Det finns en person som kallas ”The Soilguy”, vars riktiga namn är Ray Archuleta. Han är en av huvudpersonerna när det gäller jordhälsa och har under lång tid via försök visat på hur regenerativt lantbruk återskapar en vital jordhälsa.
Men vem är han egentligen, och vad är hans bakgrund? Är det en person som är värd att lyssna till?
Här är en intervju bakom personen där du får svar på flera av frågorna.
Han förespråkar plöjningsfritt lantbruk och att vi borde titta mer på naturen självt och försöka imitera hur de biologiska och ekologiska systemen fungerar.
Om du vill se honom göra några av sina första och beskriva hur viktig jordhälsan är kan du titta på den här serien av videoklipp
Under rätt lång tid har vi funderat på att registrera ett företagsnamn för vår gård men har inte riktigt känt att vi kommit på ett tillräckligt bra.
Vi skickade in förslaget ”Sundhult” till Bolagsverket, men eftersom det är namnet på en geografisk plats gick det inte igenom.
För att få fler idéer bad vi om hjälp via vår Facebooksida.
Vi fick in massor av bra förslag och tips på hur vi kunde tänka. En sak som vi ville var att behålla sundhult.com som webbadress, och därför ville vi inte få dit ett genitiv s på slutet.
Hela familjen deltog
Sista dagen som ett reviderat namnförslag skulle skickas in till Bolagsverket satt vi i familjen och gick igenom alla förslag, alla som kommit från de som följer vår Facebooksida plus alla som vi själva hade spånat fram.
På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.
Ett hemman som övergivits och länge stått obrukat kallades ödeshemman. Den person som äger ett hemman kallas hemmansägare.
Ordet används även i uttryck som ”vara på sitt eget hemman” eller ”vara på eget hemman” för att beskriva någon som är fullt hemmastadd eller säker på sin sak.
Sundhult var en gång i tiden ett krykohemman, så det finns en anknytning till gården också.
Vi skickade in förslaget och Bolagsverket god tog det, så nu heter vårt företag Sundhult Hemman.
Planeringen för årets odlingssäsong pågår, och vi försöker få till ett system som skall fungera både för året och framtiden.
Vi vet inte riktigt än hur många bäddar vi kommer att använda i år så, det är inte en hel lätt uppgift att få ihop en bra plan. Här berättar vi lite mer om hur vi tänker när vi planerar.
Vi valde att gruppera dem i grupper om 24 bäddar, och tanken är att dessa skall delas in för att kunna ha en växtföljd.
Växtföljden är förberedd
Olika grödor har olika förutsättningar. Vissa kräver en hel del näring, andra inte. Viss ordning av växter efter varandra skulle kunna utsätta de för större risk att få sjukdomar.
Därför läggs en plan upp där det som skall odlas i varje bädd för varje år väldefinierad. Har det varit morötter ett år kommer det följas av lökväxter nästa år exempelvis.
När vi bestämde vår växtföljd utgick vi dels från näringskrav och vad som är bra att odla före och efter, men även hur mycket vi vill odla av varje gröda. Genom att varannat år odla krävande grödor och varannat år icke-krävande eller närande grödor så blir det lagom att lägga på kompost inför de krävande grödorna. Här är en sammanställning av vilka olika växtfamiljer vi odlar.
Utifrån detta har vi bestämt oss för en 8-årig växtföljd:
År 1: Korgblommiga/Flockblommiga – Krävande År 2: Potatisväxter/Baljväxter – Ej krävande/Närande År 3: Lökväxter – Krävande År 4: Korgblommiga/Flockblommiga – Ej krävande År 5: Gurkväxter/Gräsväxter – Krävande År 6: Baljväxter – Närande År 7: Korsblommiga – Krävande År 8: Mållväxter – Ej krävande
Så här bestämde vi att dela in bäddarna
Det finns många olika sätt att bestämma hur vi nyttjar växtföljden, utifrån våra 96 bäddar som vi har uppdelat i fyra olika ytor (A-D) så valde vi att gruppera dem i grupper om sex.
På så sätt får vi lätt att hitta grödorna. I de orangea bäddarna kommer det under året att växa sallad och morötter. Nästa år skiftar vi det ett steg dit där löken, gula bäddar, växer detta år.
Det underlättar när vi kan ha rätt utrustning nära, och det blir enkelt hitta rätt bland bäddarna.
