Etikettarkiv: Gården

Varma koppar på plats i hagarna

Nu börjar det närma sig vinter, och temperaturen sjunker. Vi vill att djuren alltid ska ha tillgång till färskvatten, och därför har vi vattenkoppar med värme i.

I filmen ser vi en av kopparna, den som sitter på vårt stall. Det finns en uppvärmd kopp till i Sundhult, ute i en hage.

24-voltsslinga värmer koppen

Jerry ordnar med elen till uppvärmda vattenkopparKopparna har en 24-voltsslinga i botten som alstrar värme och på så sätt ser till att vattnet inte fryser. Det betyder att det finns en transformator som omvandlar 240V till 24V. Då är det bra att ha tillgång till en i behörig elektriker i Solskensfarmarna som kan fixa elen.

I slangen till den ena koppen har vi en värmekabel som gör att vattnet inte fryser där. Den andra slangen  tror vi skall klara sig om vi isolerar den  tillräckligt. Det är en väldigt liten del som är utomhus och om vi får till en bra isolering där skall det nog klara sig.

 

Vem kunde ana att vi skulle bli marknadsknallar?

REKO ring i VarbergVi har lärt oss att vi inte riktigt vet vart Solskensfarmarna kommer ta vägen. Som jag berättade härom dagen blev vi plötsligt med egen gårdsbutik och bed & breakfast mitt i Kärnebygd.

Vi har dessutom blivit marknadsknallar. Eller ja, vi säljer våra grejer på REKO-ring på Rådhustorget i Falkenberg.

REKO-ring är ett sätt där den som köper mat kan göra det direkt från bonden som odlar frukt, grönskar och rotfrukter eller föder upp djur.

Beställningen görs på Facebook

Om du vill köpa mat direkt utan mellanhänder gör du det via en Facebookgrupp för din REKO-ring. Oftast heter den ”REKO ring Falkenberg”, där Falkenberg byts ut mot den ort du bor i/vid.

I gruppen lägger sedan de olika matproducenterna upp vad de har att sälja i ett inlägg. För att beställa kommenterar du det inlägget och skriver vad du vill ha.

Handla hängmörat naturbeteskött från Solskenafarmana på REKO-ring

Du hämtar dina varor på utlämningsstället

För att få dina varor åker du till ett utlämningsställe där du möter upp med de olika producenterna du beställt av. Betalning sker ofta med Swish, men det går även bra med kontanter och en del tar också kort.

Allt måste vara förbeställt, och vid utlämningsställen får inte producenten välja annat. En anledning är att det annars kräver marknadstillstånd, en annan anledning är att det på så sätt inte blir något svinn.

Solskensfarmarna är med i Falkenberg och Varberg

Vi i Solskensfarmarna är med och har utlämning på Rådhustorget i Falkenberg och i Varberg vid Jem & Fix.

REKO-ring på Rådhustorget i Falkenberg
Foto: Henrik Olsson

I Falkenberg är det extra roligt, eftersom vi har utlämning på Rådhustorget mitt i centrala Falkenberg. Det är tack vare centrumutvecklaren Henrik Olsson som vi har fått möjlighet att bedriva torghandel 2.0 där. Tack vare digitaliseringen kan nu falkenbergsborna möta de lokala mat producenterna och förvissa sig om vad de köper för något. Precis som marknadshandeln var en gång i tiden.

Skönt att vara flera solskensfarmare

Att ta emot beställningar, packa och vara med på marknaden tar tid. Därför är det så skönt att vi är fler som driver Solskensfarmarna så att vi kan dela på uppgifter och vilka som tar hand om vilka uppgifter. Det är hela poängen med Solskensfarmarna, att inte vara upplåst och ändå kunna driva ett lantbruk på ett affärsmässigt sätt där vi utnyttjar det vi har i bygden.

På REKO-ring delar vi med oss av vad vi har i bygden, och jag tror du kommer märka att det speciella varor som du handlar av oss.

Ses vi på en REKO-Ring?

Idag är det tre år sedan startskottet

Solskensböndernas första träffIdag, den 2:a december 2018, är det tre år sedan vi samlade grannar i bygden till ett första av tre träffar som skulle forma det som sedan blev Solskensfarmarna.

Tre år låter inte som en lång tid, men jag kan berätta att det känns rätt länge sedan den där kvällen när vi satte oss i konferenslokalen på Hotellet i Ullared. Samtidigt känns det som alldeles nyss som vi körde i gång verksamheten.

