Joel Salatin höll ett intressant föredrag hösten 2018 som är mycket intressant att lyssna till.
I den diskuterar han tre E:n; ethos, ekologi, elegans. Han utvecklar dessa tre E:n och förklara varför vi behöver göra annorlunda.
Han förklarar tydligt varför vi behöver kor och andra djur, inte minst som en del i att minska CO₂ genom att får ner den i marken med hjälpa av de ekologiska systemen.
Han förklarar varför BNP är ett uselt mått att mäta och varför vi skall leta fler icke-tekniska lösningar för problem.
Han förklarar varför vi skall samarbeta för att det är ett smartare nyttjande av resurser och få ekonomisk behållning av det. Framförallt genom lokala lösningar.
Jag (Christian) är en person som är nyfiken och gärna vill lära mig en hel del innan jag påstår att jag kan något. När vi nu är delägare till en djurbesättning genom Solskensfarmarna kände jag att jag måste lära mig mer det. Jag och Hanna har i många år pratat om att utveckla Sundhult med djur, och eftersom hon gått naturbruksgymnasium så är det hon som drivit den delen av gården.
Nu är det dags att för mig att skaffa så mycket kunskap att vi kan ta bra beslut tillsammans. Det har gjort att vi hoppat på en spännande onlinekurs.
Det som ganska snabbt dyker upp på radarn är Alan Savory och hans TED-talk där han visar att betande djur kan få marken att växa bättre. Det är till och med så att områden som omvandlats till öken åter kan få gräs genom betande djur och genom att efterlikna deras naturliga beteende. Det ekologiska kretsloppet börjar då arbeta för att återställa markerna genom att bygga upp jorden.
Frågan är hur det är möjligt att få mer gräs om du har fler djur som betar marken, borde det inte vara tvärtom? Alan ger svar.
Joe Salatin har en spännande multifarm
https://youtu.be/FsbDXQBuwPg
En annan person som blippar in är Joe Salatin och hans Polyface farm i USA. Genom att ha flera olika djurslag som samverkar bygger de upp jorden.
Hans lantbruk är plöjningsfritt, vilket minskar utsläpp av exempelvis CO2, eftersom kol läcker ut i atmosfären varje gång som jorden vänds upp och blottas av plogen. Genom att bruka på det här sättet, med betande djur, binds mer kol efterhand som jorden ökar sin mullhalt.
”Permakultur” är ett ord som dyker upp ofta
Ett ord som dyker upp i många texter är ”permakultur”, och riktigt vad som läggs i det ordet och brukningsmetoden är svårt att få grepp på. Speciellt om jag tar steget från köksträdgård till att titta på en hel gård. Någonstans pratas det om att använda växter som är fleråriga, men hur och vilka?
Många frågor behöver svar
Som du förstår har det blivit många nya frågor som jag vill ha svar på. Det låter väldigt bra när jag läser texter och tittar på videoklipp, men jag har lite svårt att få en samlad bild. Dessutom är det utländska exempel, och hur fungerar metoderna i kalla Sverige?
Jag hittade snart till Ridgedale Permaculture, en gård som engelsmannen Richard Perkins byggt upp i värmländska Ämtervik med de här metoderna. Han har också skrivit en bok om hur de startat upp sin verksamhet på gården.
En bok med goda recensioner
Jag tittade på om det vore intressant att köpa och läsa boken ”Make small farms work”. Läser jag recensionerna för boken hittar jag bland annat Alan Savorys namn:
“Industrial chemical agriculture, producing twenty times as much dead eroding soil as food needed every year, is the most destructive industry of mankind – more so than fossil fuels or any mining.
Developing a new biologically-based, and holistically managed, regenerative agriculture is imperative if civilization as we know it is to survive. I heartily recommend Richard Perkins’ book for all socially conscious new and old farmers.”
