Ännu en månad med högre produktion än den beräknade. Hittills detta år har det byggts på en bra buffert för den kommande hösten, då produktionen brukar ligga under den beräknade kurvan.
Midsommar dagen bjöd på lägsta produktionen i en månad som annars bjöd på en relativt bra produktion. De tre senaste åren har produktionen för juni hamnat över det beräknade produktionen.
Här är data för juni månad: Maximal produktion för en dag: 96,99 kWh (14:e juni) Medelproduktion för dag i juni: 64,66 kWh Minsta produktion för en dag: 14,16 kWh (21:e juni)
Totalt producerat i juni: 1939,81 kWh (110 kWh mindre än beräknat) Total produktion 2020: 7,24 MWh (861 kWh mer än beräknat)
Kanske har du väntat på dsolcellsrapporter ända sedan våren? Vi har varit lite dåliga på att uppdatera eftersom vi hade en planerad flytt av webbsidorna som drog ut på tiden, men nu är vi tillbaka.
Det blir svårt att lägga till extra information om väder, vind och annat som påverkat solelsproduktionen, men vi kan leverera lite data och digram.
De vi noterar av diagrammet att våren varit lysande, och producerat mer än beräknat, som är den gröna ytan.
Lite spännande att första dagen i månaden gav minsta produktion, medan den sista gav den högsta.
Här är data för maj månad: Maximal produktion för en dag: 96,37 kWh (31:e maj) Medelproduktion för dag i maj: 63,57 kWh Minsta produktion för en dag: 10,84 kWh (1:a maj)
Totalt producerat i maj: 1970,69 kWh (101 kWh mer än beräknat) Total produktion 2020: 5,30 MWh (752 kWh mer än beräknat)
Efter ungefär 18½ år är det dags att lämna FS Data. Det är något som varit på gång länge, för de har inte uppskattat oss som trogna kunder. Dessutom har tjänster haft dålig kvalité.
Vi har sedan dess upplevt en allt sämre tjänst med sporadiska nedtider på webbsidor bland annat. En annan dålig grej var att PHP inte längre gick att uppdatera vilket skapade problem med webbsidorna. Till slut vågade vi knappt göra några inlägg på denna blogg av risk för att allt skulle braka ihop.
Det är en anledning till att ni inte sett några in lägg här på fyra månader, och bara två på sju månader.
Ett telefonsamtal var droppen
När vi fick ett telefonsamtal att vi skulle låsa upp oss för tre år framåt, med förskottsbetalning, för att de skulle investera tid i att uppdatera till en nyare kontrollpanel med enklare gränssnitt för att bland annat hantera SSL och andra saker för domänerna.
Det är inte en vad en kund som varit trogen i nästan 18 år vill höra.
Frågan vi ställde oss var om de inte trodde själva på sina tjänster eftersom de kände sig tvingade att låsa trogna kunder på tre år?
Vi bestämde oss då för att flytta alla domäner vi hade på FS Data och skaffade konto hos Oderland.
Vi testade att göra en kopia av denna blogg på Oderland och konstaterade att det gick att uppdatera PHP utan problem. Resten av flytten drog dock ut på tiden bland annat för att vi inte hade full koll på hur vi skulle få till flytt av både domäner och mejl, eftersom vi har flera andra som har mejlkonton på de olika domäner vi har. Det gällde att få ut rätt information till alla så att det skulle gå smidigt att flytta mejlkontona.
Stora mejlhaveriet 2020
När FS Data fick det stora mejlhaveriet sista helgen i november blev det en spark i baken för oss.
Hela förloppet visar på att företaget inte har tagit sina kunder på allvar.
Problemet enligt FS Data var att ett SAN, lagring för server, hade gått sönder, vilket gjorde att alla mejlkonton och lagrade mejl försvann.
Som kund som betalat varje månad under 18½ år så trodde vi att de hade redundans, alltså dubbla lagringsservrar så att om en går sönder finns det en parallell som kan ta över. Så fungerar det ofta, men tydligen inte här. Om nu inte två SAN rasade samtidigt. Rimligt att ha två parallella system så att det ena kan uppdateras utan att ta den andra ur drift.