Korvar tar oss vidare

Solskensfarmarnas korvbuffeIgår var det julmarknad i Kärnebygd, och då presenterade Solskensfarmarna sitt samarbete med Bredshults Kött o Grönt. Tillsammans har vi gjort ett antal olika korvar som vi började sälja i vår gårdsbutik. Allt från prinskorv till falukorv  och den för oss mycket speciella ”Moster Märtas julkorv”.

Den där decemberkvällen när vi började fundera högt på vad vi skulle kunna göra var det ingen, absolut ingen, som i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att vi skulle sälja egen korv i den egna gårdsbutiken i Kärnebygd.

Det är faktiskt helt galet när jag tänker efter.

Vi bygger vår dröm

Lev din dröm FBG - Releaseparty på DalagårdHäromkvällen lanserades projektet ”Lev din dröm FBG” och att bygga sin dröm på landsbygden i Falkenbergs kommun. Vi är sannerligen en av de som gör det i praktiken. Vi bygger ett eget liv, med möjligheter att leva det liv vi vill leva.

På releasepartyt för projektet fick vi se ett antal korta filmer där andra berättade och vad många spännande drömmer som faktiskt kommer till liv just nu.

De olika drömmarna presenteras i en adventskalender, och jag kan avslöja att vi i Solskensfarmarna kommer dyka upp bakom en lucka. Du kan hålla koll på vad som finns bakom de olika luckorna genom att gilla Facebooksidan för projektet.

Undra hur det se ut om tre år?

Vi har en massa visioner om vad vill göra med Solskensfarmarna och här i Sundhult. Med tanke på hur mötet en mörk decemberkväll i Ullared utvecklat sig på tre år undrar jag hur det kommer att se ut om ytterligare tre år.

Är nog meningslöst att fundera på det, för det går inte att förutse på det sättet. Det vi kan göra är att hålla fast vid våra visioner och fortsätta fånga de möjligheter som visar sig. Då kommer det att bli bra. Riktigt bra tror jag.

Hur ser dina visioner ut för de kommande tre åren?

Det är bästa tiden att starta en gård

Jag gillar att lyssna på ljudböcker och har tipsat om flera av dem på bloggen.Nu har jag precis börjat att lyssna på boken ”Start Your Farm – The Authoritative Guide to Becoming a Sustainable 21st Century Farm” via Storytel och författarna tycker att vi är rätt ute med Solskensfarmarna.

Start your farm - Forrest Pritchard and Ellen PolishukI boken ger de ett antal anledningar om varför det nu är den allra bästa tiden att starta upp ett lantbruk. Bland annat menar de att vi idag på ett annat sätt kan planera tiden jämfört med hur det var att vara bonde tidigare. Då var det ett dygnet runt arbete med små möjligheter till ledig tid. Boken tycker att det skall vara ett team där flera kan täcka upp för andra och driva lantbruket tillsammans, precis som vi gör i Solskensfarmarna.

Jag har bara lyssnat på början av den här boken, och hade inte så stora förväntningar, men den har varit överraskande bra. Det märks att boken är nyligen utgiven, med fokus på att bedriva ett hållbart lantbruk. Jag skall spetsa öronen och hoppas på att boken fortsättningsvis är lika bra.

Gräver mig ner i jorden

Jag bygger vidare min kunskap om hur vi skall ta till vara marken i Sundhult och de marker som vi använder för Solskensfarmarna. Det jag fördjupat mig i de senaste dagarna är kolcykeln, och försökt att ta reda på var som händer nere i marken.

Jag tar min utgångspunkt i kolets kretslopp i mina studier.

Det finns några saker som verk lätt att konstatera när det gäller hur kol släpps ut i atomsfären.

Det första är att när vi tar ut fossilbränslen och förbränner ger det ett tillskott i atmosfären som inte tillhör den naturliga kolcykelnDet andra är när vi vänder upp jorden vid plöjning hamnar förmultningen  i dagen och kolet släps ut i luften.

Mikrober, bakterier och svampar bor i jorden

Just det där när vi plöjer påverkar också vad som händer i marken, för där nere är en helt egen värld att lära sig mer om. Mikrober, bakterier och svampar som samspelar med växter likt klorofyll, löv, blommor insekter och djur  gör det samma ovan markytan.

