antalet exempel på (dåliga) system i boken känns nästan oändliga. Med system i detta fall menas något/några program med ett användargränssnitt. Användargränssnitt är föresten ett ord som Jonas ifrågasätter:

”Borde inte skärmen snarare vara en bro till funktionerna där inne i datorn? Och vad är det man skurit av egentligen?”

Boken är uppdelad i ett par block. Först beskrivs varför användarna känner sig stressade, den andra hur kontrollen skall återtas och den sista om vad man kan göra nu.

För mig som arbetar på ett företag där vi bygger system med gränssnitt mot användare tycker jag boken är lysande. Den påvisar hur viktigt det är att lägga fokus på effekterna av funktionerna som man placerar i ett system, än tvärtom (funktioner som ger effekter, kanske oönskade, för användaren). Redan i början av boken kände jag att denna måste jag rekommendera att mina arbetskamrater skall läsa, för att vi skall bli ännu bättre och skapa ännu bättre värde för våra slutanvändare.

I många steg tangerar den LUCK-konceptet, med öppenhet och ständig dialog för att skapa ett verkligt värde för den sist i värdekedjan. I ledarskapet gäller det att se till att den som utför ett arbete skall ha de bästa förutsättningarna. Personen som verkligen vet vad som går att påverka situationen är den som utför arbetet, i detta fall användaren.

Söderström har också en webbplats för boken där den digitala arbetsmiljön finns i fokus.

Är det så att du står i begrepp att köpa in ett system, eller ännu bättre arbetar med att skapa system ska du läsa denna. Inte bör, utan ska. I alla fall om du vill skapa ett system för dina användare, där värdet verkligen är att systemet skall ge effektiviseringar och vara ett stöd. Inte bli ett stressmoment och extra merarbete.

 

Kommentarer

Tillsammans med vänner för LUCK

5 kommentarer

Johan Lange (@JohanLange) som skrivit boken LUCK – koncept för hållbart ledarskap bjöd intresserade till restaurangen Tillsammans i Halmstad sista dagen i juli. Han berättade om om konceptet, och såg till att spela in det så du kan få ta del av det.

En härlig eftermiddag i solen i sommarstaden Halmstad träffades vi ett gäng på Tillsammans. Där på kajen till Nissan under väldigt god mat och dryck berättade Johan bakgrunden till hur LUCK-konceptet kommit till, och vad det innebär. Efter dragningen satt vi kvar och diskuterade ledarskap från olika infallsvinklar, hur det ser ut i olika organisationer och berättade om egna erfarenheter av gott och dåligt ledarskap.

Kort sagt en fantastisk eftermiddag och kväll.

Och du har tur! Eftersom Lange såg till att ha sitt Bambuser-kit (Iphone, Glif, Joby Gorillapod och Azden trådlös mygga)  med sig kan du få ta del av känslan vi hade på serveringen, och inte minst få bakgrunden från författaren själv. Det är uppdelat på tre filmer, eftersom vi serverades mat och dryck under tiden.

Ta och sätt dig med god mat dryck och lyssna själv på vad LUCK är.

Del 1

Del 2

Del 3

 

Kommentarer

Har du diskuterat ledarskapet med din chef?

Lämna en kommentar

Vi hade ett webbinar om det coachande förhållningssättet (C i LUCK), och vi var några som dröjde oss kvar och diskuterade. Det pratar mycket om att coacha men sällan om att bli coachad, vilket var utgångspunkten för en av diskussionerna.

Frågan är hur kan en ledare motivera någon att bli coachad. Vi tog exemplet med fotbollslaget, där alla ofta rättar sig efter tränaren. Målet att vinna matcher och vara bäst finns där, och då accepterar man att ha en roll för laget.

”Vad händer i en organisation om någon inte vill bli coachad?”

Jag skickade frågan via Twitter till Johan Lange (@JohanLange) som är ute på LUCK-turné svarade med ett videoinlägg. Ett exempel på underlättande verktyg, där han kan ge ett långt bra svar på ett lätt sätt.

 

Vi ställde också frågan ”Hur motiverar jag en avbytare i ett lag att hen också är viktig?” Johan svarade med en ny video.

Jag gillar tanken med en öppen dialog med sin chef om hur vi tillsammans kan ta oss mot målen. Tala om vilket ledarskap som passar oss för att komma framåt. Allt för ofta så kommer väl den diskussionen upp en gång per år, i ett utvecklingssamtal.

Har du en dialog med dina chefer om ledarskapet där du jobbar?

Geocaching

FTF tillsammans med geodoggar

3 kommentarer

Den senaste veckan har jag passat på att geocachea lite extra. Kan beroende på att jag träffade @carnicula på #tweetupVimle som är en aktiv geocachare. Idag lyckades jag ta en FTF tillsammans med två hundar och deras husse och matte.

Jag har haft lite dålig aktivitet på mitt geocachande det senaste året. När jag träffade @carnicula blev jag lite peppad att ta fler en de där sporadiska som det blivit senaste året. När jag åkte ner till Halmstad för att delta i ett webbinar om LUCK-konceptet passade jag på att undersöka pendlar vägen igen. Många cacher hade försvunnit, någon hade ersatts med ny (som Hagbards galge på bilden) och ett gäng hade tillkommit. Jag såg till att ta och bocka av sju stycken.

@carnicula kom och besökte oss i Sundhult, och tog två av de tre cachar jag gömt i trakten. Läs om hans fynd av Kärnebygds Kvarn & Såg och Harsprångsledningen.

Helt plötsligt idag dök det upp en ny geocache utanför Gällared. Jag blev sugen att gör ett försök på en FTF, First to Find, alltså första personen att skriva i loggboken. Efter fikat packade jag och barnen in oss i bilen och gav oss i väg mot gömman. Vi valde Land Rovern, eftersom jag trodde att vägarna kunde bli lite skumpiga. Strax innan platsen att parkera kör vi om ett par med varsin hund.Inte svårt att gissa att det är geocachare med samma mål. När vi hoppar ut ur bilen frågar de om vi skall dela på FTF, och jag är ingen sådan jägare av sådant, så vi enas om att dela på det.

Det visar sig vara kända namn från loggböckerna, nämligen Togram och Berraasnobben med sina ’geodogs’. Riktigt trevligt att få träffa dessa cachare. lite mer erfarna än jag, med fler FTF än vad jag tagit geocaches totalt.

De hade till och med en Travel bug tag på sin bil, och hundarna hade varsitt geocoin (jag har suddat i bilden för att ni själva skall få jaga tag i ID numret).