Kategoriarkiv: Skog & gård

Standardstorlek på odlingsbäddarna underlättar

Bädd med växande grödor

Det här är något som gått oss förbi tidigare, men standardiserad storlek på odlingsbäddar är något som många effektiva små grönsaksodlare använder sig av.

Det finns fler fördelar med dessa bäddar, exempelvis stor skörd per kvadratmeter, lättare att planera och bruka och att inga maskiner används.

Bredden har blivit en defactostandard

Det är Eliot Coleman som anses som grundare av detta brukningssätt. Han arbetar efter devisen ”Small is better”, och menar att det är viktigt att odlaren och konsumenten har en relation. De små odlarna kan också se till att konsumenten får färska grönsaker, eftersom skörden och leveransen till konsument sker samma dag.

För Eliot är det också viktigt att odla ekologiskt utan bekämpningsmedel. Det är där dessa mindre standardiserade bäddar kommer väl till pass. Det blir lätt att med handredskap effektivt förbereda bäddarna, så och plantera, hålla efter ogräs och skörda.

Trots att det inte är mekaniserat är avkastningen och effektiviteten hög. Till skillnad mot större odlare med exempelvis traktorer är investering här arbetstimmar. Coleman har varit med och tagit fram flera av de redskap som idag används för standardbäddarna, och dessa har fått en stor spridning tack vare hans book ”The New Organic Grower: A Master’s Manual of Tools and Techniques for the Home and Market Gardener”(1989).

75 cm bredd har blivit standarden

Genom Colemans bok har 75 centimeter (30 tum) blivit en branschstandard. En lagom bredd för att kunna gå och nå över bädden. Längderna kan variera mellan olika odlare, men en poäng är att samma odlare har samma längd på alla bäddar.

Mellan bäddarna finns det en gång, och den hålls ofta ganska smal, för att ge så stor plats till odlingarna som möjligt. Från gången når du enkelt till andra sidan av bädden när det är skördetid.

I Sundhult har vi valt att ha bäddar med måtten bredd: 75 cm, längd: 10 m och gångar på 45 cm.

Exempel på standardiserade odlingsbäddar, redskap och tillbehör

Grävningsfritt, ”no-dig”, är en nyckel

En bredgrep för 75 cm bäddar

På slutet av 1930-talet började Masanobu Fukuoka forska i olika metoder för ekologisk odling, och kom då fram till att en viktigt del var att arbeta plöjningsfritt. Istället kan jorden bearbetas försiktigt med en bredgrep. Nu 80 år senare är plöjningsfritt något som anammas allt mer även inom det konventionella jordbruket.

Det man gör med bredgrepen är att luckra jorden så att rötter får lättare att tränga djupare samtidigt som jorden kan ta emot mer syre och lagra vatten. Det görs försiktigt för att inte skada mycelen (svampen), maskar och annat viktiga delar under markytan. Man vänder aldrig jorden, vilket också begränsar möjlighet för ogräsfrön att gro.

De gamla rötterna lämnas nere i jorden, vilket gör att mer kol stannar i marken och även luckrar jorden naturligt genom att de skapas hålrum när rötterna bryts ner.

Tänderna på bredgrepen brukar vara någonstans kring 25 cm långa och det kan vara upp till nio tänder på grepen.

Fler redskap har anpassats efter bäddarna

Bredgrepen som används för att luckra jorden och krattor är exempel på ett redskap som fått sin storlek anpassade efter bäddarna. Det gör det snabbt och effektivt att förbereda bäddarna för sådd.

När bredden och längden är given är det lätt att beräkna hur mycket plantor som får plats i varje bädd. Det underlättar planeringsarbetet avsevärt både med hur mycket fröer som behöver beställas, och hur stor skörden blir från varje bädd. Det är även lättare att planera växtföljden när alla bäddar är lika.

För att få jämnt radavstånd och givet avstånd mellan plantorna används såmaskiner som är anpassade till bäddarna. Det finns lite olika varianter på maskiner, där Coleman varit med att utveckla några av dem.