Där finns det mycket kvar att lära. Det känns smart att ha växter med djupare rötter som du kan binda kol ner djupare. Speciellt om det är rötter och annat som gör att jorden är lucker och ger bra förutsättningar för rötter, mikrober, bakterier och svampar har det gott.

Mer finns att lära även för experter

Det känns som att det saknas en del kunskap på området, även från experter, och att det behöver forskas mer. Det som vi sett ovan mark är ganska väl studerat, men under mark i olika jordar finns det nog en hel  del kvar att lära.

Framför allt så har jag massor kvar att lära, och konstaterar drar att jösses vilken värld som gömmer sig under mina fötter när jag går i en sommarhage.

Har du tips på webbsidor, YouTube-klipp eller böcker jag skall gräva ner mig i?

Äntligen får Sundhult vårt fokus igen!

Nu börjar det lugna ner sig med fiberarbetet för oss i Sundhult. I tre, fyra år har arbetet med fiberföreningen Byafiber tagit rätt mycket tid för oss. Nu kan vi äntligen få mer fokus på att utveckla gården, vilket var tanken när jag sa upp mig för fyra år sedan.

Under tiden som det varit mycket med fibern har vi också startat Solskensfarmarna och Viktors affärshus som upptagit i princip resten av tiden utanför Byafiber. Därför är det extra skönt nu att få mer tid att göra det där vi pratat om under så många år.

Vi är med i Solskensfarmarna

Sloskensfarmarna - solskensfarmarna.seSolskensfarmarna är ett gårdssamarbete mellan ett antal gårdar i Kärnebygd rote. Tillsammans äger vi en besättning av highland cattle. Genom att vi själva är med i hela processen kan vi göra det på vårt sätt.

Solskensfarmarna - Highlandcattle på höstbeteVårt sätt är att samspela så mycket vi kan med naturen. Hitta de rätta kretsloppen så att vi kan ha öppna landskap, djur som har det bra och som efter förädling ger oss tillräckligt så att vi får våra verksamheter att gå runt och att vi på gårdarna i bygden kan leva på det.

Solskensfarmarna är huvudfokus även för Sundhult

Solskensfarmarna - Highland cattle i vinterhageI Sundhult har vi under lång tid haft kor på sommarkollo, alltså djur från andra gårdar. De senaste åren från Wapnö gård i Halmstad. Riktigt trevliga djur och ett riktigt bra samarbete. I och med att vi är med i Solskensfarmarna vill vi ha de egna djuren på våra marker, vilket innebär den del skillnad.

Det startar redan nu, med att vi kommer ha sex små kvigor på våra marker under vintern. Det betyder att vi måste se till att vi kan fodra dem på ett smidigt sätt, att de har vatten även de dagar det är många minus ute och att stängslen håller de små djuren inne.

Hanna och Christian bor i Sundhult - Gården i Falkenbergs inlandOmställningsresan har börjat, och du har kunnat läsa om hur vi försöker klara oss på mer självhushållning, att vi gör grön el med solceller och kör elbil. Den delen har jag och Hanna fått vara ute och berätta för andra om under rubriken ”Lev mer hållbart”.

Just självhushållningen är i många stycken en resa bakåt i tiden och att lära oss av hur man gjorde förr i tiden. Med det mer industriella lantbruket som växt fram under 1900-talet har vi nog glömt bort en hel del i effektivitetsivern.  Det kan handla om vad vi odlar på våra marker, hur vi odlar och hur vi fördelar och förvarar vår mat.

Du kommer få veta vad vi gör och varför

Som vi skrev vill vi ha en djurhållning som samspelar med de ekologiska systemen, som är klimatsmart och bra för miljön. Vi vill att naturen skall vara i balans och utnyttja dess kraft att ge liv. Det är en resa för oss och vi tänkte att du skulle få hänga med på den och lära dig mer hur du kan välja rätt mat till din tallrik.

Vår förhoppning är alltså att förutom solceller, elbilar och självhushållning nu berätta mer om lantbruket vi har i Sundhult.

 

Broaker utvecklas

Den 11 maj 1983, på min bror Eriks 14-årsdag, var det ett ruskigt åskväder i Sundhult. Den gamla ladugården brann ner till grunden, tre år efter att jag, mina föräldrar och syskon flyttat hit till släktgården. På Broaker byggdes det nytt; sugg- och häststall, lada, maskinhall och gårdsverkstad. Hökörning på BroakerDet som blev kvar av Broaker var cirka 1000 m² åker.