Sedan tog det en hel arbetsvecka innan mejlen kom igång igen. Alltså var 50 000 kunder utan mejl under en vecka. Alla mejl som skickades till dessa konton studsade tillbaka. Samtidigt kunde ingen skicka mejl från dessa konton.
När väl e-postservern kom igång igen behövde alla konton återställa sina lösenord.
För de som körde IMAP, där mejlen lämnas på mejlservern, så försvann hela historiken när de uppdaterade sina lösenord och anslöt igen eftersom det inte fanns några mejl på servern. Detta missade FS Data att varna för, så många fick se hur deras inkorgar plötsligt var tomma. Först tre dagar efter att de uppmanat alla att ändra lösenord på konton och mailklienter så uppdaterade de råden med att använda webmailen tills dess att FS Data läst tillbaka mejlhistoriken.
En ytterligare en arbetsvecka känner vi inte till några som fått tillbaka sina gamla mejl.
Vi klarar oss relativt bra. Värre är det nog för företag och e-handlare som förlitar sig mycket på att e-posten fungerar, inte minst med historiken.
Dålig kriskommunikation
Under hela tiden har FS Data försökt informera vad som hänt. Den kommunikationen har innehållit mycket ”Tack för tålamodet” och ”Tack för att ni väntar”.
Som kund tappade vi tålamodet efter några dagar och vi har inte haft något annat val än att vänta. Det har känts lite som ett hån, och faktiskt gjort oss ledsna.
Det har varit många inlägg om att ”snart är det igång” eller att ”vid XX:XXn skall det vara igång”, och det har inte stämt någon gång.
Sedan har det sagts att många har fått igång sina konton, samtidigt som vi är många kunder som haft kontakt med varandra och det stämde inte för någon av oss.
Flytten började med hjälp av Erik
Erik Bernsköild, Bernsköild Media, hade noterat vår frustation och ägnade tid en fredagskväll åt att guida oss i hur vi kunde hantera en flytt av mejlkonton till Oderland. Det tackar vi extra mycket för.
Strax efter kom mejlkonton på FS Data igång igen, men det var skönt att vi då redan flyttat över till nya servrar, för vårt förtroende för FS Data är lika med noll.
Alla domäner flyttade under veckan
Under veckan har vi flyttat alla domäner vi har. Det har varit en hel del att ladda ner, konvertera till rätt format och ladda upp på ny plats.
Sedan har vi kunnat ordna med SSL-certfikat, uppdatera allt ordentligt och fixat allt det där som borde varit gjort tidigare.
Nu väntar vi bara att mejlhistoriken kommer tillbaka så att vi kan stänga kontot hos dem.
April i år blev en bra månad, som producerade över det beräknade medelvärdet. Dock något under förra årets produktion.
Idag är det fyra år sedan solcellsanläggningen började monterades, sedan tog det ett par veckor innan Eon hade bytt elmätaren så vi kunde starta upp anläggningen.
Totalt sett för månaden gick det bra med en produktion på 129% av beräknat, och tittar vi totalt för året hittills ligger det på 124%.
Totalt har vi producerat 3,33 MWh solel hittills under 2020, och det betyder att för årets fyra första månader totala produktion har hälften producerats under april.
Vårsommaren har ofta bra produktion, med ganska mycket sol och svala dagar. Cellen blir varm när den arbetar vilket påverkar verkningsgraden och är omgivningstemperaturen svalare kyler den panelen och den fungerar bättre. En varm och solig sommardag kyls panelen inte lika bra, vilket drar ner verkningsgraden så att det inte går att få ut full effekt.
Här är data för april månad: Maximal produktion för en dag: 89,14 kWh (17:e april) Medelproduktion för dag i april: 60,91 kWh Minsta produktion för en dag: 8,06 kWh (7:e april)
Totalt producerat i maj: 1827,39 kWh (407 kWh mer än beräknat) Total produktion 2020: 3,33 MWh (651 kWh mer än beräknat)
Sundhult ligger i det innersta av Halland, nära gränsen till Småland. Då kanske ni kan förstå hur stenrika vi är.
Det finns ett talesätt här som lyder ”att när Gud skulle fördela stenar över jorden gick det hål i säcken när han passerade”.
