Etikettarkiv: Gården

Suger upp kunskap som en växt som får mycket näring

Jag (Christian) är en person som är nyfiken och gärna vill lära mig en hel del innan jag påstår att jag kan något. När vi nu är delägare till en djurbesättning genom Solskensfarmarna kände jag att jag måste lära mig mer det. Jag och Hanna har i många år pratat om att utveckla Sundhult med djur, och eftersom hon gått naturbruksgymnasium så är det hon som drivit den delen av gården.

Nu är det dags att för mig att skaffa så mycket kunskap att vi kan ta bra beslut tillsammans. Det har gjort att vi hoppat på en spännande onlinekurs.

I slutet på 2018 har jag läst och tittat videoklipp om olika metoder och det är ett par saker som fångat mitt intresse.

Alan Savorys metod för att restaurera landskap

Det som ganska snabbt dyker upp på radarn är Alan Savory och hans TED-talk där han visar att betande djur kan få marken att växa bättre. Det är till och med så att områden som omvandlats till öken åter kan få gräs genom betande djur och genom att efterlikna deras naturliga beteende. Det ekologiska kretsloppet börjar då arbeta för att återställa markerna genom att bygga upp jorden.

Frågan är hur det är möjligt att få mer gräs om du har fler djur som betar marken, borde det inte vara tvärtom? Alan ger svar.

Joe Salatin har en spännande multifarm

En annan person som blippar in är Joe Salatin och hans Polyface farm i USA. Genom att ha flera olika djurslag som samverkar bygger de upp jorden.

Hans lantbruk är plöjningsfritt, vilket minskar utsläpp av exempelvis CO2, eftersom kol läcker ut i atmosfären varje gång som jorden vänds upp och blottas av plogen. Genom att bruka på det här sättet, med betande djur, binds mer kol efterhand som jorden ökar sin mullhalt.

”Permakultur” är ett ord som dyker upp ofta

Ett ord som dyker upp i många texter är ”permakultur”, och riktigt vad som läggs i det ordet och brukningsmetoden är svårt att få grepp på. Speciellt om jag tar steget från köksträdgård till att titta på en hel gård. Någonstans pratas det om att använda växter som är fleråriga, men hur och vilka?

Många frågor behöver svar

Som du förstår har det blivit många nya frågor som jag vill ha svar på. Det låter väldigt bra när jag läser texter och tittar på videoklipp, men jag har lite svårt att få en samlad bild. Dessutom är det utländska exempel, och hur fungerar metoderna i kalla Sverige?

Jag hittade snart till Ridgedale Permaculture, en gård som engelsmannen Richard Perkins byggt upp i värmländska Ämtervik med de här metoderna. Han har också skrivit en bok om hur de startat upp sin verksamhet på gården.

En bok med goda recensioner

Jag tittade på om det vore intressant att köpa och läsa boken ”Make small farms work”. Läser jag recensionerna för boken hittar jag bland annat Alan Savorys namn:

“Industrial chemical agriculture, producing twenty times as much dead eroding soil as food needed every year, is the most destructive industry of mankind – more so than fossil fuels or any mining.

Developing a new biologically-based, and holistically managed, regenerative agriculture is imperative if civilization as we know it is to survive.  I heartily recommend Richard Perkins’ book for all socially conscious new and old farmers.”
 
Allan Savory. President, Savory Institute & Chairman, Africa Center for Holistic Management


Bland citaten hittar jag också ett från Fjällbetes Jörgen Andersson som jag tycker är riktigt bra:

”Richard and Yohanna are an invasive species in Sweden; threatening to destroy our traditional culture of hopelessness. This book may seem harmless, full of sweet pictures and practical advice for small farms, but it is actually spreading revolutionary seeds that jeopardise agribusiness and the alienation between people and nature.  

Romantic dreamers have been advocating rural livelihoods before, whilst struggling to make a living off the land. Ridgedale Permaculture seem to actually know what they are up to.

These folks are walking the talk of Holistic Management, enabling them to manoeuvre within complexity without losing sight of what they really want to achieve. So, good people, if you are standing up for your rights as victims of your circumstances, stay away from these people, and this book.”
 
Jörgen Andersson (Fjällbete) Nordic Savory Hub

Visst blir du sugen på att läsa boken?

Jag tycker i och för sig att det är lättare att ta till mig saker när jag kan lyssna på personer som berättar och delar med sig av sin kunskap, och som tur är kunde jag få det här också.

