Kategoriarkiv: Skog & gård

Vi heter Sundhult Hemman

Under rätt lång tid har vi funderat på att registrera ett företagsnamn för vår gård men har inte riktigt känt att vi kommit på ett tillräckligt bra.

Vi skickade in förslaget ”Sundhult” till Bolagsverket, men eftersom det är namnet på en geografisk plats gick det inte igenom.

För att få fler idéer bad vi om hjälp via vår Facebooksida.

Vi fick in massor av bra förslag och tips på hur vi kunde tänka. En sak som vi ville var att behålla sundhult.com som webbadress, och därför ville vi inte få dit ett genitiv s på slutet.

Hela familjen deltog

Sista dagen som ett reviderat namnförslag skulle skickas in till Bolagsverket satt vi i familjen och gick igenom alla förslag, alla som kommit från de som följer vår Facebooksida plus alla som vi själva hade spånat fram.

Tillslut provade Hanna ordet hemman, och när vi letade fram beskrivningen på Wikipedia kändes det helt rätt.

Sundhult Hemman - www.sundhult.com

Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.

På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.

Ett hemman som övergivits och länge stått obrukat kallades ödeshemman. Den person som äger ett hemman kallas hemmansägare.

Ordet används även i uttryck som ”vara på sitt eget hemman” eller ”vara på eget hemman” för att beskriva någon som är fullt hemmastadd eller säker på sin sak.

Sundhult var en gång i tiden ett krykohemman, så det finns en anknytning till gården också.

Vi skickade in förslaget och Bolagsverket god tog det, så nu heter vårt företag Sundhult Hemman.

Vad skall vi odla i vilken bädd?

Planeringen för årets odlingssäsong pågår, och vi försöker få till ett system som skall fungera både för året och framtiden.

Vi vet inte riktigt än hur många bäddar vi kommer att använda i år så, det är inte en hel lätt uppgift att få ihop en bra plan. Här berättar vi lite mer om hur vi tänker när vi planerar.

Som du kanske redan läst har vi gjort en grovskiss på hur vi tänker lägga ut de standardiserade odlingsbäddarna på Broaker.

Broaker - Plan 2020

Vi valde att gruppera dem i grupper om 24 bäddar, och tanken är att dessa skall delas in för att kunna ha en växtföljd.

Växtföljden är förberedd

Olika grödor har olika förutsättningar. Vissa kräver en hel del näring, andra inte. Viss ordning av växter efter varandra skulle kunna utsätta de för större risk att få sjukdomar.

Därför läggs en plan upp där det som skall odlas i varje bädd för varje år väldefinierad. Har det varit morötter ett år kommer det följas av lökväxter nästa år exempelvis.

När vi bestämde vår växtföljd utgick vi dels från näringskrav och vad som är bra att odla före och efter, men även hur mycket vi vill odla av varje gröda. Genom att varannat år odla krävande grödor och varannat år icke-krävande eller närande grödor så blir det lagom att lägga på kompost inför de krävande grödorna. Här är en sammanställning av vilka olika växtfamiljer vi odlar.

VäxtfamiljExempel på grödaNäringsbehovOdla före
Korgblommiga
Asteraceae
Sallat, KronärtskockaKrävandeDåligt:
Dill, Kepalök, Rotpersilja
Lökväxter
Liliaceae
Gul lök, Purjolök, Salladslök, VitlökKrävandeDåligt:
Kål
Mållväxter
Chenopodiaceae
Rödbeta, Spenat, MangoldEj krävande
Korsblommiga
Brassiceace
Vitkål, Kålrot, Broccoli, RuccolaKrävandeBra:
Purjolök, Rotselleri, Ärtor, Bönor
Flockblommiga
Apiaceae
Morot, Palsternacka, dill, Persilja, Fänkål, SelleriKrävande o ej krävandeBra:
Djupa rötter,  Purjolök
Dåligt:
Potatis, Kål
Gurkväxter
Cucurbitaceae 
Gurka, Squash, PumpaKrävande
Baljväxter
Fabaceace
Ärtor, BönorNärande
Gräsväxter
Poaceae
MajsKrävande
Potatisväxter
Solanaceae
Potatis, Tomat, Aubergine, GyllenbärNågot krävande

Utifrån detta har vi bestämt oss för en 8-årig växtföljd:

År 1: Korgblommiga/Flockblommiga – Krävande
År 2: Potatisväxter/Baljväxter – Ej krävande/Närande
År 3: Lökväxter – Krävande
År 4: Korgblommiga/Flockblommiga – Ej krävande
År 5: Gurkväxter/Gräsväxter – Krävande
År 6: Baljväxter – Närande
År 7: Korsblommiga – Krävande
År 8: Mållväxter – Ej krävande

Så här bestämde vi att dela in bäddarna

Det finns många olika sätt att bestämma hur vi nyttjar växtföljden, utifrån våra 96 bäddar som vi har uppdelat i fyra olika ytor (A-D) så valde vi att gruppera dem i grupper om sex.