Allan Savory. President, Savory Institute & Chairman, Africa Center for Holistic Management
”Richard and Yohanna are an invasive species in Sweden; threatening to destroy our traditional culture of hopelessness. This book may seem harmless, full of sweet pictures and practical advice for small farms, but it is actually spreading revolutionary seeds that jeopardise agribusiness and the alienation between people and nature.
Romantic dreamers have been advocating rural livelihoods before, whilst struggling to make a living off the land. Ridgedale Permaculture seem to actually know what they are up to.
These folks are walking the talk of Holistic Management, enabling them to manoeuvre within complexity without losing sight of what they really want to achieve. So, good people, if you are standing up for your rights as victims of your circumstances, stay away from these people, and this book.”
Jörgen Andersson (Fjällbete) Nordic Savory Hub
Visst blir du sugen på att läsa boken?
Jag tycker i och för sig att det är lättare att ta till mig saker när jag kan lyssna på personer som berättar och delar med sig av sin kunskap, och som tur är kunde jag få det här också.
Det slutade med kurs hemma framför tv:n
Richard Perkins har gjort en onlinekurs som du läser i din egna takt. Den kostar en del pengar och jag tvekade länge om innehållet håller god nivå så att pengarna inte bara kastades i sjön. Till slut slog jag till och fick med mig Hanna framför tv:n för att lyssna på vad vad Richard har att säga.
Kursen har tretton moduler
Kursen är uppdelad i tretton moduler, eller kapitel:
Vi har precis börjar på kapitel 6, och hittills har det varit mycket inspirerande, informativt och lärorikt. Vi vill hela tiden framåt för att få en bättre helhetssyn på allt.
Blandat med föreläsningar, fältstudier och litteratur
Kursen innehåller alla delar. Richard har spelat in matnyttiga föreläsningar som blir teoripass. Till detta lägger han till blanda annat fältvandringar på sin egen gård . Vi har följa med på en 2,5 timma lång rundvandring. Väldigt intressant att få se hur det ser ut på en plats där konceptet körts från en ”vanlig” gård till den vision som teoripassen förmedlar.
Till detta skall vi parallellt arbeta med att skapa underlag för vår egna gård. Det ingår pass i kursen om hur vi kan använda verktyg som Google Earth för att rita kartor som endel i att bygga vårt underlag.
Vi bjuds även på en hel del tips om fördjupningar i videoklipp, olika texter och böcker.
Vi vill köra igång nu!
Det är så inspirerande att vi vill köra igång meddetsamma. Vi har redan nu massor av idéer om vad vi kan göra, och en hel del förslag på hur vi skall lösa det. Det här gäller för Solskensfarmarna, men framförallt hur vi kan utveckla vår egna gård, Sundhult.
I vår resa att inspireras och lära mer om hur vi kan producera mat som är smart för miljö och klimat har vi tittat ännu mer på hur vi kan minska utsläpp av olika växthusgaser, bland annat CO₂.
En fråga som dyker upp, är det bäst att vi har skog eller gräs på markerna för att binda kolet från koldioxiden?
Här har jag fått många aha-upplevelser och lärt mig att det finns mycket mer än vad ögat ser. Jag låter Tony Lovell förklara det för dig.
tony Lovell, Sustainable landmanagement från Fixing the future 2018 i Barcelona
Visst är det fantastiskt! Tänk att 90% av gräset finns under markytan där vi inte ser det. Där, djupt nere, pågår ett samspel mellan mikrober & svampar och det myllrar av liv.
Som Lovell säger i klippet beror mycket på hur vi människor brukar marken och hur vi har vår djurhållning. Genom att göra det på rätt sätt binder gräs väldigt mycket kol.
Många gånger pratas det om att skogen binder mycket kol, och det är sant. Det är lätt att säga mycket med anledning av ögat lätt kan se stora träd. Det är svårare att se det där 90% av gräset som finns under jordytan på en gräsbeväxt yta som brukats på rätt sätt.