Det slutade med kurs hemma framför tv:n

Richard Perkins håller onlinekurs

Richard Perkins har gjort en onlinekurs som du läser i din egna takt. Den kostar en del pengar och jag tvekade länge om innehållet håller god nivå så att pengarna inte bara kastades i sjön. Till slut slog jag till och fick med mig Hanna framför tv:n för att lyssna på vad vad Richard har att säga.

Kursen har tretton moduler

Kursen är uppdelad i tretton moduler, eller kapitel:

  1. Kontext & introduktion
  2. Skapa en holistisk kontext
  3. Kartor och landskap
  4. Keyline design
  5. Vattensystem
  6. Träd & buskar
  7. Bygga infrastruktur, staket och stängsel
  8. Betande slaktkycklingar
  9. Ägg från grönbeteshöns
  10. Gräs och bete
  11. Grönsaksträdgård utan att gräva
  12. Föda jorden
  13. Gårdsekonomi, marknadsföring och planering

Vi har precis börjar på kapitel 6, och hittills har det varit mycket inspirerande, informativt och lärorikt. Vi vill hela tiden framåt för att få en bättre helhetssyn på allt.

Blandat med föreläsningar, fältstudier och litteratur

Kursen innehåller alla delar. Richard har spelat in matnyttiga föreläsningar som blir teoripass. Till detta lägger han till blanda annat fältvandringar på sin egen gård . Vi har följa med på en 2,5 timma lång rundvandring. Väldigt intressant att få se hur det ser ut på en plats där konceptet körts från en ”vanlig” gård till den vision som teoripassen förmedlar.

Till detta skall vi parallellt arbeta med att skapa underlag för vår egna gård. Det ingår pass i kursen om hur vi kan använda verktyg som Google Earth för att rita kartor som endel i att bygga vårt underlag.

Vi bjuds även på en hel del tips om fördjupningar i videoklipp, olika texter och böcker.

Vi vill köra igång nu!

Det är så inspirerande att vi vill köra igång meddetsamma. Vi har redan nu massor av idéer om vad vi kan göra, och en hel del förslag på hur vi skall lösa det. Det här gäller för Solskensfarmarna, men framförallt hur vi kan utveckla vår egna gård, Sundhult.

Varma koppar på plats i hagarna

Nu börjar det närma sig vinter, och temperaturen sjunker. Vi vill att djuren alltid ska ha tillgång till färskvatten, och därför har vi vattenkoppar med värme i.

I filmen ser vi en av kopparna, den som sitter på vårt stall. Det finns en uppvärmd kopp till i Sundhult, ute i en hage.

24-voltsslinga värmer koppen

Jerry ordnar med elen till uppvärmda vattenkopparKopparna har en 24-voltsslinga i botten som alstrar värme och på så sätt ser till att vattnet inte fryser. Det betyder att det finns en transformator som omvandlar 240V till 24V. Då är det bra att ha tillgång till en i behörig elektriker i Solskensfarmarna som kan fixa elen.

I slangen till den ena koppen har vi en värmekabel som gör att vattnet inte fryser där. Den andra slangen  tror vi skall klara sig om vi isolerar den  tillräckligt. Det är en väldigt liten del som är utomhus och om vi får till en bra isolering där skall det nog klara sig.

 

Vem kunde ana att vi skulle bli marknadsknallar?

REKO ring i VarbergVi har lärt oss att vi inte riktigt vet vart Solskensfarmarna kommer ta vägen. Som jag berättade härom dagen blev vi plötsligt med egen gårdsbutik och bed & breakfast mitt i Kärnebygd.

Vi har dessutom blivit marknadsknallar. Eller ja, vi säljer våra grejer på REKO-ring på Rådhustorget i Falkenberg.

REKO-ring är ett sätt där den som köper mat kan göra det direkt från bonden som odlar frukt, grönskar och rotfrukter eller föder upp djur.

Beställningen görs på Facebook

Om du vill köpa mat direkt utan mellanhänder gör du det via en Facebookgrupp för din REKO-ring. Oftast heter den ”REKO ring Falkenberg”, där Falkenberg byts ut mot den ort du bor i/vid.

I gruppen lägger sedan de olika matproducenterna upp vad de har att sälja i ett inlägg. För att beställa kommenterar du det inlägget och skriver vad du vill ha.

Handla hängmörat naturbeteskött från Solskenafarmana på REKO-ring

Du hämtar dina varor på utlämningsstället

För att få dina varor åker du till ett utlämningsställe där du möter upp med de olika producenterna du beställt av. Betalning sker ofta med Swish, men det går även bra med kontanter och en del tar också kort.

Allt måste vara förbeställt, och vid utlämningsställen får inte producenten välja annat. En anledning är att det annars kräver marknadstillstånd, en annan anledning är att det på så sätt inte blir något svinn.

