Har du fler än 200 värphöns så skall du ta prov för att se så att det inte finns salmonella. Något som vi så klart gör för våra grönbeteshöns.
Hur testerna skall utföras är beskrivna utifrån traditionell industriell djurhållning, vilket gör det lite knepigare för oss som har en äggmobil. Här gäller det att tänka till och förstå syftet med testet, och vad det är vi vill undersöka.
Du går med sockor i gödsel
För att göra en provtagning sätter du på ”sockor” på fötterna och går runt med dessa i stallet. Målet är att få spillning från så många djur som möjligt, oavsett var de uppehåller sig. Hos oss är hönsen mest utomhus och vi har ett nätgolv där hönsen sitter på natten så att gödseln hamnar på marken. Därför har vi ansträngt oss extra för att hitta gödsel från så många höns vi kan.
Testet skickas per post till laboratorium
Testet skall skickas samma dag till ett laboratorium för analys så snabbt det går. Hos oss gäller det att planera så att vi hinner få det på postlådan samma dag innan PostNord tömmer den. Den närmsta lådan töms 9:00 och i Ullared finns en låda som töms 13:00. I Falkenbergs kommun finns det en enda låda med sen tömning, dvs 17:00, inne i Falkenberg.
Resultat är ett signerat digitalt dokument
När analysen är klar får vi ett e-post med ett signerat digitalt dokument med resultat av analysen.
Det känns bra för oss att göra provtagningen, för då vet du som köper våra grönbetesägg att allt står rätt till.
Dessutom måste man som äggpackeri kunna visa att äggen som distribueras kommer från ett ställe som är salmonellafritt.
Lättare att göra provtagning på vintern
Det kommer bli lättare för oss att göra provtagning under vinterhalvåret när hönsen går i vår polytunnel, eftersom de då finns på en mer begränsad yta inomhus.
Nu har vi haft äggmobilen igång i 1½ månad, men vi har inte berättat hur den fungera. Därför har vi gjort ett videoklipp där du får följa med ut och se hur den fungerar i praktiken.
Bygget av äggmobilen
Vill du se en video från när vi höll på att bygga äggmobilen skall du se det här klippet.
Det går bra att sälja ägg direkt till konsument från egen gård så länge det gäller ägg från max 350 höns. Har du fler än 50 höns och skall sälja på torg/vid dörr måste äggen stämplas med ett ID-nummer för din produktionsanläggning.
Nu har vi fått vårt nummer godkänt, så det öppnar sig nya möjligheter.
Vi registrerade oss genast som primärproducent hos Länsstyrelsen när vi skulle köra igång med äggen, så att vi kunde sälja ägg direkt från gården. Vi har inte kunnat vara med på exempelvis torgdagar eftersom vi har fler än 50 höns, och för att kunna spåra äggen säger reglerna att dessa skall stämplas med ett ID-nummer.
Vad säger ID-numret?
Det nummer som äggen skall stämplas med är inte bara en identitet för produktionsanläggningen, utan ger också mer information. Till exempel skall våra ägg stämplas med:
1SE965
Den första siffran beskrivning produktionssystemet:
Bokstäverna efter det berättar vilket land äggen kommer ifrån. SE står såklart för Sverige.
De efterföljande siffrorna är den unika identiteten för producenten, i vårt fall fick vi nummer 965.
I vissa fall kan detta följas av ett streck med en siffra, som beskriver vilken flock som äggen kommer ifrån.
Det krävs mer för att få sälja i butik
Att vi fått detta nummer är ett steg på vägen, men det är fortfarande så att vi inte får sälja exempelvis till butiker eller bagerier. För att få göra detta krävs ett godkänt äggpackeri.
Ett äggpackeri är en lokal som är anpassad för verksamheten bland annat:
så att äggen kan förvaras rent och torrt
ha verktyg för att lysa äggen för att säkerställa kvalité
kunna mäta luftbubbla
våg för att kunna väga ägg
kunna mäta temperatur för att säker ställa att äggen förvaras i lämplig temperatur
Utrustning för att märka äggen (äggstämpel)
Detta är något vi håller på att arbeta med, och tror på att vi snart kan få det godkänt av Livsmedelsverket också. Vi har det mesta på plats redan nu. Till saken hör att vi hamnar mellan det som anses som hobbyverksamhet och de stora industriella produktionsanläggningarna, vilket gör vissa saker lite knepiga att hitta rätt nivå på.
