Etikettarkiv: Samhälle

Dags att läsa sig mer om bokstaven K

Jag följer med stort intresse Johan Langes (@JohanLange) arbete med sitt LUCK-Koncept, och har insett att K:et är något jag måste lära mig mer om.

K:et i LUCK står för kognition, alltså mer om hur hjärnan fungerar. På Wikipedia står det bland annat så här:

Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner såsom uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.

Johan bjöd på ett lästips, och jag beställde Den lärande hjärnan av Torkel Klingberg från Bokus. Redan dagen efter hade den kommit! Där kan vi snacka som bra kundservice och en bra e-shopping upplevelse.

Nu har jag börjat läsa om hjärnans utveckling i hopp om att bättre kunna förstå hur vi påverkas av vår omgivning. Förståelse för K är givet för att kunna få C att fungera. C:et som i LUCK-konceptet står för coachning. Enligt Simon Sinek är det intressant att tala till den del av gärnan som bestämmer varför vi känner som vi gör. Inte till den del av hjärnan som logiskt kan komma fram till ett beslut baserat på en rad fakta, som jag försökte förklara på något sätt i Passionen är ett varför från ledningen.

Passionen är ett varför från ledningen

Tycker bilden blir allt mer klar. Med ett varför som beskriver din passion att utföra ett dagsverke kommer engagemang och lust att göra sitt bästa för att nå målet. Resultatet är tillfredsställelse och troligen ekonomisk vinst.

Det är Johan Lange (@JohanLange), med sitt LUCK-koncept, som fått mig att försöka förstå hur man kan skapa en miljö för att lyckas, och hur man som ledare kan verka för att skapa sådana förutsättningar. Jag blir inspirerad av läsning,video och andra exempel som presenteras för mig.

Helt klart är Simon Sinek’s tankar en grund. Inte bara när han säger att värdegrunden för ett företag måste vara verb. Något som kan utföras och uppnås, och inte ett substantiv som bara är namn på något . Där finns en stor sanning när han beskriver sin gyllene cirkel och  Varför-Hur-Vad-metod.

Varför-Hur-Vad-metoden

Den här metoden bygger på att man skapar engagemang ur varför man gör saker. Då finns det flera möjligheter på hur saker skall göras för att att sedan uppnå vad man önskar. Inifrån och ut.

Vad händer om man vänder på pilens riktning?

Tänk dig att du jobbar som konstruktör, och du förväntas producera konstruktionsdetaljer till en maskin av något slag. Du vet vad du skall göra, och du vet hur du skall göra det med de verktygen du förfogar. Frågan är varför ledningen för företaget vill att du skall göra det? Är svaret för att företaget skall tjäna pengar har du väldigt svårt att dela ägarens passion. du kommer inte dela hans drivkraft. Den kommer inte förändra din värld. Inte ens om du får bonus.

Det är oftast tre saker som nämns för projekt som inte lyckas: inte tillräckligt med pengar, inte rätt folk på rätt plats och svag marknad.

Kan ledningen berätta att den maskin de vill att du skall rita kommer revolutionera branschen den används i kommer saker att hända. Säger ledningen att vi vill verkligen skapa en maskin som ger möjlighet att bättre sätt utföra sin uppgift utan att påverka miljön. Maskinen ska nästan vara en del av naturen, så att det inte syns att den inte varit där. Har ledningen den passionen, och förmågan att dela med sig av passionen till dig som konstruktör, kommer du brinna för det du gör. Du skall, ta mig sjutton, skapa en maskin som är bättre än alla andra. Du, tillsammans med dina kollegor, har möjlighet att skapa en maskin så att miljöstörningarna blir så små som möjligt.

Hur ni skall göra? Givetvis måste ni tänka annorlunda och göra något som ingen gjort. Passionen inom företaget kommer ge utrymme för innovationer. Brinner ni för uppgifter löser ni inte uppgiften med vanliga verktyg. För nu vill ni förändra världen. Det är det ledningen har övertygat er om. Ni ges spelrum, för ledningen vill också bygga den där maskinen.