Det finns alltså all anledning att själv kunna hantera större stenar och klippor.
Vi är ganska medvetna om att vi kommer stöta på fler stora stenar i våra odlingar efterhand, och då gäller det att vi kan ta bort dem. Vi vill inte ha in någon grävmaskin bland odlingarna, utan behöver hitta ett sätt att få bort stenarna ändå.
Ett sätt är att kunna dela ner dem så att vi med handkraft lätt kan få undan dem.
Metoder att dela ner stenar
Det finns lite olika metoder att dela stenar, och det första många tänker på är att spränga sten. Men det är inget förstahandsalternativ för oss, och inte bara för att det krävs licens utan också för att det kan orsaka vibrationer vilket kan vara dumt om du befinner dig nära eller till och med i ett hus (i källare eller liknanden). Det skulle också kunna vara sten nära vatten- eller elledningar där vi inte vill gå loss med sprängning.
En annan metod är att använd snigeldynamit, som är en blandning som hälls i ett borrhål. Blandningen expanderar i hålet och spräcker på så sätt stenen.
Den varianten vi valt är spräckkil. En gammal beprövad metod som använts sedan flera hundra år tillbaka.
Så här fungerar metoden
Metoden fungerar på så sätt att man har en kil som slås ner i ett hål. mellan två bleck. Då fås en stor sprängkraft åt sidorna, och det kan dela väldigt stora stenar, klippor och delar av berg.
Borrhålet är anpassat efter kilen, och det går att spräcka höga stenar även om djupet är begränsat.
Kilen smörjs för att minska friktionen. Det finns också en metod att använda glidpapper för mindre kilar.
För att klyva en större sten sätts flera på rad, och för en mer kontrollerad delning i linje används mindre diameter av spräckkilar.
Våra val av spräckkilar
När vi skulle skaffa kilar tänkte vi skaffa så stora som möjligt utefter , eftersom det vi är ute efter är att dela stenar för att att ta bort dem.
Förr i tiden gjorde man hålen med en handborr som du slår med en handslägga på samtidigt som du vrider den runt.
Hur skall vi borra hål i stenen?
De som arbetar professionellt har förstås en riktig bergborr som är snabb och effektiv, men för oss som bara skall dela en sten då och då är det inget alternativ.
Begränsning blev att försöka hitta ett stenborr som fungerar i den ganska enkla slagborrmaskin/borrhammare vi har. Vi behöver inte ha en professionell slagborr eftersom vi bara borrar borrar i sten och betong då och då.
Maskinen vi har har SDS+ fäste och är på 620W (AEG PN 2200 RX) och klarar stenborr upp till 22 mm, så valet föll på 20 mm borr/spräckkilar för oss.
Det kanske dags att uppgradera maskinen till en något kraftigare, men den fungerar än så länge. Dessutom vore en batteridriven maskin att föredra så att vi kan göra hålen utan att ha tillgång till el.
Egentligen är en maskin med SDS+ nog bara tänkt att borra i betong med, men det fungerar att göra lite hål i sten också.
Det finns också borrhammare med SDS Max fäste som är mer lämpad att borra i sten med, men den används ofta för hål som skall ha större diameter än vad vi gör för att exempelvis borra hål för skruv och plugg.
Vi har skaffat dubbla borr
Ett tips vi läst om är att ha dubbla borr om du skall borra flera hål för spräckkilarna. Borren slits mer när de blir varma, och har du två borr kan du växla mellan hålen så att borret hinner svalna.
Kyler du ner borret med exempelvis vatten sliter du på det.
Fem spräckkilar på 20 mm
Som sagt var valde vi spräckkilar på 20 mm, och där är rekommendationen enligt leverantören att ha 15-20 cm mellan kilarna när de sätts på rad. Med fem kilar betyder det att vi skulle kunna dela en sten på strax över en meter, vilket är mer än nog. Blir så stora stenar kallar vi nog in experthjälp.
Borrdjupet beror på kilarna och för de kilar på 20 mm vi har så skall det borras hål som är 12 cm djupa.