Det är några små saker att ordna med, bland annat väntar vi nu på vår äggstämpel, eftersom vi varit tvungna att vänta på det här numret innan den kunde beställas.
Vi har haft behov av att ha ett stängselaggregat för stängsel där vi inte har tillgång till el. Bland annat till det mobila elnätet vi har kring äggmobilen.
Det har gjort att vi byggt ihop en anläggning av lösa komponenter, och här tänkte vi delge hur vi gjort.
Det finns färdiga solcellsdrivna aggregat, men oftast har det varit något som vi tyckte saknas hos dem, eller att de varit på tok för dyra. En sak är att de består av flera komponenter som är sammanfogade till en, och skulle en del gå sönder är det svårt att byta endast den trasiga.
Som tur är finns det komponenter att köpa som lätt kan byggas ihop till en bra anläggning.
De ingående komponenterna
Här följer en lista på vilka delar vi använt när vi byggt vår anläggning:
Solcellspanel 30 W (finns på Kjell & Co eller Clas Ohlson [artnr 45110/36-6201])
Solcellsregulator (finns på Kjell & Co eller Clas Ohlson[artnr 45101 /36-6222)
Skrylla (finns på Biltema [artnr 45-776])
12V batteri (finns på Biltema [artnr 80-2631])
Kablar, flatstiftssäkring, flatstiftshylsor oc skruv med bricka och mutter (finns på Biltema)
Stängselaggregat (Foga 500 Dual, finns på Älvsereds Lantmän)
Juli gav precis på beräknad produktion, vilket gör att vi totalt för året ligger på ett överskott. En buffert för att komma upp till en bra totalmängd producerad energi på helåret om vi tittar på de tre föregående höstarna.
Det är bra sett ur ett ekonomiskt perspektiv också. Det betyder att anläggningen betalar av sig. Inte dåligt att ha något som ligger där på taket och genererar, och om några år till även ger ett ekonomiskt överskott.
Toppen kom i början av juli med 103 kWh för en dag, vilket är bästa resultatet för i år. I mitten av juli slog åskan av jordfelsbrytaren för anläggningen, men som tur var upptäcktes det efter bara ett par par timmar så vi slapp förlora så mycket produktion.
Här är data för juli månad: Maximal produktion för en dag: 103,80 kWh (5:e juli) Medelproduktion för dag i juli: 60,26 kWh Minsta produktion för en dag: 12,71 kWh (30:e juli)
Totalt producerat i juli: 1868,06 kWh (8 kWh mer än beräknat) Total produktion 2019: 8,53 MWh (748 kWh mer än beräknat)
Det har varit en bra månad för solelsproduktion . Lätt att plugga in elbilen och få den laddad med egen förnybar energi.
Vi har producerat över den beräknade månadsproduktionen, vilket gör att det fortsatt är ett bra solår för oss.
Vi nådde inte riktigt fram till 100 kWh för en dag, men det var väldigt nära. Vi har haft en bra medelproduktion med 66,64 kWh för juni. Sämre än rekordåret 2018 men bättre än 2017.
Här är data för juni månad: Maximal produktion för en dag: 98,12 kWh (28:a juni) Medelproduktion för dag i juni: 66,64 kWh Minsta produktion för en dag: 21,14 kWh (1:a juni)
Totalt producerat i juni: 1999,21 kWh (169 kWh mindre än beräknat) Total produktion 2019: 6,67 MWh (740 kWh mer än beräknat)
Maj bjöd på ömsom sol ömsom regn. Något som visar sig för data över månaden. Bättre toppnoteringar än succémånaden april, men sett till totalen lägre produktion.
Minns ni att vi glömde att ha igång växelriktaren i februari? Alltså en månad missad produktion, som hämtades igen i april. Eftersom maj hamnade på 93% mot beräknad produktion ligger vi än då 3% över totalt sett på hela året.
Det är flera noteringar i maj som är högre än april, men medelproduktionen blir ändå lägre på grund av de varierade vädret.
Optimalt för juni är klara, soliga och härliga dagar, med lite regn på på nätterna när sol ändå inte skiner.
Tror vi på en sådan sommar?