Vad ni skall göra är uppenbart! Ni skall göra den där nya maskinen som alla önska att de hade när de arbetar i sin bransch. En maskin som fungerar ur miljöns synvinkel. Det känns helt självklart när man ser det på det här sättet. Kunderna kommer vara imponerade av vad ni skapat, och alla kunder som delar er passion kommer vilja ha er maskin. Det även om den är lite dyrare, för det betyder något att välja den produkt ni skapat. Ni delar grundvärdena om varför denna maskin finns, och varför den är bättre än konkurrenternas.

Jag förstår om folk inte känner sig kreativa när de får till uppgift att bygga en maskin, med givna verktyg. Jag förstår att det är svårt att vara innovativ när målet är att ägarna skall tjäna mer pengar.  Jag förstår att man slutar och letar upp något annat att göra, där passionen till att förändra välden till det bättre på något sätt blir drivkraften.

Det kommer ge resultat. För alla vill använda den där prylen som ger en bättre värld. Som utvecklar oss att bli bättre. Som gör att just jag har gjort att världen blir en bättre plats att leva på för mina vänner. För alla andra på vår jord.

Då kräver det att ledningen genuint tror att det som görs i företaget bidrar till en sådan förändring. Inte en efterkonstruktion där man försöker hitta argument som kan leda till en bättre värld. Det måste komma långt inifrån ledningen. Annars kommer de inte att få medarbetarnas passion.

Varför gör du det du gör på ditt arbete idag? Varför vill din ledning att ni skall syssla med detta?

Nu skall jag bara förstå hur jag skall dela med mig av mina passioner, så jag och mina kollegor kan känna samma driv.

Varför gör du det du gör?

I Johan Langes (@JohanLange) dragning på Webcoast tipsade han om en föreläsning från TED. Jag tittade på den videon, och sedan ett par till som jag tycker att du skall ta dig tid att se.

Det är spännande att höra andra prata om drivkrafter och passion. Många ledare på olika platser i samhället borde utmana sig själv och börja  tänka annorlunda.

Du kan titta, pausa, spola tillbaka och lyssna igen. Du kan till och med titta på en del , stoppa och fortsätta vid ett senare tillfälle. Det jag kan lova dig är att du kommer börja tänka annorlunda.

[Varför nykterist?] Mycket kunskap att bära

Många kurser har det blivit inom nykterhetsrörselsen, både om det ena och andra ämnet. Kunskap som jag gärna bär med mig.

Först och främst tänker nog de som står utanför nykterhetsrörelsen att utbildningarna handlar om alkoholpolitik, men det är många ämnen som av handlats i studiecirklar och kurser som jag har haft möjlighet att delta på.

Kommer bland annat ihåg en studiecirkel om te som vi hade. Tänk att det finns så mycket att lära om te. Skulle nog gärna repetera den cirkeln igen, provsmaka olika teer, lära mer om japanska te-ritualer och läsa om hur kyrkan smugglade te i England.

Självklart har det varit många intressanta radioutbildningar också, och där var det väldigt intressant med reportageteknik. Hur ställer man rätt frågor? Hur skapar man ett intresse och fångar kvar lyssnaren vid radioapparaten.

Flera kurser tog upp opionsbildning, om hur budskap kan föras fram. Idag skulle den utbildning se totalt annorlunda ut, även om grunderna är samma. Eftersom jag inte har jättebra insyn i rörelsen idag är jag ganska nyfiken på vad tas upp på en sådan utbildning idag.

Jag minns ett föredrag av Peter Axelsson på en distriktstyrelsesamling om hur man skall hålla ordning på sitt skrivbord. Tänker ofta på den den när jag försöker få koll på min inkorg för e-posten, men når inte ända fram.