Solskensfarmarna är med i Falkenberg och Varberg

Vi i Solskensfarmarna är med och har utlämning på Rådhustorget i Falkenberg och i Varberg vid Jem & Fix.

REKO-ring på Rådhustorget i Falkenberg
Foto: Henrik Olsson

I Falkenberg är det extra roligt, eftersom vi har utlämning på Rådhustorget mitt i centrala Falkenberg. Det är tack vare centrumutvecklaren Henrik Olsson som vi har fått möjlighet att bedriva torghandel 2.0 där. Tack vare digitaliseringen kan nu falkenbergsborna möta de lokala mat producenterna och förvissa sig om vad de köper för något. Precis som marknadshandeln var en gång i tiden.

Skönt att vara flera solskensfarmare

Att ta emot beställningar, packa och vara med på marknaden tar tid. Därför är det så skönt att vi är fler som driver Solskensfarmarna så att vi kan dela på uppgifter och vilka som tar hand om vilka uppgifter. Det är hela poängen med Solskensfarmarna, att inte vara upplåst och ändå kunna driva ett lantbruk på ett affärsmässigt sätt där vi utnyttjar det vi har i bygden.

På REKO-ring delar vi med oss av vad vi har i bygden, och jag tror du kommer märka att det speciella varor som du handlar av oss.

Ses vi på en REKO-Ring?

Idag är det tre år sedan startskottet

Solskensböndernas första träffIdag, den 2:a december 2018, är det tre år sedan vi samlade grannar i bygden till ett första av tre träffar som skulle forma det som sedan blev Solskensfarmarna.

Tre år låter inte som en lång tid, men jag kan berätta att det känns rätt länge sedan den där kvällen när vi satte oss i konferenslokalen på Hotellet i Ullared. Samtidigt känns det som alldeles nyss som vi körde i gång verksamheten.

Korvar tar oss vidare

Solskensfarmarnas korvbuffeIgår var det julmarknad i Kärnebygd, och då presenterade Solskensfarmarna sitt samarbete med Bredshults Kött o Grönt. Tillsammans har vi gjort ett antal olika korvar som vi började sälja i vår gårdsbutik. Allt från prinskorv till falukorv  och den för oss mycket speciella ”Moster Märtas julkorv”.

Den där decemberkvällen när vi började fundera högt på vad vi skulle kunna göra var det ingen, absolut ingen, som i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att vi skulle sälja egen korv i den egna gårdsbutiken i Kärnebygd.

Det är faktiskt helt galet när jag tänker efter.

Vi bygger vår dröm

Lev din dröm FBG - Releaseparty på DalagårdHäromkvällen lanserades projektet ”Lev din dröm FBG” och att bygga sin dröm på landsbygden i Falkenbergs kommun. Vi är sannerligen en av de som gör det i praktiken. Vi bygger ett eget liv, med möjligheter att leva det liv vi vill leva.

På releasepartyt för projektet fick vi se ett antal korta filmer där andra berättade och vad många spännande drömmer som faktiskt kommer till liv just nu.

De olika drömmarna presenteras i en adventskalender, och jag kan avslöja att vi i Solskensfarmarna kommer dyka upp bakom en lucka. Du kan hålla koll på vad som finns bakom de olika luckorna genom att gilla Facebooksidan för projektet.

Undra hur det se ut om tre år?

Vi har en massa visioner om vad vill göra med Solskensfarmarna och här i Sundhult. Med tanke på hur mötet en mörk decemberkväll i Ullared utvecklat sig på tre år undrar jag hur det kommer att se ut om ytterligare tre år.

Är nog meningslöst att fundera på det, för det går inte att förutse på det sättet. Det vi kan göra är att hålla fast vid våra visioner och fortsätta fånga de möjligheter som visar sig. Då kommer det att bli bra. Riktigt bra tror jag.

Hur ser dina visioner ut för de kommande tre åren?

Det är bästa tiden att starta en gård

Jag gillar att lyssna på ljudböcker och har tipsat om flera av dem på bloggen.Nu har jag precis börjat att lyssna på boken ”Start Your Farm – The Authoritative Guide to Becoming a Sustainable 21st Century Farm” via Storytel och författarna tycker att vi är rätt ute med Solskensfarmarna.

Start your farm - Forrest Pritchard and Ellen PolishukI boken ger de ett antal anledningar om varför det nu är den allra bästa tiden att starta upp ett lantbruk. Bland annat menar de att vi idag på ett annat sätt kan planera tiden jämfört med hur det var att vara bonde tidigare. Då var det ett dygnet runt arbete med små möjligheter till ledig tid. Boken tycker att det skall vara ett team där flera kan täcka upp för andra och driva lantbruket tillsammans, precis som vi gör i Solskensfarmarna.

