April i år blev en bra månad, som producerade över det beräknade medelvärdet. Dock något under förra årets produktion.
Idag är det fyra år sedan solcellsanläggningen började monterades, sedan tog det ett par veckor innan Eon hade bytt elmätaren så vi kunde starta upp anläggningen.
Totalt sett för månaden gick det bra med en produktion på 129% av beräknat, och tittar vi totalt för året hittills ligger det på 124%.
Totalt har vi producerat 3,33 MWh solel hittills under 2020, och det betyder att för årets fyra första månader totala produktion har hälften producerats under april.
Vårsommaren har ofta bra produktion, med ganska mycket sol och svala dagar. Cellen blir varm när den arbetar vilket påverkar verkningsgraden och är omgivningstemperaturen svalare kyler den panelen och den fungerar bättre. En varm och solig sommardag kyls panelen inte lika bra, vilket drar ner verkningsgraden så att det inte går att få ut full effekt.
Här är data för april månad: Maximal produktion för en dag: 89,14 kWh (17:e april) Medelproduktion för dag i april: 60,91 kWh Minsta produktion för en dag: 8,06 kWh (7:e april)
Totalt producerat i maj: 1827,39 kWh (407 kWh mer än beräknat) Total produktion 2020: 3,33 MWh (651 kWh mer än beräknat)
Sundhult ligger i det innersta av Halland, nära gränsen till Småland. Då kanske ni kan förstå hur stenrika vi är.
Det finns ett talesätt här som lyder ”att när Gud skulle fördela stenar över jorden gick det hål i säcken när han passerade”.
Det finns alltså all anledning att själv kunna hantera större stenar och klippor.
Vi är ganska medvetna om att vi kommer stöta på fler stora stenar i våra odlingar efterhand, och då gäller det att vi kan ta bort dem. Vi vill inte ha in någon grävmaskin bland odlingarna, utan behöver hitta ett sätt att få bort stenarna ändå.
Ett sätt är att kunna dela ner dem så att vi med handkraft lätt kan få undan dem.
Metoder att dela ner stenar
Det finns lite olika metoder att dela stenar, och det första många tänker på är att spränga sten. Men det är inget förstahandsalternativ för oss, och inte bara för att det krävs licens utan också för att det kan orsaka vibrationer vilket kan vara dumt om du befinner dig nära eller till och med i ett hus (i källare eller liknanden). Det skulle också kunna vara sten nära vatten- eller elledningar där vi inte vill gå loss med sprängning.
En annan metod är att använd snigeldynamit, som är en blandning som hälls i ett borrhål. Blandningen expanderar i hålet och spräcker på så sätt stenen.
Den varianten vi valt är spräckkil. En gammal beprövad metod som använts sedan flera hundra år tillbaka.
Så här fungerar metoden
Metoden fungerar på så sätt att man har en kil som slås ner i ett hål. mellan två bleck. Då fås en stor sprängkraft åt sidorna, och det kan dela väldigt stora stenar, klippor och delar av berg.
Borrhålet är anpassat efter kilen, och det går att spräcka höga stenar även om djupet är begränsat.
Kilen smörjs för att minska friktionen. Det finns också en metod att använda glidpapper för mindre kilar.
För att klyva en större sten sätts flera på rad, och för en mer kontrollerad delning i linje används mindre diameter av spräckkilar.
Våra val av spräckkilar
När vi skulle skaffa kilar tänkte vi skaffa så stora som möjligt utefter , eftersom det vi är ute efter är att dela stenar för att att ta bort dem.
Förr i tiden gjorde man hålen med en handborr som du slår med en handslägga på samtidigt som du vrider den runt.
Hur skall vi borra hål i stenen?
De som arbetar professionellt har förstås en riktig bergborr som är snabb och effektiv, men för oss som bara skall dela en sten då och då är det inget alternativ.
Begränsning blev att försöka hitta ett stenborr som fungerar i den ganska enkla slagborrmaskin/borrhammare vi har. Vi behöver inte ha en professionell slagborr eftersom vi bara borrar borrar i sten och betong då och då.