Upplägg av växtodlingsföljd på Broaker, Sundhult

På så sätt får vi lätt att hitta grödorna. I de orangea bäddarna kommer det under året att växa sallad och morötter. Nästa år skiftar vi det ett steg dit där löken, gula bäddar, växer detta år.

Det underlättar när vi kan ha rätt utrustning nära, och det blir enkelt hitta rätt bland bäddarna.

Du skall få härlig blandning i grönsakskassen

Innehåll från en grönsakskasse från Sundhult 2019

En annan del att ta hänsyn till är vilka grödor vi skall ha i bäddarna när, så att du får en härlig blandning i de grönsakskassar du köper av oss. Vissa grödor som endast är i jorden en kort stund som rädisa odlar vi utanför växtföljden för att kunna utnyttja bäddarna fullt ut.

Vi lärde oss en hel del under förra säsongen och vi vill erbjuda fler och bättre kassar detta året, så vi lägger mycket tid på planeringen.

Hoppas du som vi redan är sugen på att få sätter tänderna i det goda som kommer finnas i kassarna.

Hur går det med expansionen av Broaker?

I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.

Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?

I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.

Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.

Vy över Broaker vid början av expansionen

Massor av stora stenar

Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.

Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.

En stor stenbumling tas bort från nya delen av Broaker

Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.

Miljöschakt, som utförde entreprenaden, kör med HVO i bränsletanken, ett fossilfritt bränsle, vilket passar oss i Sundhult.

Jordhögen fördelades ut

Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.

En väg till komposten

Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.

Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.

Ytan planeras med hjälp av drönare

Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.

Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.

För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.

Drönarfoto på Broaker till planering av nya odlingsbäddar

På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.

Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.

Broaker - Plan 2020

Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.

Vi tar det allt eftersom

Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.

Vi hade också åtta bäddar i odlingstunnlarna av armeringsnät, vilket kommer att ersättas med tio bäddar inne i den nya polytunneln som är anpassad efter samma standardmått för odlingsbäddar.

Allt som allt blir det alltså 106 odlingsbäddar som vi kan fylla med massa härliga grönsaker.

Dock kommer vi kanske inte använda alla redan i år. Vi får se vad tiden räcker till, och hur vi kommer att formera vår odlingsplan.

Hur startade Polyfacefarms?

Hur kommer det sig att Joel Salatin ses som en guru när det kommer till att få en mindre gård att fungera, både ekologiskt och ekonomiskt?

Varför ses Polyfacefarms som en sådan förebild för många världen över?

Joel kom till Virginia från Venezuela med sin föräldrar i början av 1960-talet, då de drevs ut ur landet. De hamnade på en gård med ganska dåliga förutsättningar, men på något sätt lyckades vända de utarmade till en förebild för lantbruk runt om i världen.

I videon berättar Joel säger

We aint anti-technology what we like is technology that allows us to better biomemic the patterns.

Med det menar han att vi skall använda rätt tekniska lösningar och dra nytta av vad det ekologiska systemet ger oss automatiskt.

På många sätt har vi, speciellt under det industriella jordbruket, försökt ta genvägar, och i många fall har det gått oss förbi att det blivit sämre och sämre förutsättningar för att producera mat.

Vi får använda mer konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket inverkar destruktivt på det ekologiska systemet. Det blir en nedåtgående spiral som det är dags att vända.

Som Michael Pollan säger i videon:

As long as the sun shines there is a free lunch.

Ta en stund med Joel Salatin i örat

I den här Grassfeed Life Podcast får du höra Joel berätta hur Polyfacefarms startade och hur det kommit att bli det är idag.

Polyfacefarms har fler olika verksamhetsgrenar som kombineras på gården, med en egen gårdsbutik.

Gillar du att läsa finns det många böcker

Joel Salatin har skrivit flera böcker som fungerar som handböcker för de olika verksamhetsgrenarna, och han har också diskuterat hur reglerverket inte är riktigt i fas med verkligheten utanför de industriella verksamheterna, som Your Successful Farm Business, Pastured Poultry Profit$, Salad Bar Beef och You Can Farm.

Han ifrågasätter hur väl de (speciellt de amerikanska) industriella systemen är anpassade till det ekologiska systemet vi lever i. En bok har titeln Everything I Want to Do is Illegal, en annan Folks, This Ain’t Normal.

Det skall bli fantastiskt att få fyra dagar att ta del av Joel Salatins kunskaper.

