Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.

Idag är det tre år sedan startskottet

Solskensböndernas första träffIdag, den 2:a december 2018, är det tre år sedan vi samlade grannar i bygden till ett första av tre träffar som skulle forma det som sedan blev Solskensfarmarna.

Tre år låter inte som en lång tid, men jag kan berätta att det känns rätt länge sedan den där kvällen när vi satte oss i konferenslokalen på Hotellet i Ullared. Samtidigt känns det som alldeles nyss som vi körde i gång verksamheten.

Korvar tar oss vidare

Solskensfarmarnas korvbuffeIgår var det julmarknad i Kärnebygd, och då presenterade Solskensfarmarna sitt samarbete med Bredshults Kött o Grönt. Tillsammans har vi gjort ett antal olika korvar som vi började sälja i vår gårdsbutik. Allt från prinskorv till falukorv  och den för oss mycket speciella ”Moster Märtas julkorv”.

Den där decemberkvällen när vi började fundera högt på vad vi skulle kunna göra var det ingen, absolut ingen, som i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att vi skulle sälja egen korv i den egna gårdsbutiken i Kärnebygd.

Det är faktiskt helt galet när jag tänker efter.

Vi bygger vår dröm

Lev din dröm FBG - Releaseparty på DalagårdHäromkvällen lanserades projektet ”Lev din dröm FBG” och att bygga sin dröm på landsbygden i Falkenbergs kommun. Vi är sannerligen en av de som gör det i praktiken. Vi bygger ett eget liv, med möjligheter att leva det liv vi vill leva.

På releasepartyt för projektet fick vi se ett antal korta filmer där andra berättade och vad många spännande drömmer som faktiskt kommer till liv just nu.

De olika drömmarna presenteras i en adventskalender, och jag kan avslöja att vi i Solskensfarmarna kommer dyka upp bakom en lucka. Du kan hålla koll på vad som finns bakom de olika luckorna genom att gilla Facebooksidan för projektet.

Undra hur det se ut om tre år?

Vi har en massa visioner om vad vill göra med Solskensfarmarna och här i Sundhult. Med tanke på hur mötet en mörk decemberkväll i Ullared utvecklat sig på tre år undrar jag hur det kommer att se ut om ytterligare tre år.

Är nog meningslöst att fundera på det, för det går inte att förutse på det sättet. Det vi kan göra är att hålla fast vid våra visioner och fortsätta fånga de möjligheter som visar sig. Då kommer det att bli bra. Riktigt bra tror jag.

Hur ser dina visioner ut för de kommande tre åren?

Det är bästa tiden att starta en gård

Jag gillar att lyssna på ljudböcker och har tipsat om flera av dem på bloggen.Nu har jag precis börjat att lyssna på boken ”Start Your Farm – The Authoritative Guide to Becoming a Sustainable 21st Century Farm” via Storytel och författarna tycker att vi är rätt ute med Solskensfarmarna.

Start your farm - Forrest Pritchard and Ellen PolishukI boken ger de ett antal anledningar om varför det nu är den allra bästa tiden att starta upp ett lantbruk. Bland annat menar de att vi idag på ett annat sätt kan planera tiden jämfört med hur det var att vara bonde tidigare. Då var det ett dygnet runt arbete med små möjligheter till ledig tid. Boken tycker att det skall vara ett team där flera kan täcka upp för andra och driva lantbruket tillsammans, precis som vi gör i Solskensfarmarna.

Jag har bara lyssnat på början av den här boken, och hade inte så stora förväntningar, men den har varit överraskande bra. Det märks att boken är nyligen utgiven, med fokus på att bedriva ett hållbart lantbruk. Jag skall spetsa öronen och hoppas på att boken fortsättningsvis är lika bra.

Gräver mig ner i jorden

Jag bygger vidare min kunskap om hur vi skall ta till vara marken i Sundhult och de marker som vi använder för Solskensfarmarna. Det jag fördjupat mig i de senaste dagarna är kolcykeln, och försökt att ta reda på var som händer nere i marken.

Jag tar min utgångspunkt i kolets kretslopp i mina studier.

Det finns några saker som verk lätt att konstatera när det gäller hur kol släpps ut i atomsfären.

Det första är att när vi tar ut fossilbränslen och förbränner ger det ett tillskott i atmosfären som inte tillhör den naturliga kolcykelnDet andra är när vi vänder upp jorden vid plöjning hamnar förmultningen  i dagen och kolet släps ut i luften.

Mikrober, bakterier och svampar bor i jorden

Just det där när vi plöjer påverkar också vad som händer i marken, för där nere är en helt egen värld att lära sig mer om. Mikrober, bakterier och svampar som samspelar med växter likt klorofyll, löv, blommor insekter och djur  gör det samma ovan markytan.

Där finns det mycket kvar att lära. Det känns smart att ha växter med djupare rötter som du kan binda kol ner djupare. Speciellt om det är rötter och annat som gör att jorden är lucker och ger bra förutsättningar för rötter, mikrober, bakterier och svampar har det gott.

Mer finns att lära även för experter

Det känns som att det saknas en del kunskap på området, även från experter, och att det behöver forskas mer. Det som vi sett ovan mark är ganska väl studerat, men under mark i olika jordar finns det nog en hel  del kvar att lära.

Framför allt så har jag massor kvar att lära, och konstaterar drar att jösses vilken värld som gömmer sig under mina fötter när jag går i en sommarhage.

Har du tips på webbsidor, YouTube-klipp eller böcker jag skall gräva ner mig i?