Maskinen vi har har SDS+ fäste och är på 620W (AEG PN 2200 RX) och klarar stenborr upp till 22 mm, så valet föll på 20 mm borr/spräckkilar för oss.
Det kanske dags att uppgradera maskinen till en något kraftigare, men den fungerar än så länge. Dessutom vore en batteridriven maskin att föredra så att vi kan göra hålen utan att ha tillgång till el.
Egentligen är en maskin med SDS+ nog bara tänkt att borra i betong med, men det fungerar att göra lite hål i sten också.
Det finns också borrhammare med SDS Max fäste som är mer lämpad att borra i sten med, men den används ofta för hål som skall ha större diameter än vad vi gör för att exempelvis borra hål för skruv och plugg.
Vi har skaffat dubbla borr
Ett tips vi läst om är att ha dubbla borr om du skall borra flera hål för spräckkilarna. Borren slits mer när de blir varma, och har du två borr kan du växla mellan hålen så att borret hinner svalna.
Kyler du ner borret med exempelvis vatten sliter du på det.
Fem spräckkilar på 20 mm
Som sagt var valde vi spräckkilar på 20 mm, och där är rekommendationen enligt leverantören att ha 15-20 cm mellan kilarna när de sätts på rad. Med fem kilar betyder det att vi skulle kunna dela en sten på strax över en meter, vilket är mer än nog. Blir så stora stenar kallar vi nog in experthjälp.
Borrdjupet beror på kilarna och för de kilar på 20 mm vi har så skall det borras hål som är 12 cm djupa.
Rensa hålet och smörj kilarna
För att kilarna inte skall bottna i hålet du borrat så är det idé att rensa ur det. Det kan göras med en cykelpump som blåser rent hålet. Sätt en slang till cykelpumpen så kommer du ner i hålet och så kommer du en bit ifrån när stendammet blåser upp.
När du skall börja slå ner kilarna så se till att smörja dem med fett eller har glidpapper så att friktionen minskas.
Sedan slår du ner kilen med en handslägga.
Kilarna vi skaffat har en gummiring som håller ihop blecken med kilarna.
Nora provar våra nya spräckkilar
När kilarna kom till Sundhult och Nora sett dokumentären nedan blev hon riktigt sugen på att se om hon kunde dela en sten på egen hand.
Hon hämtade en lämplig sten med en cykelkärra och körde upp till gården och plockade fram all nödvändig utrustning och satte igång.
Som du ser på filmen var det inget större problem för henne att spräcka stenen.
Nu har vi en stenspräckare på gården, och vi får se om vi andra får prova på det någon dag. 🙂
Smeden och stenen
Den som är intresserad av lite historia kan titta på den här fina dokumentären som visar vilka verktyg som använts för att spräcka sten.
Det är smeden Sten Börjesson som visar hur redskapen tillverkas och hur de används för att dela stenarna.
Nu går vi plötsligt runt och ser alla dessa kilhål i stenblock i stenar i grunder, matkällare och annat och fascineras över den här metoden att spräcka stenar.
Det här är våra tips när det gäller att odla lök för försäljning i standardiserade grävningsfria odlingsbäddar.
Löken sätts i tre rader med lika lång plantavstånd som radavstånd.
En pinne på 25 centimeter används som mätsticka för att få rätt avstånd.
Pinnen placeras först i mitten för att ta ut plantavståndet, och sedan för att få rätt radavstånd åt sidorna.
Hålet görs med pinnen och samtidigt luckras jorden där löken skall sättas.
I varje hål sätts tre lökar. Då går det snabbt att skörda lökar i buntar om tre stycken så att de bildar knippen till försäljning om tre till sex st beroende på storlek.
Hålen täcks sedan igen med hjälp av baksidan av en kratta.
2,5 kg gul sättlök går det åt till en 10 meter lång och 75 cm bred odlingsbädd.
När jag (Christian) gjorde kartan över våra odlingsbäddar på Broaker utmanade jag mig själv. Istället för att använda något ritprogram använde jag MacOS Numbers (motsvarigheten till Excel), med tanken att vem som helst skulle kunna göra på ett liknande sätt.
Vi har fått frågan hur vi skapade vår kartskiss över odlingsbäddarna som du ser här nere, och därför tänkte vi att vi skulle dela med oss så du också kan göra en sådan skiss.