Det som kanske gett mest har varit olika former av ledarutbildningar. Där är det samma sak som gäller, för det handlar om att få varje individ uppmärksammad och ta tillvara på dennes goda egenskaper. Alla kurser i mötesteknik har varit ovärderliga. Där handlar det ofta om att kunna föra en nyanserad diskussion, låta alla komma till tals, argumentera och slutligen destillera en debatt till någon eller några tydliga att-satser som leder till aktion i form av någon slags att-göra-lista.

Sedan har varje kongressförhandling, distriktstyrelsemöte och föreningsstyrelsearbetet varit en nyttig skola också. Tror att de som väljer att engagera sig i olika styrelser i unga år får en bra utbildning.

Sammantaget har nykterhetsrörelsen gett mig massor av kunskap att bära.

     

    [Varför nykterist?] Skrattat med Hylterevyn

    Hylterevyn var en skrattfest under många år i Folkethus, Forum, i Hyltebruk. Det var IOGT-NTO Hyltebruk som låg bakom den.

    En annan verksamhet inom nykterhetsrörelsen i Hylte har alltid varit teater och musik, tack vare Totte Ljunggren. Många har de teateruppsättningar, musikaler och kulturkväll varit som som Totte stått bakom.

    Jag tycker den är en briljant idé att blanda underhållning med kryddat med lite allvar och eftertanke. Något som jag tycker Ljunggren lyckats med i sina texter. Kombinationen med bra och rolig verksamhet tillsammans med att få nå en stor publik är oslagbar.

    För mig betydde Hylterevyn under ett antal en tradition. Varje Annandag jul mötes vi några tappra själar i forum för att starta scenbygget inför den kommande nyårsrevyn.  Det var dags För Kea Hjalmarsson realisera Tottes galna tankar med min och några andra hjälp. Det var snickrande och målande av kulisser, massor av sladdar till ljudanläggningen, klättrande i byggnadsställningar för att få upp strålkastare. Fantastiskt skönt att få krypa undan julhysterin och träffa och arbeta med dessa kreativa människorna.

    Revyerna innehöll mycket kommunalpolitik, och man blev ”bekant” med olika nämnders företrädare. Revyns styrka har nog också varit de många duktiga sångerskor/sångare som förgyllt föreställningarna med sånger där Totte satte ny text till kända låtar.  Under åren lärde man sig också att känna igen vissa personers skratt, så utan att ha sett dem veta att de fanns i publiken. För det var en tradition för många att gå på revyn med vänner.

    Under de första åren var jag med och skötte det som föregicks i foajén. Det handlade om garderob, förtäring i pausen och att kontrollera biljetter. Många blommor har mottagits och förmedlats till skådespelarna och mycket stress att få allt att rulla i pausen, och inte minst efter föreställningen när hela salongen vill ha sina kläder samtidgt för att ta sig hem.

    Dessutom har jag sett föreställningen via videokamera under ett antal år. De sista åren var det dessutom en aktivitet i föreningen, att producera video. Då var det ett kopplande och fixande för att få ihop ljud, bil och få in allt i en videomixer.

    De sista åren jag aktivt deltog i Hylterevyn gjorde jag det som ljustekniker, och drog i reglarna för att varje scen skulle ha rätt ljus. Det föregicks av en hel del arbeta med att få strålkastarna rätt, utnyttja färgat ljus och nyttja ljuset för att skapa stämning. Under repetitionerna fick man försöka skriva ett schema vilka reglar man skulle dra i, och hur många procents ljusstyrka det skulle vara för varje lampa. Detta kunde oftast inte testas förrän generalrepetitionen.  Lagom till det var det dags att avsluta åretsrevy satt ljusschemat bra.

    Jag tycker det var skönt att se de lokala politikerna komma och skratta, minst minst åt sketcher där de själva var en del. Jag skulle misstänka att många i Hyltebruk saknar revyn. Som tur är håller stommen som var med i revyn fortfarande på att göra teater, och sätter upp en fars/folklustspel varje midsommar i Tiraholm.