Tät plantering minimerar ogräs

Lagom avstånd mellan plantor för ett skyffeljärn

Det finns goda möjligheter för växterna att rota sig djupt i den luckra jorden, och det ger möjlighet att ha relativt tät placering. Det ger högre skörd per kvadratmeter och tränger undan ogräs.

Avståndet mellan de planterade raderna anpassas med fördel till redskapen som skall användas för att bekämpa ogräset, exempelvis ett skyffeljärn.

Lätt att täcka bäddarna

Eftersom alla bäddar är av samma bred och samma längd blir det lätt att ha täckdukar, insektsnät och annat redo för alla bäddar. Det är bara att ta en rulle och lägg ut över den bädd som har ett sådan behov just nu.

Odlingsbädd med enkel tunnel

Det går snabbt att få små enkla tunnlar med hjälp av 1,5 m långa bitar av 4 mm järntråd som formas till bågar. Med hjälp av tunnlarna kan säsongen förlängas, och med insektsnät kan skadedjur hållas utanför.

På vintern täcks bädden av en geotexduk för att hindra ogräs att gro och även värma bädden på våren. Duken blir enkel att hantera med de fasta måtten på bäddarna.


Klimatzonen bestämmer odlingssäsongen för bäddarna

En anledning till att vi skall göra om odlingsbäddarna i Sundhult är att odla mer intensivt, att få mer skörd per kvadratmeter. Det kräver en noggrann planering av vad som skall odlas i vilken bädd, och när det skall odlas.

Till nystarten säsongen 2019 kommer vi ha 32 standardiserade bäddar. En av de mest avgörande faktorerna för odlingsstart är när det är tillräckligt varmt ute och när den sista frosten kan beräknas komma.

Till vår hjälp att bedöma detta har vi Svensk Trädgårds klimatzonskarta. Även om Sundhult ligger mot västkusten till så tillhör vi klimatzon IV, alltså samma zon som exempelvis Sundsvall har.

Det är det småländska höglandet som går in som en tunga i det innersta av Falkenbergs inland.

Faktisk temperaturdata från Sundhult

Vi har mätt temperatur i Sundhult sedan 2009 och skickat upp till sajten temperatur.nu. Tittar vi på medeltemperaturen för varje timme under perioden 2009-2018 kan vi se att framåt början av maj så brukar sista frosten inträffa och sedan kommer första frosten skiftet september/oktober.

Första och sista dag med frost i Sundhult 2009-2018

I diagrammet är det alltså visat sista/första dygnet som har en timme där medeltemperaturen går under 0°C.

Det går även att titta på detta med utgångspunkt från dygnsmedeltemperaturen, och där ser vi att någon vecka in i april är det över 0°C i medeltemperatur sett över hela dygnet, fram till ungefär andra veckan i oktober.

Dygnsmedeltemperatur i Sundhult 2009-2018

Meteorologiskt är det sommar då dygnstemperaturen är över 10°C i fem dagar i sträck. Hösten infaller när är sjunkande dygnsmedeltemperatur i fem dagar, och den ligger i i spannet 0-10°C.

Med dessa fakta i bagaget kan vi planera vår odlingssäsong, och kan räknat ut när vi skall börja förgro grödor inomhus så att de kan planteras ut i odlingsbäddarna i rätt tid.

Vad är det den där Allan Savory gjort egentligen?

Nu har ni läst flera gånger om att vi hänvisat till Allan Savorys arbete här på bloggen, men vad är det egentligen han gjort?

Här är en dokumentär som berättar om hans arbete i Afrika som visar hur han motverkat ökenutbredningen genom betande boskap. Ett arbete som pågått sedan1960-talet. Han och hans fru Jody Butterfield skapade en organisation, som idag bär namnet Savory Institute,

Det var inte förrän hans TED-talk 2013 som hans arbete fick större genomslagskraft, och idag är det allt fler som börjar ta efter hans metoder för regenerativt lantbruk och holistic management.