Mot Ridgedale i Tesla för att träffa Joel Salatin

I maj kommer vi få träffa våra mentorer Joel Salatin, Polyface farm, och Richard Perkins, Ridgedale farm. Då har nämligen Richard bjudit in Joel till sin gård för att hålla en fyra dagar lång utbildning.

Det är något alldeles extra. För att förklara perspektivet är det lite som någon fotbollsspelare i korplaget får komma och träna med/under Ronaldo under en vecka.

Joel Salatin är en stor förebild

Joel Salatin har skrivit flera böcker som tar upp matproduktion och frågor kring den. Andra böcker handlar om att driva en mindre gård, och vikten av mångfald. Det är därför hans gård i Virginia, USA, heter Polyface farm

Vi kommer åka Tesla till Ridgedale för att gå en masterclass med Joel Salatin

Ni som följer vår blogg eller Facebooksida har sett att vi delat saker och skrivit om Joel tidigare.

Bland annat har vi nyligen tipsat om Thriving Farmer Podcast där Joel var med i ett avsnitt, och som sammanfattar många av hans tankar.

Vi har också berättat om ett föredrag där han berättar om tre E:n; ethos, ekologi, elegans. Referenserna från oss är många.

Därför är det ett givet val när han kommer till Sverige och håller en fyra dagar lång masterclass.

Kursen hålls på Ridgedale

Ridgedale farm, där kursen kommer hållas, ligger i Värmland vid Västra Ämtervik. Den gården drivs av Richard Perkins som med sina böcker Making Small Farms Work och Regenerative Agriculture varit en väldigt stor inspirationskälla för oss. Han har visat att det går att lyckas med de här tankarna även i Sverige.

Richard Perkins från Ridgedale Permaculture håller onlinekurs

Även här kan vi tipsa om en podcast så att du kan lyssna på mer om vad det är Richard gör, och då inser du säkert varför han inspirerar oss så.

Vid årsskiftet 2018/19 startade vi den onlinekurs som Perkins har och för precis ett år sedan publicerade vi ett inlägg om att kursen inspirerat oss så mycket att vi ville köra igång med detsamma.

Vi ska köra Tesla till Ridgedale

Tesla Model 3 LR resa till Ridgedale

Om allt går i lås borde vi få vår Tesla i februari/mars, och då blir detta troligen den första lite längre resan med den bilen, vilket gör det spännande i sig.

Ända sedan vi fick upp ögonen för Ridgedale har vi hoppats på att kunna göra ett besök där för att få se hur det ser ut i ”köttet”, som vi digitaliserade människor säger.

Vi har följt Richard på hans YouTube-kanal och fått se hur det ser ut genom kameralinsen, men det blir annorlunda att se det på plats.

Nu längtar vi till maj och att få möjlighet att lära oss massor nytt!

Nu skall vattnet UV-belysas

Christian sätter UVC-lysrör i reaktorn

Mycket av tiden i höst har gått åt till att bygga växthustunneln, för att hönsen skulle få en trevlig vintervistelse här. Det har gjort att arbetet med ett fullt godkänt äggpackeri fått stå tillbaka lite.

Nu har vi tagit några steg till med packeriet, och där har vi arbetat med att uppfylla Livsmedelsverkets krav på ”vatten av god kvalité” för handtvätt. Det är alltså inte frågan om att tvätta själva äggen, eftersom det försvagar det naturliga skyddet som skalet utgör.

Vad är vatten av god kvalité?

Det lättaste sättet att visa att man har vatten av god kvalité är att ta ett mikrobiologiskt vattenprov. Vi tog ett vattenprov med kemiska och mikrobiologiska tester, samt kontroll av rekommenderade metaller.

Vi har vattenfilter sedan tidigare, så resultatet var bra utom på en punkt.

Ett gränsvärde överskreds

Vi hade ett gränsvärde som överstegs något, och det var mängden koliforma bakterier. Vattnet blir tjänligt med anmärkning även om det ligger precis över gränsvärdet.

Att värdet är för högt kan bero på att de kommer in ytvatten i brunnen, eller att det tränger in någonstans i brunnshålet. Inte så konstigt med tanke på den extremt blöta hösten vi haft, där marken aldrig riktigt hunnit hämta sig.

Vi kommer bestråla vattnet med UV-ljus

Alla delar för UV-filter

För att garantera att vi alltid har tjänligt vatten oavsett hur vädret har varit så bestämde vi oss för att köpa ett UV-filter. Genom lysa med UV-ljus i vattnet kommer alla eventuella bakterierna att dö.

Bakterier, virus, alger och svamparnas DNA klarar inte av när man lyser på dem med ett UV-ljus med våglängden 253,7 nm. Det UV-ljuset benämns UV-C. En typ av UV-ljus som sol också strålar, men som inte når oss.