Låt Joel Salatin berätta mer om gräs och solenergi
Joel Slatin – Cows, carbon & climate från TedX Charlottesville 2016
Joel Salatin är känd för hur han på Polyface farm i amerikanska mellanvästern i Virginia fått gården att producera väldigt bra just genom sättet hur han använder gräset. I klippet ovan berättar han pedagogiskt om hur boskap med rätt brukade marker är klimatsmart, om vi använder gräset på rätt sätt.
Blir det träd eller gräs?
Det är väl som vanligt inte en fråga om svart eller vitt. Här i skogsbygden har vi våra små hagar med träd, och kompletterar vi det med en vall som binder kol har vi en bra helhet med biologisk mångfald.
Nu börjar det närma sig vinter, och temperaturen sjunker. Vi vill att djuren alltid ska ha tillgång till färskvatten, och därför har vi vattenkoppar med värme i.
I filmen ser vi en av kopparna, den som sitter på vårt stall. Det finns en uppvärmd kopp till i Sundhult, ute i en hage.
24-voltsslinga värmer koppen
Kopparna har en 24-voltsslinga i botten som alstrar värme och på så sätt ser till att vattnet inte fryser. Det betyder att det finns en transformator som omvandlar 240V till 24V. Då är det bra att ha tillgång till en i behörig elektriker i Solskensfarmarna som kan fixa elen.
I slangen till den ena koppen har vi en värmekabel som gör att vattnet inte fryser där. Den andra slangen tror vi skall klara sig om vi isolerar den tillräckligt. Det är en väldigt liten del som är utomhus och om vi får till en bra isolering där skall det nog klara sig.
I gruppen lägger sedan de olika matproducenterna upp vad de har att sälja i ett inlägg. För att beställa kommenterar du det inlägget och skriver vad du vill ha.
Du hämtar dina varor på utlämningsstället
För att få dina varor åker du till ett utlämningsställe där du möter upp med de olika producenterna du beställt av. Betalning sker ofta med Swish, men det går även bra med kontanter och en del tar också kort.
Allt måste vara förbeställt, och vid utlämningsställen får inte producenten välja annat. En anledning är att det annars kräver marknadstillstånd, en annan anledning är att det på så sätt inte blir något svinn.
I Falkenberg är det extra roligt, eftersom vi har utlämning på Rådhustorget mitt i centrala Falkenberg. Det är tack vare centrumutvecklaren Henrik Olsson som vi har fått möjlighet att bedriva torghandel 2.0 där. Tack vare digitaliseringen kan nu falkenbergsborna möta de lokala mat producenterna och förvissa sig om vad de köper för något. Precis som marknadshandeln var en gång i tiden.
Skönt att vara flera solskensfarmare
Att ta emot beställningar, packa och vara med på marknaden tar tid. Därför är det så skönt att vi är fler som driver Solskensfarmarna så att vi kan dela på uppgifter och vilka som tar hand om vilka uppgifter. Det är hela poängen med Solskensfarmarna, att inte vara upplåst och ändå kunna driva ett lantbruk på ett affärsmässigt sätt där vi utnyttjar det vi har i bygden.
På REKO-ring delar vi med oss av vad vi har i bygden, och jag tror du kommer märka att det speciella varor som du handlar av oss.
Tre år låter inte som en lång tid, men jag kan berätta att det känns rätt länge sedan den där kvällen när vi satte oss i konferenslokalen på Hotellet i Ullared. Samtidigt känns det som alldeles nyss som vi körde i gång verksamheten.
Den där decemberkvällen när vi började fundera högt på vad vi skulle kunna göra var det ingen, absolut ingen, som i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att vi skulle sälja egen korv i den egna gårdsbutiken i Kärnebygd.
Det är faktiskt helt galet när jag tänker efter.
Vi bygger vår dröm
Häromkvällen lanserades projektet ”Lev din dröm FBG” och att bygga sin dröm på landsbygden i Falkenbergs kommun. Vi är sannerligen en av de som gör det i praktiken. Vi bygger ett eget liv, med möjligheter att leva det liv vi vill leva.