Här är data för maj månad: Maximal produktion för en dag: 97,79 kWh (16:e maj) Medelproduktion för dag i maj: 59,43 kWh Minsta produktion för en dag: 12,57 kWh (9:e maj)
Totalt producerat i maj: 1842,23 kWh (28 kWh mindre än beräknat) Total produktion 2019: 4,67 MWh (571 kWh mer än beräknat)
Äntligen! Nu finns inte husvagnen mer. Eller ja, det är bara underredet kvar, vilket är grunden till vår äggmobil.
Nu när vi har tagit bort allt ser vi bättre vad vi har att bygga på. Vi utgår från en variant som Ridgedale Farm har byggt, och som vi berättat om tidigare. Dock kommer vi göra den lite annorlunda för att passa vår gård bättre.
Som du ser har vi en ganska lätt grund att bygga på. Främre stödbenen sitter bra, det finns broms, bra kuldrag och boggiehjul så att marktrycket kan fördelas bättre.
De bakre stödbenen satt inte fäste direkt i ramen, och vi kommer nog fäste dem direkt där, Vi funderar på ett lite annorlunda bakparti som du kan läsa om senare i texten.
Dålig kondition på husvagnen
Husvagnen visade sig vara i riktigt dåligt skick. Det var mycket fuktskador, och det var lagningar både på bakpartiet och utmed högersidan.
Det känns ändå bra att vi kan ta vara på delar av den för att bygga något nytt, så att den inte bara skrotas. Underredet ser fint ut, även om det är från 70-talet.
Öppningar och broar sätter gräns för bygget
En dimension som begränsar vårt bygge är bredden vi har för att ta oss fram till olika bitar där hönorna skall få gå sprätta. Det handlar om vägar, öppningar och broar.
Eftersom många övergångar är gjorda för ett bra tag sedan när hästar och vagn var dominerande är det ganska smalt.
Hur många hönor vill vi ha i en äggmobil?
Nästa faktor som begränsar oss är hur många hönor vi vill ha i en äggmobil. Det vi funderar på är om det är bättre att ha färre i två än många i en.
Det finns en gräns på 350 höns som påverkar på lite olika sätt vad gäller regler från Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Dock inget som egentligen påverkar oss, eftersom vi redan hanterat det mesta ur det perspektivet.
Öppning baktill
En förändring jämfört med Ridgedale Farms äggmobil är att vi funderar på att ha öppningen baktill istället för åt sidan. Mest för att kunna ha den så smal vi kan.
I Ridgedale har de dörren där bak för att komma in och plocka äggen. Vår plan är att ha den framtill, och utnyttja draget som insteg till äggmobilen.
Jag har funderat en hel del kring kor och metangas. Ofta när jag diskuterar klimat och miljö när det gäller nötkreatur kommer just metangas upp, och man menar att kor är en stor källa till ökade växthusgaser. Det gör att jag ställer mig några frågor.
Finns det ett samband mellan metangas och till antalet nötkreatur?
Vad finns det för andra källor?
Vad räknar vi som utsläpp?
Min nyfikenhet har gjort att jag har läst massor av olika källor, rapporter, artiklar och diskussioner kring betydelsen av metangas. Det har varit en intressant resa och här skall jag dela med mig av vad jag kommit fram till.
Finns det ett samband mellan metangas och till antalet nötkreatur?
Hur mycket ökade metangasen i atmosfären under samma tid? Enligt 2° Institue var det 1960 1211 parts per billion, ppb, i atmosfären och 2014 var det 1817 ppb. Det skulle ge en ökning på 50% för samma period.
Ökningen av metangas är alltså lägre än ökningen av antalet djur. Som du kommer se senare är utsläppen från lantbruk cirka en tredjedel. En av de större källorna (strax över en tredjedel) till metangas i atmosfären är utsläpp från fossilbränsle, vilket också har ökat. Fossilbränsle förbrukning har ökat från cirka 31 TWh 1960 till cirka 130 TWh 2014, alltså en ökning med 319%.
Hur kommer det sig att vi inte sett samma proportionella ökning av metangas generellt?
Vilka är utsläppskällorna?
Kor får bära ett tungt ok när det gäller metangas-utsläppen, men faktum är att alla idisslare släpper ut metan, som får, getter, hjortar, älgar etc.
