När de första bönskidorna är klara att äta är det fest i Sundhult. För ett par år sen var vaxbönor den enda böna vi odlade men sen vi satte upp armeringstunnlarna så har vi upptäckt flera nya favoriter. Det gångna året var verkligen inget bra år för bönor, med den kalla och korta sommaren höll det på att inte bli några alls.
Böntunneln 2017
Tre år på raken har vi haft fyra olika sorters störbönor som får slingra sig uppför den nio meter långa armeringstunneln. Innanför har vi odlat låga olika sorters buskbönor. Generellt kan vi konstatera att i vår växtzon, som ligger på gränsen mellan 3 och 4, så går det inte ta för givet att det går att få bönor mogna varje år. De sorter där skidorna äts så fick vi visserligen en skörd, men ungefär hälften mot vad vi vant oss vid. Resten hann inte bli färdiga före första frosten. Torkbönorna var inte i närheten av att bli klara, men som tur är har vi tillgång till gott om klimatsmart animaliskt protein i form av viltkött och naturbeteskött från våra egna highland cattle.
Störvaxböna – Neckargold eko
Bra grobarhet i år men den kalla sommaren gjorde att alla blommor inte hann utvecklas. Funderar på att testa en annan sort då den gärna kunde få ge lite större skörd även under en varm sommar. Klart säkrare att odla än buskvarianten som misslyckats ett antal år. Vaxböna är mycket populärt här hos oss så vi vill få en stor skörd så det räcker vintern igenom.
Störpurpurböna – Blauhilde eko
Bra grobarhet som vanligt. Fantastiskt vacker böna som tyvärr förlorar sin purpurfärg när den kokas. God smak som påminner mer om vaxböna än grön böna. Lägre skörd än vanligt i år, men vi hoppas på många fler kommande odlingsår.
Blomsterböna – Enorma eko
En storfavorit som är ett måste att odla! Nära 100% grobarhet, växer snabbt, blommar vackert och ger enorma bönorskidor med fantastiskt smak, Det går att använda själva bönorna också, men vi föredrar att använda skidorna innan bönorna mognat. Skidorna kan utan problem bli 25 cm långa utan att bli trådiga. Vi fyller frysen med skurna, förvällda bönskidor och frossar vintern igenom. Dock får det nog bli ett längre bönupphåll i år eftersom det var många blommor kvar när första frosten kom.
Störbrytböna – Cobra eko
En grön brytböna som gick från dålig grobarhet föregående år till rent usel 2017. Har inte heller gett särskilt hög skörd så i år får det antingen bli fler meter av favoriterna, eller så provar vi någon annan grön böna.
Torkspritböna – Borlotto Lingua di Fuoco Nano eko
Gav god skörd 2016, men hann inte mogna i år. Själva plantorna blev dock högre och kraftigare än tidigare och hade lika god grobarhet som tidigare år. Vacker böna när den väl mognat.
Torkspritböna – Yin Yang
Fick några Yin Yang-bönor av en vän för några år sen och har sen dess försökt öka mängden. Det verkar dock gått troll i denna odling; Efter att åtminstone lyckats fördubbla antalet bönor under 2016 så blev det ingen skörd alls i år. Trots de vackra bönorna blir det nog ingen Yin Yang i tunneln i år.

För att inte presenningen ska gå sönder så har vi klippt av ändarna på armeringsjärnen och filat de jämna. Presenningen hålls på plats av cementblock och stenar utmed långsidorna. Den ena gavelns överskjutande presenning är ihopsurrad med en packrem. Det har visat sig att armeringstunneln trots en rejält blåsig vår inte har behövt fästas på annat sätt. Den andra gaveln har länge fått stå öppen men har nu täckts med en liten presenning av billigaste sort, fäst med klädnypor, för att skydda de små gurkplantorna mot de fortfarande kalla juninätterna.

Jag har funderat mycket på hur man skulle kunna odla i växtföljd även de växter som behöver den extra värmen i ett växthus eller odlingstunnel, t ex många tomatsorter, paprika, melon och slanggurka. De kvävefixerande växterna som ärtor och bönor odlas ofta på friland och har man endast ett växthus, som många hobbyodlare har, vill man inte ta av det begränsade utrymmet till växter som egentligen kan växa på friland. För att inte få sämre jordkvalitet med tiden i växthuset så kan man byta ut jorden, antingen varje år om man odlar i t ex hinkar, eller gräva ut den vid behov om man t ex får problem med bladmögel. Men visst hade det varit enklast om växtföljden fixade jordkvaliteten åt mig?
grönkål, svartkål, kålrabbi och broccoli. Att klämma sönder larverna efterhand man ser dom är ett rätt hopplöst företag, de får lätt övertaget. Då är det bättre att täcka med någon form av väv eller nät. Problemet är att man ändå måste hålla koll om någon lite förlupen fjäril skulle förirra sig in under väven. De lägger nämligen hutlöst många larver, varje fjäril eller mal. Att hålla på lyfta och lägga tillbaka, det lockar inte mig. Dessutom vill jag ju kunna njuta av att se den fantastiska kålen, en av de vackraste växtfamiljerna som finns!
ärtor, i denna växtföljd kräver mycket näring så kommer det krävas en hel del gödsel. Därför är tunnlarna placerade nära stallet där hästar (och inom kort även höns) producerar mycket av den varan. I hagen växer det också en hel del nässlor som ger kväverikt nässelvatten. Många tillför näring genom täckodling istället, men detta skapar en onödig utmaning med tanke på vår population av trädgårdssnäckor. Dessutom klipper Axel, vår robotgräsklippare, gräsmattan så där blir det inget gräsklipp över till täckmaterial.
på söndagen, på måndag förmiddag kom ett bekräftelsesamtal då frakten bestämdes till torsdag (på vår egen begäran, då vi inte kunde ta emot på onsdagen). På torsdagen kom så en trailerbil med kran och lyfte av näten. Snabbt och smidigt, från beställning till leverans.

Bocka ändarna