På releasepartyt för projektet fick vi se ett antal korta filmer där andra berättade och vad många spännande drömmer som faktiskt kommer till liv just nu.
De olika drömmarna presenteras i en adventskalender, och jag kan avslöja att vi i Solskensfarmarna kommer dyka upp bakom en lucka. Du kan hålla koll på vad som finns bakom de olika luckorna genom att gilla Facebooksidan för projektet.
Undra hur det se ut om tre år?
Vi har en massa visioner om vad vill göra med Solskensfarmarna och här i Sundhult. Med tanke på hur mötet en mörk decemberkväll i Ullared utvecklat sig på tre år undrar jag hur det kommer att se ut om ytterligare tre år.
Är nog meningslöst att fundera på det, för det går inte att förutse på det sättet. Det vi kan göra är att hålla fast vid våra visioner och fortsätta fånga de möjligheter som visar sig. Då kommer det att bli bra. Riktigt bra tror jag.
Hur ser dina visioner ut för de kommande tre åren?
I boken ger de ett antal anledningar om varför det nu är den allra bästa tiden att starta upp ett lantbruk. Bland annat menar de att vi idag på ett annat sätt kan planera tiden jämfört med hur det var att vara bonde tidigare. Då var det ett dygnet runt arbete med små möjligheter till ledig tid. Boken tycker att det skall vara ett team där flera kan täcka upp för andra och driva lantbruket tillsammans, precis som vi gör i Solskensfarmarna.
Jag har bara lyssnat på början av den här boken, och hade inte så stora förväntningar, men den har varit överraskande bra. Det märks att boken är nyligen utgiven, med fokus på att bedriva ett hållbart lantbruk. Jag skall spetsa öronen och hoppas på att boken fortsättningsvis är lika bra.
Jag bygger vidare min kunskap om hur vi skall ta till vara marken i Sundhult och de marker som vi använder för Solskensfarmarna. Det jag fördjupat mig i de senaste dagarna är kolcykeln, och försökt att ta reda på var som händer nere i marken.
Jag tar min utgångspunkt i kolets kretslopp i mina studier.
Det finns några saker som verk lätt att konstatera när det gäller hur kol släpps ut i atomsfären.
Det första är att när vi tar ut fossilbränslen och förbränner ger det ett tillskott i atmosfären som inte tillhör den naturliga kolcykelnDet andra är när vi vänder upp jorden vid plöjning hamnar förmultningen i dagen och kolet släps ut i luften.
Mikrober, bakterier och svampar bor i jorden
Just det där när vi plöjer påverkar också vad som händer i marken, för där nere är en helt egen värld att lära sig mer om. Mikrober, bakterier och svampar som samspelar med växter likt klorofyll, löv, blommor insekter och djur gör det samma ovan markytan.
Där finns det mycket kvar att lära. Det känns smart att ha växter med djupare rötter som du kan binda kol ner djupare. Speciellt om det är rötter och annat som gör att jorden är lucker och ger bra förutsättningar för rötter, mikrober, bakterier och svampar har det gott.
Mer finns att lära även för experter
Det känns som att det saknas en del kunskap på området, även från experter, och att det behöver forskas mer. Det som vi sett ovan mark är ganska väl studerat, men under mark i olika jordar finns det nog en hel del kvar att lära.
Framför allt så har jag massor kvar att lära, och konstaterar drar att jösses vilken värld som gömmer sig under mina fötter när jag går i en sommarhage.
Har du tips på webbsidor, YouTube-klipp eller böcker jag skall gräva ner mig i?
Jag (Christian) är ute på inspirationsjakt. I det manifest som vi har i Solskensfarmarna beskriver vi vad vi vill göra med verksamheten. En huvuddel är att driva ett hållbart lantbruk i samspel med naturen och med miljön i fokus. Frågan är hur det skall göras och hur det passar oss?