Vi har tagit hö på Broaker (vi väljer att stava förfädernas namnarv dialektalt) sedan dess. Åkerbiten har inte plöjts på över 35 år, men den har ändå stadigt gett ca 50 löspressade balar var år och återväxten har betats. Dock är åkern så liten så man kan inte köra med både traktor, press och balavagn samtidigt, vilket gjort att man fått kasta på balarna för hand istället för med balbana.

Från problem till möjlighet

När intresset för självhushållning tog fart började jag så smått inse
möjligheterna med Broaker.Broaker plöjs
Jordmånen är bra, annars borde den för länge sen ha dalat i produktivitet utan att förnyas. Det går att köra med traktor och därmed få en rationell hantering av vissa moment, om än med små redskap. De små redskapen, en tvåskärig tegplog, harv, vält och en 3-radig potatiskupare finns redan på gården. Åkern ligger precis intill stallet, med tillgång till gödsel, vatten och täckmaterial. Förutsättningarna för att odla massor med god mat verkar alltså finnas.

Växtföljd för att ta till vara på näringen

Broaker kommer delas in ett antal olika skiften för att få en växtföljd på grödorna. Varje gröda återkommer då tidigast var fjärde år. Tanken är samma som med växtföljden i odlingstunnlarna och i odlingslådorna, mindre risk för sjukdomar och ett bättre tillvaratagande av näringen. Ett skifte kommer avsättas för Noras eget trädgårdsland, vars planering hon jobbat med i skolan. Detta får hon bestämma över själv och hon kommer säker ha en växtföljd inom sin skifte. Joar har sitt trädgårdsland på annan plats. Eventuellt blir det även en permanent del med jordärtskockor. Framförallt kommer det odlas för vinterförvaring.

Skifte 1 – Bondbönor, låga ärtor och bönor

Skifte 2 – Majs, kronärtskocka, pumpa, rotselleri, purjolök

Skifte 3 – Morötter, gul och röd lök (på annan del än purjolöken föregående år), palsternacka, rödbeta

Skifte 4 – Potatis

Skifte 5 – Noras trädgårdsland (ej i växtföljden)

Första stegen tagnaHarvad Broaker

Det första att ta tag i nu i år var att fälla trä och sly som växt upp intill åkern och invaderade odlingsytan med både grenar och långa rötter. Nästa steg var att grundgödsla med brunnen hästgödsel. Därefter har jag plöjt och harvat.

Potatiskuparen letades fram ur  vagnslidret för att dra upp fåror för potatisen. Jag fick hjälp av våra barn och granntösen för att sätta potatisen; 3 kg Rocket, 3 kg Minerva och 25 kg Asterix.
Egentligen hade jag velat ha lite mjölig vinterpotatis också, men det verkar vara svårt att hitta en sort som går att odla utan bekämpningsmedel. Potatisen har legat på förgroning i nätkorgar i stallet, ljust men lite för kallt för att vara optimalt. Nu är det nog bäst att jag återställer stängslet runt om för att inte vildsvinen ska få sig ett skrovmål!Potatissättning på Broaker

Slåtter i Sundhult (2011)

Det har varit en bedrövlig sommar när det gäller slåttern. Inte lätt att bärga hö till de tre hästarna som bor hos oss. Det har varit regnigt och blött mest hela tiden.

Sundhult Hökörning 2011När vi kör hö här, måste det vara uppehåll i ett antal dagar så gräset hinner att torka efter att det är slaget. Det finns flera sätt att fixa foder. Du har säkert sätt de vita ensilagebollarna ute på fälten, där gräset konserverats. Där är det inte lika kritisk med vädret, även om det skall torka en del (men inte för mycket).

Första filmen visar hur man slår gräset. Vi använder vår gamla Volvo 320, med en gammal rotorslåtter. Det är en disk som slungar ut 4 knivar per rotor som skär av gräset.

När gräset är slaget sprider man ut det med hjälp av en hövändare. Vi har två stycken vändare, en rotorvändare och en sidvändare. Rotorvändare är den som är med på filmen, och sidvändaren är som räffsor som räfsar från höger till vänster. Den använder vi oftast när vi stränglägger höet.

Först sprids alltså gräset ut. Sedan vänder man gräset så att alla grässtrån torkar ordentligt. Detta får göras minst en gång per dag under torktiden.