    Många gånger träffades gänget efter en föreställning för en pizza. En och annan kväll med te och Trivial Pursuit har det också blivit. Saknar att få gänget som var med bakom revyn. Så naturligt att umgås, och många trevliga kvällar/nätter, varenda gång utan alkohol.

    Alf Anderssson, en gång min bildlärare i grundskolan numer på Vildmarksgymnasiet i Unnaryd, skapade affischer och programblad till de flesta uppstättningarna. Här är ett urval av dem.

    En ny demokrati och en ny journalistik

    Jag blir lite rädd över Katrineholmskurirens agerande i granskningen av kommunchefen i Katrineholm, Mattias Jansson. K-kuriren hade bestämt sig för att granska Mattias engagemang i sociala medier, men tydligt från början valt en vinkel för att sälja lösnummer.

    Vad vill K-kuriren

    Det som gör mig rädd är om jag kan ha förtroende för min lokaltidning Halland Nyheter när de granskar mina lokala politiker eller kommunala tjänstemän. Jag välkomnar verkligen granskningarna av våra folkvalda.

    I fallet med K-kuriren skickades en rad frågor via e-post till Jansson. Han i sin tur valde att publicera frågorna på sin blogg. Något man kanske skulle kunna ifrågasätta. Å andra sidan är e-post offentlig handling så vem som helst kan begära ut det. På  K-kuriren blev de vansinniga och började tala om Mattias härskartekniker, vilket det skulle vara om målet var att ta fokus från granskningen av honom.

    Nu hör det till saken att Mattias är öppen på sin blogg, Twitter-konto och  Facebook-sida och gärna diskuterar öppet med sina kommuninvånare. Varje invånare kan själv delta och granska Mattias arbete.  Jag får känslan av att K-kuriren känner sig trängda och känner att de tappat kontrollen som den enda betydande informationskanalen till kommuninvånarna.

    I mitt fall blir jag lite rädd om den enda kanalen försöker vinkla och filtrera och inte vara objektiva. K-kuriren har gjort så att mitt förtroende för min lokaltidning Hallands Nyheter försämrats. Catarina Nitz menar i K-kuriren att

    En kommunchef som vill ha goda relationer med det ledande mediet i sin kommun hade artigt besvarat frågorna.

    Visst det är bra att ha goda relationer, men är relationerna sådan att man kommer överens om vilka nyheter som skall presenteras? Nu tror jag inte relationerna är sådan, men vem granskar den typen av relationer?

    K-kuriren borde tänka om och också använda sig av social medier i sina granskningar. Man kunde valt att själva publicera frågorna öppet. Med en så öppen kommunchef så förväntar sig alla svar på frågorna. Men nu råkade visst Mattias förstöra de största lösnummersäljande rubrikerna för tidningen, så de blev sura. Tur för K-kuriren att bloggvalpar som vi (?) tagit upp frågan så att de har något att skriva om.  För till saken hör att man skrev ett uppföljningsbrev till Mattias, som begärts ut av Joakim Jardenberg och publicerats på hans blogg. Är det härskarteknik av Katrineholmskuriren som vill ha monopol på att granska kommunen?

    En ny typ av demokrati

    Jag anser att användningen av sociala medier i offentliga förvaltningar borde vara en självklarhet. Exempelvis skall Mattias inte sitta och skriva artiklar till K-kuriren för att förmedla information. Jag följer flera politiker, och för att ta ett exempel kan vi titta på IT-ministern Anna-Karin Hatt som tagit till sig den nya tekniken. Som nyvald fanns hon inte i sociala medier. Idag kan jag följa hennes arbete på både Facebook och Twitter. Jag har fått direkt insyn i en ministers arbete, och möjlighet att direkt ställa en fråga och förvänta mig svar. Det finns en rad politiker som börjat se både möjligheten och nyttan med att kunna prata direkt med oss.  Jag tror detta bara är början av ett nytt sätt att kommunicera mellan väljare och folkvalda. En direkt demokrati, där jag ges möjlighet att följa den jag röstat på, ifrågasätta beslut, få bakgrunder till beslut och höra flera sidor av debatten ofiltrerat.