Du skall få härlig blandning i grönsakskassen
En annan del att ta hänsyn till är vilka grödor vi skall ha i bäddarna när, så att du får en härlig blandning i de grönsakskassar du köper av oss. Vissa grödor som endast är i jorden en kort stund som rädisa odlar vi utanför växtföljden för att kunna utnyttja bäddarna fullt ut.
Vi lärde oss en hel del under förra säsongen och vi vill erbjuda fler och bättre kassar detta året, så vi lägger mycket tid på planeringen.
Hoppas du som vi redan är sugen på att få sätter tänderna i det goda som kommer finnas i kassarna.
I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.
Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?
I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.
Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.
Massor av stora stenar
Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.
Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.
Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.
Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.
En väg till komposten
Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.
Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.
Ytan planeras med hjälp av drönare
Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.
Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.
För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.
På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.
Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.
Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.
Vi tar det allt eftersom
Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.
Hur kommer det sig att Joel Salatin ses som en guru när det kommer till att få en mindre gård att fungera, både ekologiskt och ekonomiskt?
Varför ses Polyfacefarms som en sådan förebild för många världen över?
Joel kom till Virginia från Venezuela med sin föräldrar i början av 1960-talet, då de drevs ut ur landet. De hamnade på en gård med ganska dåliga förutsättningar, men på något sätt lyckades vända de utarmade till en förebild för lantbruk runt om i världen.
I videon berättar Joel säger
We aint anti-technology what we like is technology that allows us to better biomemic the patterns.
Med det menar han att vi skall använda rätt tekniska lösningar och dra nytta av vad det ekologiska systemet ger oss automatiskt.
På många sätt har vi, speciellt under det industriella jordbruket, försökt ta genvägar, och i många fall har det gått oss förbi att det blivit sämre och sämre förutsättningar för att producera mat.
Vi får använda mer konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket inverkar destruktivt på det ekologiska systemet. Det blir en nedåtgående spiral som det är dags att vända.
Som Michael Pollan säger i videon:
As long as the sun shines there is a free lunch.
Ta en stund med Joel Salatin i örat
I den här Grassfeed Life Podcast får du höra Joel berätta hur Polyfacefarms startade och hur det kommit att bli det är idag.
Polyfacefarms har fler olika verksamhetsgrenar som kombineras på gården, med en egen gårdsbutik.
I maj kommer vi få träffa våra mentorer Joel Salatin, Polyface farm, och Richard Perkins, Ridgedale farm. Då har nämligen Richard bjudit in Joel till sin gård för att hålla en fyra dagar lång utbildning.
Det är något alldeles extra. För att förklara perspektivet är det lite som någon fotbollsspelare i korplaget får komma och träna med/under Ronaldo under en vecka.
Joel Salatin är en stor förebild
Joel Salatin har skrivit flera böcker som tar upp matproduktion och frågor kring den. Andra böcker handlar om att driva en mindre gård, och vikten av mångfald. Det är därför hans gård i Virginia, USA, heter Polyface farm
Ni som följer vår blogg eller Facebooksida har sett att vi delat saker och skrivit om Joel tidigare.
Därför är det ett givet val när han kommer till Sverige och håller en fyra dagar lång masterclass.
Kursen hålls på Ridgedale
Ridgedale farm, där kursen kommer hållas, ligger i Värmland vid Västra Ämtervik. Den gården drivs av Richard Perkins som med sina böcker Making Small Farms Work och Regenerative Agriculture varit en väldigt stor inspirationskälla för oss. Han har visat att det går att lyckas med de här tankarna även i Sverige.
Om allt går i lås borde vi få vår Tesla i februari/mars, och då blir detta troligen den första lite längre resan med den bilen, vilket gör det spännande i sig.
Ända sedan vi fick upp ögonen för Ridgedale har vi hoppats på att kunna göra ett besök där för att få se hur det ser ut i ”köttet”, som vi digitaliserade människor säger.
Vi har följt Richard på hans YouTube-kanal och fått se hur det ser ut genom kameralinsen, men det blir annorlunda att se det på plats.
Nu längtar vi till maj och att få möjlighet att lära oss massor nytt!
Mycket av tiden i höst har gått åt till att bygga växthustunneln, för att hönsen skulle få en trevlig vintervistelse här. Det har gjort att arbetet med ett fullt godkänt äggpackeri fått stå tillbaka lite.
Nu har vi tagit några steg till med packeriet, och där har vi arbetat med att uppfylla Livsmedelsverkets krav på ”vatten av god kvalité” för handtvätt. Det är alltså inte frågan om att tvätta själva äggen, eftersom det försvagar det naturliga skyddet som skalet utgör.
Vad är vatten av god kvalité?