När gräset torkat till hö strängläggs det alltså. Höet läggs då ihop till tjockare strängar, som sedan kan plockas upp av pressen. Pressen packar ihop höet, och när det är lagom mycket knyts två snören runt balen. Fantastiskt att man med en mekanskkonstruktion fixar att göra knutar på snöret, och skära av den.
Balen kommer sedan ut på en balbana, och vidare till balvagnen. Där i har vi en person som packar balarna, så vikt fördelningen blir  bra och att mycket ryms i varje lass.
I ladan lastar vi sedan av balarna för hand.

När höet ligger på höskullen kör vi med skulltorken, som blåser luft genom höet för att det skall torka. Speciellt viktigt när vi har så korta torkperioder på våra åkrar som i år. Är inte gräset torrt börjar det förmultna och den processen är varm. Mycket varm, vilket inte är så lyckat i torrt hö.

Är det något ni undrar över om hökörningen så fråga i kommentarsfältet nedan så svarar vi.

Det är bara att harva på

Våren är intensiv här i Sundhult. Mycket som skall hinnas med i skog och vall. I år är det Laaker som får sig den största omgången.

Tidigare i vår var det massaved, och sedan lite ved som huggts. Massaveden är ute ur skogen, men inte veden än. Sedan har det körts undan ris från höstarbete och fortsatt arbete med att byta ut stängsel.

Stängselarbetet fortsätter. Vi byter ut gammal taggtråd mot nya elrep. Vi har gjort så i flera år, men nu är det inte så många hagar kvar att konvertera.

Vi har pysslat en del med gödsel också. Både konstgödsel och hästskit som hanterats och spritts ut.

I år är det Laaker som har vårt fokus. Förmodligen kommer namnet av att det en gång har legat en lada här. det vi gör är att plöja den. I veckan putsade jag av åkern med betesputs, och nu har Hanna gödslat och plöjt den. Nu skall den harvas, sten skall plockas, ut med en dos gödsel till innan det är dags att plocka fram såmaskinen och så. När det är sått så skall det vältas.

Är man som vi månskensbönder skall allt hinnas med på kvällar och helger. Som tur är har jag varit lite tjänstledig i vår. annars hade nästintill varit omöjligt att hinna med allt. Det lär vara full fart till dess att höet är bärgat.

Vad hittar ni på i vår?

Ny temperaturserver på gång

Ni som följt Sundhults sidor tidigare vet att vi haft ett temperaturnät, men att det förstörts i ett åskväder. Nu tänkte jag återuppbygga det igen.

Tempearutrmätnätverket består av en rad sensorer som via ett 1-wirenätverk är kopplat till en tunn klient, i vilken alla temperaturer lagras i en databas. Sedan kan man beräkna medlevärden, trender och se hur temperaturer på olika mätställen påverkar varandra. 1-wirenätverket tillåter också en rad andra sensorer och som ger ännu mer funktionalitet, men det huvudsakliga är temperaturavläsning för oss. Data kan presenteras i grafer eller systembilder. Vi har faktiskt temperaturmätning idag också, och levererar temperaturdata till Temperatur.nu och där finns en speciell Sundhultssida med grafer över utetemperaturen här.

I ett åskväder 2009 så slogs alla sensorer ut, plus att den dåvarande tunna klienten slogs ut. Det var för andra gången på ganska kort tid så som alla temperatursensorer gick sönder. Den mätservern kördes på en mjukvara som hette MSure, och nu mer går under namnet Beyond measure. Nackdelen med MSure är att den kräver Windows som operativsystem. När jag nu skall återuppbygga det är jag lite sugen att försöka bygga upp det kring en linux-server.

Jag lyckades skaffa en ny tunn klient via min vän Mattias Weckstén, åkte ned till Kjell & Co och köpte ett USB-wifi-nätverkskort från Levelone (WUA-605), och sedan kutade jag över till Clas Ohlson och köpte 16Gb USB-minne från SAN-disk (Cruzer).

Den tunna klienten är en VXL Itona TC4331 på 1 Ghz, 512b RAM, 4 USB-portar, 2 IDE-portar, 1 paralellport 1 serieport, 1VGA och nätverkskort. Anledningen till att jag vill köra trådlöst nätverkskort är att förhindra att eventuell åska skall vandra från temperaturnätveket  till datornätverket, vilket nog är det som hänt tidigare när åskan förstört för oss.