Vattnet går genom en reaktor eller strålningskammare som har ett lysrör i sig. Det gäller att ha ett lysrör med tillräcklig effekt för att lysa upp hela kammaren, och kammaren skall vara så lång att vattnet får ordentligt med ljus när det passerar genom den. Därför är det viktigt att välja ett UV-filter som klarar den mängden vatten som tappas samtidigt just hos oss.

Lysrör skall bytas varje år

Lysröret är på hela tiden, och skall bytas årligen för att det skall fungera. Effekten på lysröret går ner när det lyst många timmar.

Förbikopplingskrets för UV-filter, där skarvar är tätade med lin och kitt

Vissa typer av dessa filter har en räknare som räknar ner tiden lampan varit i drift.

När lysröret byts ut bör man också rengöra ett kvartsglas (som är ett glas som är extra bra på att släppa genom UV-ljus) som lyröret sitter i inne i reaktorn. Om röret är skitigt så lyser den inte upp kammaren ordentligt. Då är det bra att ha en förbikopplingskrets så att det fortfarande finns vatten till förbrukarna när du rengör glas och kammare.

När vi kopplade in förbikopplingskretsen användes lin och kit för att täta i alla skarvarna, vilket känns mer hållbart än att använda gängtejp av teflon som innehåller PTFE med svårnedbrytbara ämnen. Alla beståndsdelar av kittet är tillåtna tillsatsämnen i livsmedelsindustrin.

Joel Salatin – en av våra mentorer

Podcast med Joel Salatin

När Christian var med i Digitalsamtal pratade han bland annat om att digitalisering ger möjligheter att ha mentorer på ett helt nytt sätt, genom blogga, podcast, YouTube, böcker etc.

En av de personer som fungerar som mentorer för oss i Sundhult är Joel SalatinPolyfacefarm, som driver en framgångsrik gård med flera olika verksamheter.

Joel delar med sig frikostigt av sina tanker i massor av böcker, har deltagit otal intervjuer i olika podcasts och du hittar massor av föredrag och videoklipp med honom på YouTube.

När du lyssnar på alla dessa timmar han bjuder på kommer du för varje föredrag och intervju kunna hitta nya aspekter och vinklar på det han berättar om.

Lyssna på en bra sammanfattning av hans tankar

Här bjuder jag på en länk till The Thriving Farmer Podcast, som är en ganska bra sammanfattning av alla hans tankar.

Ja, det är en timma, men han har så mycket att berätta för oss, så en timma är en sammanfattning.

Välj att gå in på sidan för podcasten, eller kör igång YouTube-klippet nedan (tips: Har du YouTube Premium kan du stänga av skärmen på mobilen och lyssna på den som podcast), eller leta upp avsnittet på den plats där du brukar lyssna på podcasts.

Joels tre punkter

I slutet av det här avsnittet ger han tre punkter till varför är en god idé att starta lantbruksverksamhet idag.

  • Det finns gott om mark att börja bruka och få bättre avkastning på
  • Det finns ett ökande antal konsumenter som vill veta vad maten kommer ifrån och hur den produceras
  • Det finns massor med kunskap som går att ta till sig tack vare digitalisering

Om du besökt oss i Sundhult känner du kanske igen de tre punkterna. Visst har vi inspirerats av Joel Salatin, samtidigt som et här en en känsla som byggts upp hos oss när vi nyttjat den tredje av hans punkter.

Därför är det också viktigt för oss att dela med oss vad vi gör och varför vi gör det.

Behöver du hjälp att välja rätt mat när du handlar?

Hur tänker du när du väljer vilken mat du köper i butiken? Hur skall du kunna veta att du väljer bra mat, både när det gäller näringsinnehåll och hur det påverkar miljön.

I podcasten Spännande möten har Gunnar Oesterreich träffat Gröna gårdar VD Märta Jansdotter för att få reda på hur hon som vegetarian nu kan vara VD för ett köttproducerande företag.

De tar också upp många olika sidor kring modernt och framtida lantbruk och matproduktion.

Lyssna på avsnittet av Spännande möten där Märta är med, så får du hjälp att bli bättre på att välja tätt mat i butiken.

Läs om bok i sökandet efter bra matproduktion

Här kommer ett boktips till dig som vill förstå hur olika typer av matproduktion ge dig lika bra mat.

Matproduktion är inte bara en produkt på din tallrik. Det handlar om hur den framställs och på så sätt påverkar miljön, vårt samhälle och ekonomi.

I den här boken, One size fits none, får du följa med Stapahine Anderson när hon besöker olika typer av lantbruk i jakten på en hållbar matproduktion.

Läs boken (finns på papper och som ljudbok) och kommentera gärna det här inlägget och berätta vad du drar för slutsaser.