Rensa hålet och smörj kilarna
För att kilarna inte skall bottna i hålet du borrat så är det idé att rensa ur det. Det kan göras med en cykelpump som blåser rent hålet. Sätt en slang till cykelpumpen så kommer du ner i hålet och så kommer du en bit ifrån när stendammet blåser upp.
När du skall börja slå ner kilarna så se till att smörja dem med fett eller har glidpapper så att friktionen minskas.
Sedan slår du ner kilen med en handslägga.
Kilarna vi skaffat har en gummiring som håller ihop blecken med kilarna.
Nora provar våra nya spräckkilar
När kilarna kom till Sundhult och Nora sett dokumentären nedan blev hon riktigt sugen på att se om hon kunde dela en sten på egen hand.
Hon hämtade en lämplig sten med en cykelkärra och körde upp till gården och plockade fram all nödvändig utrustning och satte igång.
Som du ser på filmen var det inget större problem för henne att spräcka stenen.
Nu har vi en stenspräckare på gården, och vi får se om vi andra får prova på det någon dag. 🙂
Smeden och stenen
Den som är intresserad av lite historia kan titta på den här fina dokumentären som visar vilka verktyg som använts för att spräcka sten.
Det är smeden Sten Börjesson som visar hur redskapen tillverkas och hur de används för att dela stenarna.
Nu går vi plötsligt runt och ser alla dessa kilhål i stenblock i stenar i grunder, matkällare och annat och fascineras över den här metoden att spräcka stenar.
När jag (Christian) gjorde kartan över våra odlingsbäddar på Broaker utmanade jag mig själv. Istället för att använda något ritprogram använde jag MacOS Numbers (motsvarigheten till Excel), med tanken att vem som helst skulle kunna göra på ett liknande sätt.
Vi har fått frågan hur vi skapade vår kartskiss över odlingsbäddarna som du ser här nere, och därför tänkte vi att vi skulle dela med oss så du också kan göra en sådan skiss.
Varför använda ett kalkylblad för att rita i?
Många har tillgång till ett kalkylprogram, eller presentationsprogram eller ordbehandlare, och har en vana att arbeta i det.
En annan anledning att använda just Numbers är att vi har odlingsplanen i samma program, och skulle kunna föra över saker automatiskt från olika kalkylblad till vår skiss.
Har du iPhone/iPad eller Apple ID har du Numbers
Även om du inte har en Apple-dator har du tillgång till Numbers om du har ett Apple ID, exempelvis om du har en iPhone eller iPad.
De bilder som visas i den här artikeln är från iCloud.com. Det finns några begränsningar i webbversionen, men du kan göra helt okej skisser där. Det är lättare att redigera enskilda objekt i grupperingar, skapa snygga böjda linjer och några andra saker om du kör Numbers på en Apple-dator.
Det är bara att klicka på plustecknet uppe i mitten för att skapa ditt nya dokument.
Flygfoto som grund
Det som jag utgått från är ett flygfoto, och här har vi fördelen i Sundhult att ha en drönare. Då har vi kunnat ta ett foto över precis den ytan vi vill skissa upp.
Har du inte en drönare, eller tillgång till någon som kan ta en drönarbild på det du vill göra en kartskiss på, kan du se om Google Maps eller Hittas karta kan ge dig en tillräckligt bra bild.
Se till att du har någon typ av markörer som du kan ha för att mäta avstånd på, så att du får en skala som du kan använda när du skall rita in saker på din bild.
Lägg in fotot i ett tomt kalkylblad
I Numbers öppnar du ett tomt dokument, och då blir det oftast ett med en tabell i.
Radera tabellen och importera din flygbild där du skall ha odlingarna.
Du importerar den genom att klicka på ikonen med de två små bilderna uppe i mitten.
Zooma in och hitta din skala
Nu zoomar du in så mycket du kan där du kan hitta de två objekt som kan ge din skala.
Det du skall komma ihåg om du använder en drönare tillexempel är att det ofta är en vidvinkellins, vilket gör att linjerna inte blir helt raka över kanterna. Då är det bra om objekten finns någonstans i mitten av din bild.
Lägg ut dina former/objekt
Sedan skapar du en form, eller objekt och placerar där du vill ha den. Skapa först formen med rätt proportioner.