Jag har bara lyssnat på början av den här boken, och hade inte så stora förväntningar, men den har varit överraskande bra. Det märks att boken är nyligen utgiven, med fokus på att bedriva ett hållbart lantbruk. Jag skall spetsa öronen och hoppas på att boken fortsättningsvis är lika bra.

Gräver mig ner i jorden

Jag bygger vidare min kunskap om hur vi skall ta till vara marken i Sundhult och de marker som vi använder för Solskensfarmarna. Det jag fördjupat mig i de senaste dagarna är kolcykeln, och försökt att ta reda på var som händer nere i marken.

Jag tar min utgångspunkt i kolets kretslopp i mina studier.

Det finns några saker som verk lätt att konstatera när det gäller hur kol släpps ut i atomsfären.

Det första är att när vi tar ut fossilbränslen och förbränner ger det ett tillskott i atmosfären som inte tillhör den naturliga kolcykelnDet andra är när vi vänder upp jorden vid plöjning hamnar förmultningen  i dagen och kolet släps ut i luften.

Mikrober, bakterier och svampar bor i jorden

Just det där när vi plöjer påverkar också vad som händer i marken, för där nere är en helt egen värld att lära sig mer om. Mikrober, bakterier och svampar som samspelar med växter likt klorofyll, löv, blommor insekter och djur  gör det samma ovan markytan.

Där finns det mycket kvar att lära. Det känns smart att ha växter med djupare rötter som du kan binda kol ner djupare. Speciellt om det är rötter och annat som gör att jorden är lucker och ger bra förutsättningar för rötter, mikrober, bakterier och svampar har det gott.

Mer finns att lära även för experter

Det känns som att det saknas en del kunskap på området, även från experter, och att det behöver forskas mer. Det som vi sett ovan mark är ganska väl studerat, men under mark i olika jordar finns det nog en hel  del kvar att lära.

Framför allt så har jag massor kvar att lära, och konstaterar drar att jösses vilken värld som gömmer sig under mina fötter när jag går i en sommarhage.

Har du tips på webbsidor, YouTube-klipp eller böcker jag skall gräva ner mig i?

Äntligen får Sundhult vårt fokus igen!

Nu börjar det lugna ner sig med fiberarbetet för oss i Sundhult. I tre, fyra år har arbetet med fiberföreningen Byafiber tagit rätt mycket tid för oss. Nu kan vi äntligen få mer fokus på att utveckla gården, vilket var tanken när jag sa upp mig för fyra år sedan.

Under tiden som det varit mycket med fibern har vi också startat Solskensfarmarna och Viktors affärshus som upptagit i princip resten av tiden utanför Byafiber. Därför är det extra skönt nu att få mer tid att göra det där vi pratat om under så många år.

Vi är med i Solskensfarmarna

Sloskensfarmarna - solskensfarmarna.seSolskensfarmarna är ett gårdssamarbete mellan ett antal gårdar i Kärnebygd rote. Tillsammans äger vi en besättning av highland cattle. Genom att vi själva är med i hela processen kan vi göra det på vårt sätt.

Solskensfarmarna - Highlandcattle på höstbeteVårt sätt är att samspela så mycket vi kan med naturen. Hitta de rätta kretsloppen så att vi kan ha öppna landskap, djur som har det bra och som efter förädling ger oss tillräckligt så att vi får våra verksamheter att gå runt och att vi på gårdarna i bygden kan leva på det.

Solskensfarmarna är huvudfokus även för Sundhult

Solskensfarmarna - Highland cattle i vinterhageI Sundhult har vi under lång tid haft kor på sommarkollo, alltså djur från andra gårdar. De senaste åren från Wapnö gård i Halmstad. Riktigt trevliga djur och ett riktigt bra samarbete. I och med att vi är med i Solskensfarmarna vill vi ha de egna djuren på våra marker, vilket innebär den del skillnad.

Det startar redan nu, med att vi kommer ha sex små kvigor på våra marker under vintern. Det betyder att vi måste se till att vi kan fodra dem på ett smidigt sätt, att de har vatten även de dagar det är många minus ute och att stängslen håller de små djuren inne.

Hanna och Christian bor i Sundhult - Gården i Falkenbergs inlandOmställningsresan har börjat, och du har kunnat läsa om hur vi försöker klara oss på mer självhushållning, att vi gör grön el med solceller och kör elbil. Den delen har jag och Hanna fått vara ute och berätta för andra om under rubriken ”Lev mer hållbart”.