Min egen bakgrund inom lantbruk är nästan lika med noll (till skillnad från Hanna som är uppvuxen på Sundhult) så jag har fått börja från början och vara nyfiken. För tre-fyra år sedan började jag och Hanna prata mer och mer om vad vi skulle göra med gården och hur vi kan få ut mer av den. Både ekonomisk och för att ge en tillfredställande energi. Sedan dess har jag börjat suga upp mer och mer information och lärt mig mer om lantbruk i stort.
Jag vill inte göra som de flesta
Något som stod klart tidigt är att jag inte vill göra som de flesta lantbruksföretag gör. Jag och Hanna var överens om att vi måste förädla det vi göra och få bra insikt i kedja från gården till den som skall använda det vi producerar. Många producerar och lämnar sedan över till någon annan. Det gör att fler skall ha en del av kakan som någon betalar för det du producerar. Samtidigt som kunden tappar kontakten med var maten kommer från.
Vi har haft många tankar, tittat på annorlunda raser av kor, som exempelvis Dexter. Att göra annorlunda kan också röra exempelvis hur marken används efter de speciella förutsättningar vi har just här.
Savory är en inspiratör
Under resan har jag fångat in lite olika inspiratörer, och där Alan Savory som lanserat ”holistic management” i ett omtalat TED-talk (23 minuter).
Metoden har varit kontroversiell och flera menar att den saknar vetenskapligt stöd.
Utgångspunkten är att imitera mer av naturen och hur exempelvis kor vandrar runt. Det finns en hel del som provat konceptet med framgång.
Några andra namn på sättet att bruka är ”regenerativt lantbruk” och ”permakultur”. Metoden är att solen är energigivare och det handlar mycket om att bygga jorden genom att använda det ekologiska systemet.
Holistiskt lantbruk i Sverige
Vi behöver inte gå utomlands för att se exempel på metoden. Exempelvis körs metoden på Ridgedale Permaculture i Värmland som blivit omtalat runt om i världen. På gården håller Richard utbildningar i metoden, förutom att driva lantbruket med många olika grenar.
Du kan lyssna på när han berättar om sin 10 hektar stora gård och vad de gjort med den (24 minuter).
Vill du höra honom berätta lite djupare om holistiskt och regenerativt lantbruk kan du titta på filmen (55 minuter) nedan.
Richard ger välgrundade kängor till olika regler som kommit från myndigheter, samtidigt som han berättar ganska ingående hur han byggt upp Ridgedale.
En sak som jag tycker är viktig är hur han tar upp att vi skall välja vad vi odlar lokalt. Vilka grödor som passar på vilka marker och i vårt klimat. Det är något som vi också vill ta vara på.
Även i Halland provas metoden
Och vi som bor i Halland behöver inte ens lämna länet för att se hur holistiskt lantbruk fungerar. Kyrkogård i Slättåkra håller på att köra i gång med det på sina 31 hektar. Jag får nog ta och åka och hälsa på Jesper och Carina på deras gård.
Mycket entreprenörskap
Jag brukar säga att bönderna var de första riktiga entreprenörerna. Från att bedriva jordbruk specialiserade sig många på olika uppgifter, som i mekaniska verkstäder där de utvecklade produkter och tjänster.
Det blir väldigt tydligt att det krävs entreprenörskap, driv och mycket kunskap att vara bonde. Speciellt om du vill lita på egna kunskaper och inte bara gå på det som större organisationer och myndigheter presenterar som bäst lämpade metoden. Det här är en del i hela resan med att vara solskensfarmare som jag tycker är spännande och intressant.
Vart resan tar vägen vet jag inte, mer än att det blir riktigt bra och spännande.
Har du fler tips på inspiratörer?
Vi har highland cattle i Solskensfarmarna idag, och det vill vi nog fortsätta med. Fast det är inte skrivit i sten, och det kommer kompletteras med annat. Frågan är vad?
Kanske du har tips på personer eller gårdar du tycker att vi skall inspireras av när vi går vidare i vår process att bygga Solskensfarmarna?