Varför använda ett kalkylblad för att rita i?
Många har tillgång till ett kalkylprogram, eller presentationsprogram eller ordbehandlare, och har en vana att arbeta i det.
En annan anledning att använda just Numbers är att vi har odlingsplanen i samma program, och skulle kunna föra över saker automatiskt från olika kalkylblad till vår skiss.
Har du iPhone/iPad eller Apple ID har du Numbers
Även om du inte har en Apple-dator har du tillgång till Numbers om du har ett Apple ID, exempelvis om du har en iPhone eller iPad.
De bilder som visas i den här artikeln är från iCloud.com. Det finns några begränsningar i webbversionen, men du kan göra helt okej skisser där. Det är lättare att redigera enskilda objekt i grupperingar, skapa snygga böjda linjer och några andra saker om du kör Numbers på en Apple-dator.
Det är bara att klicka på plustecknet uppe i mitten för att skapa ditt nya dokument.
Flygfoto som grund
Det som jag utgått från är ett flygfoto, och här har vi fördelen i Sundhult att ha en drönare. Då har vi kunnat ta ett foto över precis den ytan vi vill skissa upp.
Har du inte en drönare, eller tillgång till någon som kan ta en drönarbild på det du vill göra en kartskiss på, kan du se om @65.3164544,21.4859776,13z">Google Maps eller Hittas karta kan ge dig en tillräckligt bra bild.
Se till att du har någon typ av markörer som du kan ha för att mäta avstånd på, så att du får en skala som du kan använda när du skall rita in saker på din bild.
Lägg in fotot i ett tomt kalkylblad
I Numbers öppnar du ett tomt dokument, och då blir det oftast ett med en tabell i.
Radera tabellen och importera din flygbild där du skall ha odlingarna.
Du importerar den genom att klicka på ikonen med de två små bilderna uppe i mitten.
Zoom in och hitta din skala
Nu zoomar du in så mycket du kan där du kan hitta de två objekt som kan ge din skala.
Det du skall komma ihåg om du använder en drönare tillexempel är att det ofta är en vidvinkellins, vilket gör att linjerna inte blir helt raka över kanterna. Då är det bra om objekten finns någonstans i mitten av din bild.
Lägg ut dina former/objekt
Sedan skapar du en form, eller objekt och placerar där du vill ha den. Skapa först formen med rätt proportioner.
För att ändra på objektet klickar du på penseln uppe till höger och sedan har du en flik till höger där du kan göra inställningar.
I nästa steg kan du vrida den. Tänk på att att om du vill vrida flera objekt skall du först gruppera dem, annars vrids varje objekt för sig.
Verktyget för att rotera hittar du under penslen uppe till höger. Om du använder Numbers via webbläsaren måste du avgruppera objektet om du vill ändra stil på ett individuellt objekt. På datorn kan du dubbelklicka på objekt i en gruppering för att göra ändringar på stilen.
Ta bort flygbilden
När du lagt ut alla din odlingsobjekt skall du ta bort flygbilden, och vips har du en skiss över dina odlingar.
Några andra små tips
Om du vill flytta en objekt blir det ibland så att det flyger iväg och låser fast. Då kan du hålla ner CMD (⌘) samtidigt som du flyttar objektet.
För att göra en mjukt slingrande linje kan du via MacOS under menyn för former klicka på den lilla pennan upp till höger. Då kan du skapa en linje som du sedan kan lägga in nya punkter genom att klicka och dra i punkten som är mitten mellan ändpunkterna. När du håller muspekaren över linjen kommer du få en ny punkt mellan två existerande punkter.
Nu tänker vi inte på världsläget, utan hur vår solcellsanläggning har producerat efter vårdagjämningen. Månaden har bjudit på nästan dubbla produktionen mot den beräknade denna månaden, och det beror på väldigt soliga dagar och kyligt väder.
Det är perfekt väder för solceller. Massor av sol, och dagarna har börjat bli längre än nätterna. Kyligt väder som gör att solcellerna håller produktionen, för om cellerna värms påverkas verkningsgraden negativt.