Min plan är att köra en Ubuntu-server på klienten. Tänkte välja en serverversion utan grafiskt gränssnitt, för att prestandan är begränsad. Dessutom kan jag lätt via ett ’remote-shell’ administera burken på ett lätt sätt. Jag valde att ladda ner Ubuntu Server 10.04 LTS, där LTS står för Long-term support.

Dock har jag haft lite problem att installera Ubuntu från ett USB-minne som jag hade tänkt. USB-minnet ville inte boota. Jag hade ett gammalt 4 Gb USB-minne (SAN-disk micro cruzer) sedan tidigare som jag testade att göra till en bootbar Ubuntu-installation med hjälp av Pendrivelinux och det fungerade att börja installera. Under installationen vill den göra en ompartition, vilket jag godkände.  Senare hängde sig installationen, och sedan dess är inte det minnet heller bootbart, trots försök med Pendrivelinux och UNetbootin.

Eftersom jag inte har någon dator med linux idag så har jag letat efter verktyg i som fungerar i Windows-miljö. Dock har inget verktyg lyckats.

Då bestämde jag mig för att ladda ned VM-ware player, vilket skapar en virtuell dator inne i datorn. Med VM-ware player kan du testa linux, utan att behöva installera om datorn, eller skapa dual boot. Du kan köra operativsystem också om du så önskar. Det finns färdiga installationer som fixar in webserver, databasserver och till och med en WordPress för den som vill testa det.

Det vara bara att köra igång och ange var jag hade Ubuntu-iso-filen. Vips, så fanns det en linux-burk som snurrade här, om än utan grafiskt gränssnitt (eftersom jag tog Ubuntu-serverfilen).Det var inga problem att få tillgång till USB-portarna på den fysika datorn från den virtuella.  Där provade jag att ändra boot-flaggor med hjälp av linux-kommandot fdisk, utan lycka.

Tyvärr har jag inte i skrivande stund hittat något enkelt sätt att fixa ett installations USB-minne som inte kräver grafiskt gränssnitt. Givetvis skall jag fortsätta att kämpa med att få in det, och kommer tala om hur jag lyckas… Om jag nu lyckas.

Till slut lyckades jag starta installtionen

Nu har jag lyckats göra installationen. Lösningen för mig var att köra igång en Ubuntu Desktop i den virtuella maskinen. I den finns ett administrativt verktyg som heter Startup Disk Creator, från vilken jag gjorde ett bootbart USB-minne. I den virtuella maskinen valde jag att via CD-ikonen längst ned monter ISO-filen som en CD-rom, och välja den som källa i Startup Disk Creator.

Jag bootade på ett USB-minne, och hade måldisken, 16gb SAN-disk-minnet, i samtidigt.  Som jag förstod det gick det inte, eller är åtminstone är svårt, att botta och ha samma disk som mål.

Nu är det bara kvar att förstå varför installationen hänger sig efter det att 41% av grundsystemet installerats.

Det kan vara en av två orsaker.:

  1. Minnet, för burken hade 128 Mb, och inte 1 Gb som jag fått för mig. Jag plockade i en 512 Mb
  2. Värme, för jag tyckte det blev varmt. Hade kört med öppet skal, och liggande. Jag skruvade på skalet och placerade den stående, vilket ventilerar burken mer.

Så nu finns det en burk i gång, med webbserver (inklusive php) och  Mysql-databas. Nästa steg är att få igång USB-interfacet till 1-wirenätet, samt att dra igång OWFS som används för att läsa av sensorer på 1-wirenätet.

Att få igång 1-wireinterfacet

Det gick smidigare än väntat att få igång själva 1-wireinterfacet. Killarna hos Temperatur.nu har satt ihop en HowTo-guide att följa som fungerade att köra rätt av.

Det jag vill göra nu är att läsa in data från temperatursensorer och lägga in i en databas.

Nu fungerar det att läsa av temperaturer. Se så vackert!

Tjoff in i databasen

Nu har jag fixat ett schemalagt jobb (crontab) som var femte minut lägger in temperaturen från sensorn i en MySQL-databas genom ett Linux-shell-script.

Nu återstår lite pill för att definiera alla sensorer som skall in, och se till att data hamnar i databasen. Skall fundera ett varv till över hur man skall lägga upp databaserna.

Därefter blir det lite php/jQuery eller liknande för att presentera data på webben. Just nu finns den bara som en textrad på Sundhults Logger.