Just självhushållningen är i många stycken en resa bakåt i tiden och att lära oss av hur man gjorde förr i tiden. Med det mer industriella lantbruket som växt fram under 1900-talet har vi nog glömt bort en hel del i effektivitetsivern.  Det kan handla om vad vi odlar på våra marker, hur vi odlar och hur vi fördelar och förvarar vår mat.

Du kommer få veta vad vi gör och varför

Som vi skrev vill vi ha en djurhållning som samspelar med de ekologiska systemen, som är klimatsmart och bra för miljön. Vi vill att naturen skall vara i balans och utnyttja dess kraft att ge liv. Det är en resa för oss och vi tänkte att du skulle få hänga med på den och lära dig mer hur du kan välja rätt mat till din tallrik.

Vår förhoppning är alltså att förutom solceller, elbilar och självhushållning nu berätta mer om lantbruket vi har i Sundhult.

 

Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker

Slåtter i Sundhult (2011)

Det har varit en bedrövlig sommar när det gäller slåttern. Inte lätt att bärga hö till de tre hästarna som bor hos oss. Det har varit regnigt och blött mest hela tiden.

Sundhult Hökörning 2011När vi kör hö här, måste det vara uppehåll i ett antal dagar så gräset hinner att torka efter att det är slaget. Det finns flera sätt att fixa foder. Du har säkert sätt de vita ensilagebollarna ute på fälten, där gräset konserverats. Där är det inte lika kritisk med vädret, även om det skall torka en del (men inte för mycket).

Första filmen visar hur man slår gräset. Vi använder vår gamla Volvo 320, med en gammal rotorslåtter. Det är en disk som slungar ut 4 knivar per rotor som skär av gräset.

När gräset är slaget sprider man ut det med hjälp av en hövändare. Vi har två stycken vändare, en rotorvändare och en sidvändare. Rotorvändare är den som är med på filmen, och sidvändaren är som räffsor som räfsar från höger till vänster. Den använder vi oftast när vi stränglägger höet.

Först sprids alltså gräset ut. Sedan vänder man gräset så att alla grässtrån torkar ordentligt. Detta får göras minst en gång per dag under torktiden.

När gräset torkat till hö strängläggs det alltså. Höet läggs då ihop till tjockare strängar, som sedan kan plockas upp av pressen. Pressen packar ihop höet, och när det är lagom mycket knyts två snören runt balen. Fantastiskt att man med en mekanskkonstruktion fixar att göra knutar på snöret, och skära av den.
Balen kommer sedan ut på en balbana, och vidare till balvagnen. Där i har vi en person som packar balarna, så vikt fördelningen blir  bra och att mycket ryms i varje lass.
I ladan lastar vi sedan av balarna för hand.

När höet ligger på höskullen kör vi med skulltorken, som blåser luft genom höet för att det skall torka. Speciellt viktigt när vi har så korta torkperioder på våra åkrar som i år. Är inte gräset torrt börjar det förmultna och den processen är varm. Mycket varm, vilket inte är så lyckat i torrt hö.

Är det något ni undrar över om hökörningen så fråga i kommentarsfältet nedan så svarar vi.

Det är bara att harva på

Våren är intensiv här i Sundhult. Mycket som skall hinnas med i skog och vall. I år är det Laaker som får sig den största omgången.

Tidigare i vår var det massaved, och sedan lite ved som huggts. Massaveden är ute ur skogen, men inte veden än. Sedan har det körts undan ris från höstarbete och fortsatt arbete med att byta ut stängsel.

Stängselarbetet fortsätter. Vi byter ut gammal taggtråd mot nya elrep. Vi har gjort så i flera år, men nu är det inte så många hagar kvar att konvertera.

Vi har pysslat en del med gödsel också. Både konstgödsel och hästskit som hanterats och spritts ut.

I år är det Laaker som har vårt fokus. Förmodligen kommer namnet av att det en gång har legat en lada här. det vi gör är att plöja den. I veckan putsade jag av åkern med betesputs, och nu har Hanna gödslat och plöjt den. Nu skall den harvas, sten skall plockas, ut med en dos gödsel till innan det är dags att plocka fram såmaskinen och så. När det är sått så skall det vältas.

Är man som vi månskensbönder skall allt hinnas med på kvällar och helger. Som tur är har jag varit lite tjänstledig i vår. annars hade nästintill varit omöjligt att hinna med allt. Det lär vara full fart till dess att höet är bärgat.

Vad hittar ni på i vår?