För att ändra på objektet klickar du på penseln uppe till höger och sedan har du en flik till höger där du kan göra inställningar.
I nästa steg kan du vrida den. Tänk på att att om du vill vrida flera objekt skall du först gruppera dem, annars vrids varje objekt för sig.
Verktyget för att rotera hittar du under penslen uppe till höger. Om du använder Numbers via webbläsaren måste du avgruppera objektet om du vill ändra stil på ett individuellt objekt. På datorn kan du dubbelklicka på objekt i en gruppering för att göra ändringar på stilen.
Ta bort flygbilden
När du lagt ut alla din odlingsobjekt skall du ta bort flygbilden, och vips har du en skiss över dina odlingar.
Några andra små tips
Om du vill flytta en objekt blir det ibland så att det flyger iväg och låser fast. Då kan du hålla ner CMD (⌘) samtidigt som du flyttar objektet.
För att göra en mjukt slingrande linje kan du via MacOS under menyn för former klicka på den lilla pennan upp till höger. Då kan du skapa en linje som du sedan kan lägga in nya punkter genom att klicka och dra i punkten som är mitten mellan ändpunkterna. När du håller muspekaren över linjen kommer du få en ny punkt mellan två existerande punkter.
Nu tänker vi inte på världsläget, utan hur vår solcellsanläggning har producerat efter vårdagjämningen. Månaden har bjudit på nästan dubbla produktionen mot den beräknade denna månaden, och det beror på väldigt soliga dagar och kyligt väder.
Det är perfekt väder för solceller. Massor av sol, och dagarna har börjat bli längre än nätterna. Kyligt väder som gör att solcellerna håller produktionen, för om cellerna värms påverkas verkningsgraden negativt.
Första sammanhängande solen sedan oktober
Efter grått väder mest hela tiden sedan i oktober, med bara någon enstaka dag med sol innan regnet återkommit så höll sig solen framme den sista halvan av månaden.
Väldigt efterlängtat så att våra marker kunnat återhämta sig något efter allt vattnande under nästan ett halvår.
Nu ligger vi på plus
Med den dubbla produktionen (1 114 kWh) mot beräknad (560 kWh) så har vi hamnat på plus sett till årsproduktionen.
Vi ligger på 119% , och det är från en nivå då vi haft ungefär hälften av beräknad produktion de två första månaderna.
Nu är produktionen väldigt låg i januari och februari jämfört med månaderna under sommarhalvåret, så vi har nog trott på att det skulle hämtas igen.
Det finns lite olika sätt att installera en Zappi V2-laddbox, och här tänkte vi berätta hur vi gjort i Sundhult, och hur det kommer sig att vi gjort som vi gjort.
Vi kommer placera vår laddbox i vår verkstad, och största anledningen till det är att vi har växelriktare för solcellerna här, och att det är ett låst utrymme som vi kan ha övervakning på.
Vi placerar den på en plats nära en port så att vi kan dra ut en laddkabel och ändå stänga verkstaden om det skulle behövas.
Mätarskåpet ligger en bit bort
Inkommande el ligger 20 meter bort på ekonomibyggnaden, och där vill vi ansluta lastavkännare för att kunna detektera hur stor förbrukning vi har på gården. Då kan laddboxen dra ner effekten och ge prioritet till annat som behöver el.
Känna av om vi producerar överskott på solel
Vi vill också känna av om vi producerar el med ett överskott, alltså vilken riktningen elen har vid elmätaren. Då kan vi ställa in att prioritera att ladda med solel.
Det gör också att vi i en app kan se hur mycket el solcellerna producerar, hur mycket vi förbrukar på gården och hur mycket vi importerar/exporterar till gården.
Avkännarna i laddboxen kommer också visa exakt vad vi laddar bilen med.
Hur fungerar lastavkännaren?
Hur känner laddboxen av hur mycket ström som går i ledningen egentligen?
En en elström går genom en elledning skapas ett magnetfält runt. Magnetfältet roterar runt ledningen. Fr att veta vilket håll magnetfältet roterar med finns en minnesregel kallad tumregeln.
Den fungerar så att om du greppar ledningen med tummen utsträckt i den riktning som el gå kommer dina fingrar visa hur magnetfältet roterar.