Planeringen inför odlingssäsongen 2019 pågår

Planering av de nya odlingsbäddarna i Sundhult

Kanske borde det redan varit klart, men eftersom vi vill göra annorlunda och bättre med grävningsfria bäddar (no-dig) är vi inte klara än. Just nu planerar vi vilka grödor som skall växa var och när i de 32 nya odlingsbäddarna.

Allt beräknas från dagen då vi sår grödan, planterar ut och till att den skördas i en bädd. Det gäller få ihop det så att en bädd nyttjas så väl att nästa gröda är redo att planteras när skörden är klar av den förra.

Sedan skall det få plats i kalendern för odlingen, så att det inte blir för mycket arbete en och samma dag. Dessutom skall vi få ihop en någorlunda lämplig växtodlingsrotation för bäddarna.

Mycket av planering innan beställningen av för kan göras. Å andra sidan kommer det bli den häftigaste odlingssäsongen i Sundhult hittills.

I juni kommer hönsen

Nu finns det ingen återvändo när det gäller höns i Sundhult. tredje veckan i juni kommer vi få 200 höns som skall hjälpa oss att förbättra matjorden på våra marker.

Det blir lagom i tid. Tills dess hinner husvagnen bli en riktigt bra äggmobil och vi får tid att planera och bygga ett äggpackeri.

Ett äggpackeri behövs om vi skall sälja via andra och till exempelvis affärer och restauranger. Det skall vara ett eget rum som är avsett för att sortera och packa äggen.

Våren kommer att bli intensiv

Våren kommer fyllas med massor av aktivteter här i Sundhult. Vi vet att vi kommer att få fixa ved till nästa säsong, och det kommer kalvar i Solskensfarmarna som skall pysslas om.

Planering av odlingsbäddarna på Broaker

Förutom det så kommer vi satsa rejält på våra odlingar och det kommer också att ta tid, speciellt i början så att vi får en bra skörd under hela säsongen.

Vi kommer odla och det kan bli så att vi kommer att sälja grönsaker till andra detta året.

Snart kan du köpa Sundhult Grönbetesägg

Sundhult Grönbetesägg

Någon gång under sommaren kommer vi alltså att börja erbjuda Sundhult Grönbetesägg, alltså ägg där hönsen fått gå på färskt grönbete under hela sommaren.

Låter inte det gott?

Vi kommer öppna upp för att boka förbeställda ägg så småningom, så att du som vill försöka dig att du kan få grönbetesägg.

Mycket att se på Solskensdagen 2019

Även i år blir det Solskendagen i Kärnebygd och Sundhult. Datumet är den 20 juli, så förhoppningsvis kan du som bor lite längre bort ifrån oss ta en tripp hit och titta på allt i full produktion.

Så klart kommer vi visa och berätta om elbilar och solceller i år också, och det kommer blir möjlighet att få träffa våra highland cattle som vi har i solskensfarmarna också. Exakt hur programmet skall se ut är inte bestämt. Vi funderar på att kombinera det med dagen innan eller efter och samla de som vill fördjupa sig lite mer i vad vi gör & hur och prata mer om visioner och hållbarhet i allmänhet.

Älgfärsgryta

Planering av måltider långt i förväg är inte riktigt vår grej. Därför uppstår recept ofta av saker vi alltid har hemma, så även detta recept på riktigt lokal älgfärsgryta. Torkad squash och svamp har vi gott om, likaså gul lök och hemmakonserverade tomater, och givetvis vårt eget örtsalt. Från frysen hämtades älgfärs och Bredshultabacon från Viktors affärshus. I gårdsbutiken finns även Chipotle från Skälshult gård. Har du inte tillgång till älgfärs går det lika bra med nötfärs.

  • 500 gram älgfärs (eller nötfärs)
  • 100 g Bredshultabacon (eller annat lokalproducerat bacon)
  • 2 gula lökar
  • ca 200 g kokta bönor (eller avrunna vita bönor på burk)
  • ca 400 g krossade tomater (gärna hemmakonserverade)
  • 1 näve torkad svamp
  • 2 nävar torkad squash
  • 1 skvätt chipotle
  • 1 tsk örtsalt
  • Smör

Smält smör i en stekgryta eller traktörpanna. Hacka löken och stek den glansig med baconet klippt i bitar. Häll i älgfärsen, fördela den med en trägaffel och stek den några minuter. Häll i bönor och tomater. Smula ner torkad svamp och squash. Koka upp och tillsätt en skvätt chipotle och örtsalt efter smak. Låt puttra ca 15-20 minuter. Servera exempelvis med grillbröd (som går utmärkt att steka i panna).