Första sammanhängande solen sedan oktober
Efter grått väder mest hela tiden sedan i oktober, med bara någon enstaka dag med sol innan regnet återkommit så höll sig solen framme den sista halvan av månaden.
Väldigt efterlängtat så att våra marker kunnat återhämta sig något efter allt vattnande under nästan ett halvår.
Nu ligger vi på plus
Med den dubbla produktionen (1 114 kWh) mot beräknad (560 kWh) så har vi hamnat på plus sett till årsproduktionen.
Vi ligger på 119% , och det är från en nivå då vi haft ungefär hälften av beräknad produktion de två första månaderna.
Nu är produktionen väldigt låg i januari och februari jämfört med månaderna under sommarhalvåret, så vi har nog trott på att det skulle hämtas igen.
Ni som hängde med förra året när vi gjorde iordning odlingsbäddarna vet att vi la wellpapp på marken och sedan täckte med kompost/jord.
Det vi lärde oss efter förra säsongen var att det är viktigt med tjock kartong alternativt dubbel wellpapp.
För de nya bäddarna har vi därför valt att skaffa så många rullar wellpapp att det skall räcka till dubbla lager, så att de skall hindra ogräset mer effektivt. Där vi bara använde enkel wellpapp så upplöstes den lite för snabbt.
På bilden ser ni rullarna med 1,2 km wellpapp på en bredd av 120 centimeter som kom från Davpack i Halmstad idag, så nu kan vi jobba vidare med att anlägga de nya bäddarna.
120 cm bredd är perfekt för en 75 cm odlingsbädd med en gång på 45 cm.
Här har ni en genomgång av bäddarna vi fixade förra året.
Nu när vi har mätt in allt har vi ändrat lite, och gett namn åt varje bädd, för att vi skall kunna kommunicera säkrare om hur vår odlingsplan ser ut. Annars är risken att fel sak planteras i fel bädd.
För att få en bra odlingsplan som ger rätt skörd vid rätt tillfälle gäller det få struktur på allt. Därför är det viktigt att veta vad som skall växa i vilken odlingsbädd under vilken tid.
Dessutom gäller att få ihop det hela med en bra växtföljd, så att jorden inte utarmas och vi drar nytta av olika växters näringsbehov och egenskaper.
Fyra huvudblock med fyra grupper i varje
Vi har delat in odlingsbäddarna på Broaker i fyra huvudblock, som fått namnen A-D.
Varje huvudblock har 24 bäddar, som i sin tur är indelade i fyra grupper med sex odlingsbäddar. Första bädden i gruppen i ett huvudblock kallas 10, och första bädden 11.
Första bädden i första gruppen i A-blocket får namnet A11, och femte bädden i tredje gruppen A35 osv.
I varje grupp kommer vi odla grödor från samma växtfamilj. Det är här färgerna på bäddarna kommer in, och du kan se betydelse nere till höger i bilden.
Grupperna roteras varje år
Över bäddarna ser du en grå pil som visar hur vi tänker rotera bäddarna för varje år, och där ser du att vi håller ihop en rotation för A & B, och en för C & D.
Många mått blir det. Långidor, kortsidor, diagonaler, bredder etc. Vi upptäckte ganska snart att vi hade lite utrymme vi kunde utnyttja bättre, samtidigt som vi bara fick plats med 18 bäddar där vi tänkt oss 20.
Raskt började vi disponera om lite och vips hade vi fått ett upplägg där vi höll ihop alla 24 bäddar i varje grupp på ett snyggt sätt.
När allt var klart skickade vi upp drönaren för att se om det såg bra ut. För tydlighetens skull har vi markerat områdena med streckade linjer.
Det finns lite olika sätt att installera en Zappi V2-laddbox, och här tänkte vi berätta hur vi gjort i Sundhult, och hur det kommer sig att vi gjort som vi gjort.
Vi kommer placera vår laddbox i vår verkstad, och största anledningen till det är att vi har växelriktare för solcellerna här, och att det är ett låst utrymme som vi kan ha övervakning på.
Vi placerar den på en plats nära en port så att vi kan dra ut en laddkabel och ändå stänga verkstaden om det skulle behövas.