Lastavkännaren är en modul som vi snäpper på elledningen och som har två sladdar till sig. På lastavkännaren finns en markering som visar huvudriktningen. Då kommer en positiv signal skickas i ledningen när strömmen flyter åt det hållet, och storleken på signalen avgör hur mycket ström som flyter i ledaren.
Bara tre ingångar för lastavkänning
Som du vet finns det bara tre ingångar för last avkänning i en laddboxen, och vi behöver en ingång för varje fas om vi skall köra trefas. För att kunna koppla in fler lastavkännare får vi använda en lite enhet kallad Harvi, som kopplas trådlöst till Zappi-boxen.
I vårt fall gör vi så att i mätarskåpet kopplar vi in en Harvi, som har en räckvidd på 100 meter, så slipper vi dra ledningar dit.
Från Zappi-boxen drar vi CAT6-kabel, vanlig tvinnad nätverkskabel, till solcellsanläggningen där vi kan montera lastavkänningen för den. Det går att förlänga kablaget till lastavkännaren med 100 meter kabel om det skulle behövas.
Vi har 25 Ampere till gården
Till gården har vi huvudsäkringar på 25 A, som skall räcka till ganska mycket. Det är här lastavkännaren gör nytta och ser till att vår elektriska varmvattenberedare och hushållsmaskiner får prioritet.
Även om du har en elbil som idag bara laddar på en fas är det idé att göra en trefasinstallation.
Väl dimensionerad kabel till laddboxen
I verkstaden har vi en undercentral, där också solcellsanläggningen är inkopplad. Från den undercentralen till laddboxen drar vi en 10 mm2 elkabel, som alltså klarar en ström på 32 A. Det gör vi för att vi kan ställa in laddaren att ta 16 A från elnätet och komplettera med 16A från solcellsanläggningen.
Som sagt var har vi ingen större nytta av det för den bil vi har idag, men vem vet vad det blir för bil i framtiden eller vem som kommer på besök. Då är det bara dumsnålt att inte göra det ordentligt från start,
En hub för internetanslutning
En sista komponent i systemet är en Hub (ja, den heter så), som gör att du kan styra och övervaka laddboxen med en app via internet.
Enheten ansluts med en trådlös koppling till laddboxen, och med en nätverkskabel till din internetaccess.
Som tur är har vi nätverk i verkstaden med ledninga pratar, så det är bara att koppla in och köra igång.
Stöd för installation av laddbox
Du kan få bidrag på 50%, maximalt 10 000 kronor, för din installation av laddbox från Naturvårdsverket (detta skrivs 2020-03-09) när du låter en auktoriserad elektriker.
Det är ett riktigt bra initiativ som gör att fler kan skaffa bra och säkra installationer, så att vi kan undvika risker där elsystemen i husen överbelastas och till och med orsakar elolyckor.
Tänker du beställa en Tesla? Klicka gärna på vår värvningslänk:https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.
Här är en bild med lite olika tekniska data för den Tesla Model 3 LR AWD av årsmodell 2020 som vi skall ha till Sundhult.
Vissa saker är rätt imponerande:
Motoreffekt (ECE R85) 324 kW (441 hk )
Topphastighet 233 km/h
0-100 på 4,6 sekunder
Dragvikt 1 000 kg
Bagage 425 liter
Räckvidd (WLTP) 56 mil
Batteri 75 kWh
4416 cylindriska batterier (⌀ 21 mm, höjd 70 mm)
När det gäller motoreffekten finns det en standard från FN kallad ECE R85 som definierar hur man skall mäta motoreffekten. I registreringsbeviset står det 361 kW (491 hk), men test proceduren mäter effekt över tid.
När det gäller räckvidden anges den efter standarden WLTP, som var tänkt att väl spegla vanligt användare. Detta värde skall snarast ses som ett jämförelsetal, och verkligheten ligger ofta något lägre.
Vill man att bilen skall få bättre acceleration kan du köpa ’accelerations boost’ och få 0-100 på 4,1 sekunder.
Tänker du beställa en Tesla? Klicka gärna på vår värvningslänk:https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.