Dags att bädda i våra odlingar

Det är flera parallella projekt på gång i Sundhult som har sitt ursprung i onlinekursen vi läser. Ett spår är att utveckla odlingarna vi har på Broaker och i odlingstunnlarna.

Vi kommer odla mer intensivt och ställa om till ett ”no-dig”-system.

Under några säsonger har det odlats på Broaker och det har gett en ganska bra skörd, även om det varit ett krig mot ogräs. Nu hämtar vi inspiration via Ridgedale Permaculture och gör standardiserade bäddar för att odla mer effektivt vilket skall ge större skörd med mindre arbetsinsats.

Metoden kallas på engelska för ”no-dig” och det finns många inspiratörer och exempel på där det fungerat väldigt bra. Som exempel kan nämnas Charles Dowding i Storbritannien, Jean-Martin Fortier i Kanada och Richard Perkins i Ridgedale förstås. Även Curtis Stone i Kanada ger inspiration. Han odlar intensivt mitt inne i stan, där han arrenderar villaträdgårdar för att odla i.

Så här förklarar Charles Dowding vad no-dig är:

Standardiserade redskap gör det effektivt

Genom att ha odlingsbäddar som är standardiserade och använda redskap som är avsedda för dessa görs arbetet effektivt. En bredd på 75 centimeter har blivit standard för denna typ av odling, och det finns en hel arsenal av redskap framtagna för det. Här i Sundhult planerar vi att starta med 32 bäddar som är 10 meter långa. Varje bädd är alltså 7,5 m², vilket ger totalt 240 m² odlingsyta.

Planering av odlingsbäddarna på Broaker

Lätt att täcka och skydda bäddarna

Att ha en bestämd storlek som är samma för alla bäddar gör det lätt att beräkna hur mycket fröer/plantor det blir per bädd. Det är också lätt att använda fiberduk/nät över bäddarna. På vintern täcks bäddarna för att hindra ogräset att komma upp.

Här berättar Richard om redskap de använder i Ridgedale

Planen är att köra igång i vår

Vår plan är att köra igång med dessa odlingsbäddar redan i år, så nu väntar vi bara på att snön och tjälen skall försvinna så att vi kan dra igång och markera ut bäddarnas placering på Broaker.

Se den: Jorden är en levande organism

Den här filmen är värd var enda sekund av din tid. Ta dig 12 minuter och lär dig mer om vad som händer i jorden som din mat kommer ifrån.


Det är det här vi vill uppnå med det vi gör i Sundhult och inom Solskensfarmarna,

Det är för att ge matjorden bästa förutsättningarna att få rötterna från växterna att nå långt, långt ner i jorden som vi vill ha höns gående på våra marker. Tillsammans med betande djur ger det ett naturligt och ekologiskt gödsel som ger växter som kan ta upp mer näringsämnen och mineraler ur jorden den lever i.

Just nu är vi på jakt efter en djupkultivator för att se om den kan fungera för att luckra jorden på djupet och samtidigt behålla ytan för gräset så väl det går. Det betyder bättre möjlighet att lagra vatten och bli mindre känslig för torra perioder och bättre inlagring av kol.

Det är dags att skifta fokus på att titta på växterna och koncentrera sig på att mata jorden. Då kommer växterna att trivas.

Resultatet är växter som kräver mindre vatten från ytan och blir mer näringsrika.

Nu är det dags för höns i Sundhult

Den som följt oss på bloggen under en längre tid vet att vi varit på gång att skaffa höns, och nu är det dags.

Det är onlinekursen som inspirerat oss att ta det vidare nu, framförallt för att använda hönsen för att förbättra matjorden på markerna.