Det lättaste sättet att visa att man har vatten av god kvalité är att ta ett mikrobiologiskt vattenprov. Vi tog ett vattenprov med kemiska och mikrobiologiska tester, samt kontroll av rekommenderade metaller.
Vi hade ett gränsvärde som överstegs något, och det var mängden koliforma bakterier. Vattnet blir tjänligt med anmärkning även om det ligger precis över gränsvärdet.
Att värdet är för högt kan bero på att de kommer in ytvatten i brunnen, eller att det tränger in någonstans i brunnshålet. Inte så konstigt med tanke på den extremt blöta hösten vi haft, där marken aldrig riktigt hunnit hämta sig.
Vi kommer bestråla vattnet med UV-ljus
För att garantera att vi alltid har tjänligt vatten oavsett hur vädret har varit så bestämde vi oss för att köpa ett UV-filter. Genom lysa med UV-ljus i vattnet kommer alla eventuella bakterierna att dö.
Vattnet går genom en reaktor eller strålningskammare som har ett lysrör i sig. Det gäller att ha ett lysrör med tillräcklig effekt för att lysa upp hela kammaren, och kammaren skall vara så lång att vattnet får ordentligt med ljus när det passerar genom den. Därför är det viktigt att välja ett UV-filter som klarar den mängden vatten som tappas samtidigt just hos oss.
Lysrör skall bytas varje år
Lysröret är på hela tiden, och skall bytas årligen för att det skall fungera. Effekten på lysröret går ner när det lyst många timmar.
Vissa typer av dessa filter har en räknare som räknar ner tiden lampan varit i drift.
När lysröret byts ut bör man också rengöra ett kvartsglas (som är ett glas som är extra bra på att släppa genom UV-ljus) som lyröret sitter i inne i reaktorn. Om röret är skitigt så lyser den inte upp kammaren ordentligt. Då är det bra att ha en förbikopplingskrets så att det fortfarande finns vatten till förbrukarna när du rengör glas och kammare.
När vi kopplade in förbikopplingskretsen användes lin och kit för att täta i alla skarvarna, vilket känns mer hållbart än att använda gängtejp av teflon som innehåller PTFE med svårnedbrytbara ämnen. Alla beståndsdelar av kittet är tillåtna tillsatsämnen i livsmedelsindustrin.
När Christian var med i Digitalsamtal pratade han bland annat om att digitalisering ger möjligheter att ha mentorer på ett helt nytt sätt, genom blogga, podcast, YouTube, böcker etc.
En av de personer som fungerar som mentorer för oss i Sundhult är Joel Salatin på Polyfacefarm, som driver en framgångsrik gård med flera olika verksamheter.
Joel delar med sig frikostigt av sina tanker i massor av böcker, har deltagit otal intervjuer i olika podcasts och du hittar massor av föredrag och videoklipp med honom på YouTube.
När du lyssnar på alla dessa timmar han bjuder på kommer du för varje föredrag och intervju kunna hitta nya aspekter och vinklar på det han berättar om.
Lyssna på en bra sammanfattning av hans tankar
Här bjuder jag på en länk till The Thriving Farmer Podcast, som är en ganska bra sammanfattning av alla hans tankar.
Ja, det är en timma, men han har så mycket att berätta för oss, så en timma är en sammanfattning.
Välj att gå in på sidan för podcasten, eller kör igång YouTube-klippet nedan (tips: Har du YouTube Premium kan du stänga av skärmen på mobilen och lyssna på den som podcast), eller leta upp avsnittet på den plats där du brukar lyssna på podcasts.
Det finns gott om mark att börja bruka och få bättre avkastning på
Det finns ett ökande antal konsumenter som vill veta vad maten kommer ifrån och hur den produceras
Det finns massor med kunskap som går att ta till sig tack vare digitalisering
Om du besökt oss i Sundhult känner du kanske igen de tre punkterna. Visst har vi inspirerats av Joel Salatin, samtidigt som et här en en känsla som byggts upp hos oss när vi nyttjat den tredje av hans punkter.
Därför är det också viktigt för oss att dela med oss vad vi gör och varför vi gör det.
Hur tänker du när du väljer vilken mat du köper i butiken? Hur skall du kunna veta att du väljer bra mat, både när det gäller näringsinnehåll och hur det påverkar miljön.
I podcasten Spännande möten har Gunnar Oesterreich träffat Gröna gårdar VD Märta Jansdotter för att få reda på hur hon som vegetarian nu kan vara VD för ett köttproducerande företag.
De tar också upp många olika sidor kring modernt och framtida lantbruk och matproduktion.