Ja, de flesta djur släpper faktiskt ut metangas, fast idisslare gör det via munnen och andra via rumpan. Det är också skillnad på hur mycket metan som bildas i olika matsmältningssystem
Andra utsläppskällor
Nu kommer defacto en stor andel av de globala metanutsläppen orsakade av människan (så kallade antroprogena utsläpp) från boskap och gödsel (31%). Ännu större utsläpp kommer från utvinning av fossilbränsle (34%) samt från avfallsanläggningar (18%).
Metan bildas också när vi bränner biobränslen (3%), vid markanvändning (5%) samt risodling(9%).
Exakta förhållande är dock svårt att bestämma, men någonstans i den häraden är det. Det som visas i diagrammet är alltså de antroprogena källorna, det som vi människor skapar.
Naturen släpper även ut metan utan människans påverkan, exempelvis från våtmarker, termitstackar, havet, vulkaner och vilda djur. Man räknar med att ungefär hälften av de totala metanutsläppen är antroprogena och hälften från naturen självt.
För den period som jag gjorde testet för tidigare bör inte haft några större förändringar av de naturliga källorna.
Andra aspekter på det som släpper ut
De betande djuren har stora vinster ur ett miljöperspektiv, exempelvis idisslare som håller marker öppna, skapar biologisk mångfald, och rätt hanterade bygger de matjord som binder kol och har ett aktivt mikroliv under jordytan. Djuren kan alltså få marken att binda mer kol än vad de äter upp som gräs och rapar ut.
Andra biogena utsläppskällor är också del av ett ekologiskt system. Detta står i stor kontrast till den största andelen av de antroprogena utsläppen, utsläppen i samband med utvinningen av fossila bränslen (kol, naturgas och olja), vilket har långa cykler och vi förbrukar snabbare än det hinder bindas in igen.
Det till skillnad mot exempelvis tamboskap djur (som också räknas till de antropogena) där mängden koldioxid som kan bindas in är stor.
Vad är utsläpp av metangas?
En sak som jag reagerar på är att man anser att det som kommer från en ko när den idisslar är ett ”utsläpp”. Jag skriver det inom citationstecken efter som jag har svårt att se det som ett utsläpp. Det en ko släpper ifrån sig ingår i det naturliga kretsloppet. Det är biogent till skillnad mot det fossila metanet som inte ingår i ett naturligt kretslopp. Avgång är kanske en bättre term i det här fallet.
När kon äter det kolbaserade gräset uppstår metangasen, CH4, i våmmen hos kon när den äter (via fermentering). När hon idisslar kommer det ut metangas i atmosfären. Det blir också en del koldioxid om vi skall vara lite noggrannare.
I luften reagerar metanet och kommer omvandlas till främst koldioxid. Med hjälp av naturens egna solkraft, fotosyntesen, kommer koldioxiden omvandlas i plantorna till kol när de växer.
Tillväxten blir ny mat till kossan och vi har slutit det naturliga kretsloppet.
För fossilbränslet plockar vi ut det som lagrats under väldigt lång tid och släpper ut i en extremt snabbare takt. Dessutom tar det väldigt lång tid att nybilda.
Vad kan ge störst effekt?
Ta en titt på cirkeldiagrammet över de utsläpp människan anses skapa. Vilken av de andelarna känns det mest rimligt att vi tar oss an, och vilka av dem kan vi acceptera?
Vill vi få en positiv klimatförändring känner jag att det är minskning av vår utvinning av fossila bränslen det som ger bäst effekt tillsammans med bättre avfallshantering.
Samtidigt kan vi arbeta vidare att minska avgången från lantbrukssektorn. Eller rättare sagt fortsatta, för det har minska och det kan minska mer. Vi kan också stödja det ekologiska system att hantera metan bättre exempelvis genom att sluta plöja, binda mer kol och låta bakterierna som gillar metan få frodas.
Vad bryter ner metangasen?
Metanet förvandlas över tid till koldioxid. Det som gör att det blir koldioxid är hydroxylradikalerna, OH. Mängden OH ändras bland annat med mängden metan och UV-strålning och tycks till viss del vara självreglerande mot mängden metangas.
En annan sänka av metangasen är bakterier (methanotroph), både i luften och marken. Det är en av anledningar till att vi måste ta hand om jorden när vi har betande djur så att de kan hjälpa oss att sluta kretsloppet. Idag så ”misshandlar” vi våra jordar som gör att den inte ger den klimateffekt den kan ge, bland annat genom att plöja.