Mätarskåpet ligger en bit bort
Inkommande el ligger 20 meter bort på ekonomibyggnaden, och där vill vi ansluta lastavkännare för att kunna detektera hur stor förbrukning vi har på gården. Då kan laddboxen dra ner effekten och ge prioritet till annat som behöver el.
Känna av om vi producerar överskott på solel
Vi vill också känna av om vi producerar el med ett överskott, alltså vilken riktningen elen har vid elmätaren. Då kan vi ställa in att prioritera att ladda med solel.
Det gör också att vi i en app kan se hur mycket el solcellerna producerar, hur mycket vi förbrukar på gården och hur mycket vi importerar/exporterar till gården.
Avkännarna i laddboxen kommer också visa exakt vad vi laddar bilen med.
Hur fungerar lastavkännaren?
Hur känner laddboxen av hur mycket ström som går i ledningen egentligen?
En en elström går genom en elledning skapas ett magnetfält runt. Magnetfältet roterar runt ledningen. Fr att veta vilket håll magnetfältet roterar med finns en minnesregel kallad tumregeln.
Den fungerar så att om du greppar ledningen med tummen utsträckt i den riktning som el gå kommer dina fingrar visa hur magnetfältet roterar.
Lastavkännaren är en modul som vi snäpper på elledningen och som har två sladdar till sig. På lastavkännaren finns en markering som visar huvudriktningen. Då kommer en positiv signal skickas i ledningen när strömmen flyter åt det hållet, och storleken på signalen avgör hur mycket ström som flyter i ledaren.
Bara tre ingångar för lastavkänning
Som du vet finns det bara tre ingångar för last avkänning i en laddboxen, och vi behöver en ingång för varje fas om vi skall köra trefas. För att kunna koppla in fler lastavkännare får vi använda en lite enhet kallad Harvi, som kopplas trådlöst till Zappi-boxen.
I vårt fall gör vi så att i mätarskåpet kopplar vi in en Harvi, som har en räckvidd på 100 meter, så slipper vi dra ledningar dit.
Från Zappi-boxen drar vi CAT6-kabel, vanlig tvinnad nätverkskabel, till solcellsanläggningen där vi kan montera lastavkänningen för den. Det går att förlänga kablaget till lastavkännaren med 100 meter kabel om det skulle behövas.
Vi har 25 Ampere till gården
Till gården har vi huvudsäkringar på 25 A, som skall räcka till ganska mycket. Det är här lastavkännaren gör nytta och ser till att vår elektriska varmvattenberedare och hushållsmaskiner får prioritet.
Även om du har en elbil som idag bara laddar på en fas är det idé att göra en trefasinstallation.
Väl dimensionerad kabel till laddboxen
I verkstaden har vi en undercentral, där också solcellsanläggningen är inkopplad. Från den undercentralen till laddboxen drar vi en 10 mm2 elkabel, som alltså klarar en ström på 32 A. Det gör vi för att vi kan ställa in laddaren att ta 16 A från elnätet och komplettera med 16A från solcellsanläggningen.
Som sagt var har vi ingen större nytta av det för den bil vi har idag, men vem vet vad det blir för bil i framtiden eller vem som kommer på besök. Då är det bara dumsnålt att inte göra det ordentligt från start,
En hub för internetanslutning
En sista komponent i systemet är en Hub (ja, den heter så), som gör att du kan styra och övervaka laddboxen med en app via internet.
Enheten ansluts med en trådlös koppling till laddboxen, och med en nätverkskabel till din internetaccess.
Som tur är har vi nätverk i verkstaden med ledninga pratar, så det är bara att koppla in och köra igång.
Stöd för installation av laddbox
Du kan få bidrag på 50%, maximalt 10 000 kronor, för din installation av laddbox från Naturvårdsverket (detta skrivs 2020-03-09) när du låter en auktoriserad elektriker.
Det är ett riktigt bra initiativ som gör att fler kan skaffa bra och säkra installationer, så att vi kan undvika risker där elsystemen i husen överbelastas och till och med orsakar elolyckor.
Tänker du beställa en Tesla? Klicka gärna på vår värvningslänk:https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.