För att bygga matjorden runt om på den brukade marken kommer vi ha en äggmobil som hönsen skall bo i. Det gör det annorlunda mot hur vi tänkte från början.

Mobil hönsgård med färskt grönbete

Hönsen kommer få en egen husvagn fylld med värpreden och sittpinnar. Äggmobilen, som den kallas, kommer stå i en mobil hönsgård på ca 600 m² begränsad med elnät. Den mobila utgården flyttas ungefär varannan dag, vilket gör att hönsen hela tiden får tillgång till färskt grönbete.

Höns kommer sprätta runt i området, och på så sätt minska exempelvis mossa. Själva äggmobilen har ett golv av grovt nät som släpper genom spillningen, så över hela det område där hönsen går kommer det att gödslas på ett naturligt sätt. Det hjälper oss bygga en bättre matjord som kan binda mer kol från luften och ge bättre och mer näringsrikt gräs till Solskensfarmarnas highland cattle, vilket är precis det vi vill göra.

Vi skall bygga äggmobilen av en husvagn

Begagnad husvagn som skall bli äggmobil

Vi har nu införskaffat en gammal skrotfärdig husvagn från vilket vi skall ta underedet och bygga en äggmobil på. Storleken blir runt 4,8×3,5 meter och kommer ha reden och sittpinnar för 350-400 höns. Nu kommer vi inte ha så många höns. I alla fall inte till att börja med, men det finns möjlighet att expandera till det. Modellen lånar vi från Ridgedale Permaculture som byggt flera stycken och förbättrat modellen för varje gång. Det betyder att vi har något beprövat att utgå ifrån.

Färska grönbetesägg blir ett resultat

Något som hönsen kommer att ge oss är ägg. Massor av ägg! Det blir inte vilka ägg som helst, tack vare att de går på nytt grönbete hela utomhussäsongen. Det gör att det kommer bli ägg som nog är svåra att hitta i en vanlig affär, och de blir extra näringsrika.

Sundhult Grönbetesägg

Vi kommer att sälja ägg, och funderar på att öppna upp för möjligheten att prenumerera på ägg.

Skulle du vilja få färska grönbetesägg med jämnt mellanrum? Då får du höra av dig och teckna dig på listan för att säkra upp att just du får grönbetesägg.

Vi tänker köra igång direkt

Vi är på gång för fullt för att kunna få höns på markerna i vår för att bygga jorden. Det hänger lite på om vi kan få tag i de höns vi vill, vilket kan bli en utmaning eftersom vi är lite sent ute.

Är detta vår skattkarta?

Den onlinekurs vi går ger oss nya tankar och gör att vi ser på gården och dess möjligheter på ett nytt sätt.

Frågan är om kartan över gården är en skattkarta om vi tänker om och planerar rätt?

Titta bakåt för att se framåt

Kursen gör att vi ser på våra marker på ett nytt sätt, Trots att vi brukar väldigt små bitar jämfört många moderna lantbruk så finns det möjligheter att göra något riktigt bra. Speciellt om vi hämtar inspiration från de som brukat markerna en gång tiden. På den tiden hade man flera olika djur som samverkade för att få ett bättre utbyte, från såväl djuren som från odlingar. I skogsbygden användandet av markerna har under många år gått ut på att hålla markerna öppna i stället för vad de faktiskt kan ge oss i utbyte.

Planera, mäta och räkna

Med de kunskaper som kursen gett oss får vi börja planera hur vi kan använda och förändra bitarna på ett nytt regenerativt sätt för låta ekologiska system vara en viktig del. Vi får mäta längder, arealer och räkna vilka djur som kan passa in och hur många de kan tänkas bli. Allt behöver in i kalkylark för att se att tänkta investeringar och kostnader kan täckas av vad djur och mark kan ge oss.

Dessutom att vi får en rimlig lön för det arbete som krävs för att få hela verksamheten att snurra.

Frågan är alltså om vi kan hitta de dolda skatterna när vi tittar på kartan över de öppna markerna i Sundhult.

Vad tror du?