    Tyvärr har inte Falkenbergs kommun anammat sociala medier i samma utsträckning som Katrineholms kommun. För det är långt fler än Mattias som representerar  kommunen i de sociala medierna. Jag hoppa på att följa min kommunchef… öh… Ja just det han heter nog Rolf Landholm. Jag skulle också vilja ha Marie-Lousie Wernersson och Claës Ljung där, för att berätta var de arbetar med, och höra deras syn på saker. Det skulle ge en möjlighet att få veta lite vilka möten och förhandlingar de är på. Lära mig att förstå deras vardag. Jag vill också höra vad oppositionsrådet Gerry Norberg har att säga. Ofiltrerat. Jag vill kunna framföra en åsikt, och få svar. Gärna i sociala medier där andra kan se min fråga och vilket svar jag får. Då kan mina vänner också delta i debatten, förse mig med argument för och emot. Det skulle bli en bred förankrad demokrati!

    Katrineholm är ett föredöme

    Faktum är att Katrineholms arbete i sociala medier är ett föredöme, inte bara för kommunal verksamhet. Faktum är att jag bara ett par dagar före den här historien tog Mattias och Katrineholms kommun som exempel på hur bra sociala medier kan användas. I detta fallet var det för en ideell organisation, och tog upp Thomas Seligs enkla mall huruvida saker skall publiceras i sociala medier eller inte. Arbetet med sociala medier sätter Katrineholm på kartan som en föregångskommun med framtidsvisioner. Något som vi i den ideella organisationen också kommer visa att vi har. Det med hjälp av direkt kommunikation via sociala medier.

    Våga vara sann inför sig själv

    Jag imponeras av Johan Ronnestam (@ronnestam) och Anna-Carin Carnebro(@carnebro) som i sina blogginlägg berättar hur det valt att följa sin inre röst.

    Johan skriveri I just to be my self om hur han lämnade ett jobb, gick ned i lön för att få var sig själv. Anna-Carin berättar om hur hon träffade rätt personer som fick henne att ta ett steg i sitt inlägg En känsla av lycka.

    Det är så härligt att läsa om personer som vågar göra något annorlunda, och ännu trevligare när det annorlunda uppenbart är rätt sak att göra.

    Visst är man ofta feg för att bryta mönstret och våga göra något annorlunda för att vara sann inför sig själv.

    Kyrkan och Kristdemokraterna

    Anders Nyman skrev ett svar på Ditt val där jag skrev om vikten att rösta. Han skriver i Om val och val att han känner sig lite tveksam att rösta på Kristedemokraterna på gund av namnet som jag ser det.
    Lite tråkigt att Kristdemokraterna kopplas ihop med kyrkan till den grad att man tvekar att rösta på dem. Som jag ser det bygger de sitt partiprogram på kristna värderingar, men det är inte det samma som att vara ett religiöst parti.
    Det finns många sunda basregler i de tio budorden. Titta på fem och framåt;
    • Visa aktning för din far och din mor.
    • Du ska inte dräpa.
    • Du ska inte begå äktenskapsbrott.
    • Du ska inte stjäla.
    • Du ska inte vittna falskt mot din medmänniska.
    • Du ska inte ha begär till din medmänniskas hus, inte heller hans hustru eller tjänare eller något annat som tillhör honom.

    Plockar man bort det som direkt har med Gud att göra tror jag att många med mig vill att de värderingarna skall ligga till grund i det samhälle vi lever i. Jag tror också Anders gör det.