Genom att ständigt bearbeta marken blottar vi kol från underjorden som kan oxidera och ger tillskott av koldioxid i atmosfären. Vi förstör också markens ekologiska system där växter utbyter socker mot näring till mikrober, bakterier och svampar i marken. Som sagt var, de där bakterierna kan hjälpa oss att hålla igång kretsloppet för metangasen.
Det går att se skilnad på biogen och fossil metangas
Det intressanta är att man kan se skillnad på biogent och fossilt metan genom att studera kolets isotopsignatur. Biogent har en större andel kol-12 än kol-13.
En sak jag upptäckt när jag letat information är att det finns få, extremt få, försök där avgången av metangas från kor verkligen mätts upp (någon individ, kort mätperiod, och liten variation av foder). Mycket är beräkningar och uppskattningar utifrån energiinnehåll och liknande. Det sammanfattat betyder att det finns väldigt lite data om den faktiska avgången av metangas från nötkreatur och det beror ganska mycket från individ till individ.
Det betyder att många studier ur klimatperspektiv har en stor osäkerhetsfaktor. Har du bra tips på källor får du gärna delge dem.
Hur länge påverkas vi av metangasen?
Metangasen har en nedbrytningstid på 8-12 år, och det förekommer en del diskussioner om hur omvandlingen till koldioxidekivalenter, COeq. Det görs för att kunna jämföras mot andra växthusgaser.
I omvandlingen till det som kallas Global Warming Potential, GWP, säger man att metangas har en starkare temperatureffekt där det på ett 20 årsperspektiv sätts att det är 84 gånger starkare och efter hundra år 28 gånger än koldioxid.
Metangas ackumuleras inte
Koldioxid finns mycket längre i atmosfären och temperatureffekten ackumuleras, vilket metangasen inte gör med sin kortare nedbrytningstid.
Det har sedan 90-talet pågått en diskussion om det är rätt att räkna om till COeq på det sätt som görs idag. Flera andra modeller har tagits fram, bland annat Global Temperature change Potential, GTP. Jämför vi dessa två sätt att omvandla till koldioxidekvivalenter ser du i denna tabell att det är stor skillnad på hur ”stark” metangasen är.
GWP
GTP
20 år
84
67
100 år
28
4
GWP100 används vid klimatberäkningar
Det är GWP100 som används när det görs olika beräkningar för klimatpåverkan men den ger en ackumulerade temperatureffekt trots att metangas är kortlivad i atmosfären jämfört med koldioxid. Det gör att metangasens inverkan på temperaturen över längre tid blir högre än vad som är fallet. GTP överensstämmer bättre med metangasen verkliga inverkan, men är mer komplicerad att räkna på med som ger en större osäkerhet.
Nedan hittar diagram för GWP och GWP* från Allens rapport, och ser du tydligt effekten på temperaturutvecklingen för beräkningsmodellerna, speciellt på de kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, på engelska Short-Lived Climate Pollutants vilket brukar förkortas SLCP. Metangasen räknas som en SLCP.
I det övre diagrammet ser du vad beräkningsmodellen med GWP ger, och den blå linjen är metangas. Jämför med de undre serierna som är av modellen GWP*. I diagrammet till vänster visar den streckade linjen hur temperaturen påverkas, och den heldragna linje visar resultatet av respektive modell. Där är det tydligt att GWP* ger ett bättre resultat.
Med rätt modell kan vi ta bättre beslut om vilka åtgärder vi skall inrikta oss på.
Eftersom fossila bränslen är en stor del av metangasutsläppen kommer minskning ge effekt relativt fort, samtidigt som det ger utrymme för det självreglerande systemet att fokusera på hantera de biogena källorna.
Känns bra att redan vara på rätt väg
Efter att ha lagt ner en hel del tid för att bena ut det här tycker jag det känns bra. Vi har redan minskat på fossila bränslen radikalt, bland annat genom att välja elbil.
Med Solskensfarmarna använder vi oss av modellen regenerativt lantbruk som bygger på att bygga och sköta jorden. Vi arbetar småskaligt och låter djur och natur vara en stor del av vårt verktyg, som innebär att vi stödjer oss på de ekologiska systemen.
Fortsätter vi så är jag säker på att symptomen av störningarna i det ekologiska systemet (global uppvärmning) som vi människor skapat kommer minimeras.