    Betänk att Kristdemokraterna är ett av de få partierna som tycker att kyrkan skall avgöra äktenskapsfrågan, efter som det tillhör kristendomen, och inte är en politisk fråga. Vi skulle inte tänka oss att gå in och göra en förändring i något annat religiöst samfund, eller hur.

    Så jag ser KD som bygger sitt partiprogram på kristna värderingar, inget annat.

    Ditt val

    Jag förstår inte de som tänker lägga en blank röst. Varför? På vilket sätt är det konstruktivt? Är det för att politiker inte lyckats genomföra det som förväntats av dig? På vilket sätt kommer politiker kunna göra ett bättre arbete med en blank röst?

    Det är upp till mig att rösta på en politiker som verkställer beslut i linje med vad jag tycker. Med personvalet har den möjligheten ökat markant. Är det sedan politiker som arbetar med ny teknik för att kommunicera med medborgarna borde möjligheterna bli ännu större. Det är min chans att påverka allt i rätt riktning. En blank röst är bara gnälligt och bakåtsträvande. En röst på en politker är kontruktivt och framåtsträvande.

    Egentligen borde man bli medlem i ett parti för att påverka politiken via kongress/stämma, men så konstruktiv är inte jag. Och det passar inte mig. Jag har sett mina personval som en möjlighet att få fokus på vissa sakfrågor och möjligheten att diskutera och delta på ett annat sätt.

    Mitt val till riksdagen var lätt. Kristdemokraterna får min röst, för jag delar uppfattningen om hur värdefull familjen är. Familjen förser näringslivet med arbetskraft, och konsumerar vad som producerar. Familjerna är på något sätt en bas i samhället. Dessutom delar jag KDs restriktiva linje vad gäller alkohol. Alkoholen har så många negativa sidor som drabbar individer, familjen och hela samhället. Jag tror på att den som vill ha alkohol som sällskapsdryck har omdöme att handla på Systembolaget under begränsade öppettider.

    Mitt personval föll på Lilith Svensson, eftersom hon finns på Twitter under användarnamnet @politkerlilith. Jag har möjlighet att följa hennes arbete, och faktiskt ställa frågor som hon svarar på. Jag känner mig verkligen delaktig. Hoppas att hon fortsätter att använda Twitter lika flitigt efter valet, som i sin personvalskampanj. Hennes mål att få arbeta med att förenkla och förbättra skattesystemet för oss är också en anledning. Så skönt att det finns de som orkar och vågar ta tag i något som av oss oftast uppfattas som gråtrist.

    Regionvalet är svårare. Här känns det inte som att politiker profilerat sig. Vad röstar jag på? Vad tänker ni göra? Valet föll på KD, för jag delar deras vårdsyn. Carina Ejdestig fick min röst. Jag tror hon delar en del av min syn på alkoholen, vilket är viktigt för mig.

    Till kommunfullmäktige blev det ett annat parti, Moderaterna. Egentligen helt och hållet för att jag genom att kryssa vet att frågor som ligger mig varmt om hjärtat kommer finnas på dagordningen. Jag bor i en del av Flakenbergs kommun som lätt glöms bort. Startar man i Falkenberg och åker inåt landet, och passerar Ullared  så finns vi. Vi landsbygdsbor, som inte har tillgång till samma service i staden. För att värna om det vi har är det viktigt att få vår röst hörd. Vi är många som bor här ute, och vill utveckla och utvecklas. För att kunna göra det krävs en viss infrastruktur. Bredband? Nja… Bra underhållna vägar? Nä… Därför får Claës-L Ljung min röst, för han tillhör oss öster om Ullared. Han är entreprenör och arbetar hårt med att ta vara till den resurs bygden och folket här är. En röst på honom gör att de nere vi kusten inte glömmer oss.

    Jag har verkligen aktivt försökt välja mina kandidater i de olika valen. Det känns konstruktivt, framåtsträvande och ansvarsfullt. Jag är med och försöker forma min framtid.

    Med en blank röst hade jag inte uppnått något.

    Det är ditt val!