Åredalen ger djupare tankar

Jag fortsätter att leta inspiration och dyker in djupare i begrepp, företag och namn som jag hört i uppbyggnadsfasen av Solskensfarmarna. Denna dag började jag med att springa på en fantastisk radiointervju med Fjällbetes Jörgen Andersson uppe i Åredalen.

Jörgen är en tänkare och han har tänkt mycket om både det ena och det andra.  Mycket om samhällsutveckling i stort och specifikt landsbygdsutveckling.

Jag är ute på inspirationsjakt

Jag (Christian) är ute på inspirationsjakt. I det manifest som vi har i Solskensfarmarna beskriver vi vad vi vill göra med verksamheten. En  huvuddel är att driva ett hållbart lantbruk i samspel med naturen och med miljön i fokus. Frågan är hur det skall göras och hur det passar oss?

Min egen bakgrund inom lantbruk är nästan lika med noll (till skillnad från Hanna som är uppvuxen på Sundhult) så jag har fått börja från början och vara nyfiken. För tre-fyra år sedan började jag och Hanna prata mer och mer om vad vi skulle göra med gården och hur vi kan få ut mer av den. Både ekonomisk och för att ge en tillfredställande energi. Sedan dess har jag börjat suga upp mer och mer information och lärt mig mer om lantbruk i stort.

Jag vill inte göra som de flesta

Något som stod klart tidigt är att jag inte vill göra som de flesta lantbruksföretag gör. Jag och Hanna var överens om att vi måste förädla det vi göra och få bra insikt i kedja från gården till den som skall använda det vi producerar. Många producerar och lämnar sedan över till någon annan. Det gör att fler skall ha en del av kakan som någon betalar för det du producerar. Samtidigt som kunden tappar kontakten med var maten kommer från.

Vi har haft många tankar, tittat på annorlunda raser av kor, som exempelvis Dexter. Att göra annorlunda kan också röra exempelvis hur marken används efter de speciella förutsättningar vi har just här.

Savory är en inspiratör

Under resan har jag fångat in lite olika inspiratörer, och där Alan Savory som lanserat ”holistic management” i ett omtalat TED-talk (23 minuter).

Metoden har varit kontroversiell och flera menar att den saknar vetenskapligt stöd.

Utgångspunkten är att imitera mer av naturen och hur exempelvis kor vandrar runt. Det finns en hel del som provat konceptet med framgång.

Några andra namn på sättet att bruka är ”regenerativt lantbruk” och ”permakultur”. Metoden är att solen är energigivare och det handlar mycket om att bygga jorden genom att använda det ekologiska systemet.

Holistiskt lantbruk i Sverige

Vi behöver inte gå utomlands för att se exempel på metoden. Exempelvis körs metoden på Ridgedale Permaculture i Värmland som blivit omtalat runt om i världen. På gården håller Richard utbildningar i metoden, förutom att driva lantbruket med många olika grenar.

Du kan lyssna på när han berättar om sin 10 hektar stora gård och vad de gjort med den (24 minuter).

Vill du höra honom berätta lite djupare om holistiskt och regenerativt lantbruk kan du titta på filmen (55 minuter) nedan.

Richard ger välgrundade kängor till olika regler som kommit från myndigheter, samtidigt som han berättar ganska ingående hur han byggt upp Ridgedale.

En sak som jag tycker är viktig är hur han tar upp att vi skall välja vad vi odlar lokalt. Vilka grödor som passar på vilka marker och i vårt klimat. Det är något som vi också vill ta vara på.

Även i Halland provas metoden

Och vi som bor i Halland behöver inte ens lämna länet för att se hur holistiskt lantbruk fungerar. Kyrkogård i Slättåkra håller på att köra i gång med det på sina 31 hektar. Jag får nog ta och åka och hälsa på Jesper och Carina på deras gård.

Mycket entreprenörskap

Jag brukar säga att bönderna var de första riktiga entreprenörerna.  Från att bedriva jordbruk specialiserade sig många på olika uppgifter, som i mekaniska verkstäder där de utvecklade produkter och tjänster.

Det blir väldigt tydligt att det krävs entreprenörskap, driv och mycket kunskap att vara bonde. Speciellt om du vill lita på egna kunskaper och inte bara gå på det som större organisationer och myndigheter presenterar som bäst lämpade metoden. Det här är en del i hela resan med att vara solskensfarmare som jag tycker är spännande och intressant.

Vart resan tar vägen vet jag inte, mer än att det blir riktigt bra och spännande.

Har du fler tips på inspiratörer?Solskensfarmarna - Vårkväll i hagen

Vi har highland cattle i Solskensfarmarna idag, och det vill vi nog fortsätta med. Fast det är inte skrivit i sten, och det kommer kompletteras med annat. Frågan är vad?

Kanske du har tips på personer eller gårdar du tycker att vi skall inspireras av när vi går vidare i vår process att bygga Solskensfarmarna?

Äntligen får Sundhult vårt fokus igen!

Nu börjar det lugna ner sig med fiberarbetet för oss i Sundhult. I tre, fyra år har arbetet med fiberföreningen Byafiber tagit rätt mycket tid för oss. Nu kan vi äntligen få mer fokus på att utveckla gården, vilket var tanken när jag sa upp mig för fyra år sedan.

Under tiden som det varit mycket med fibern har vi också startat Solskensfarmarna och Viktors affärshus som upptagit i princip resten av tiden utanför Byafiber. Därför är det extra skönt nu att få mer tid att göra det där vi pratat om under så många år.

Vi är med i Solskensfarmarna

Sloskensfarmarna - solskensfarmarna.seSolskensfarmarna är ett gårdssamarbete mellan ett antal gårdar i Kärnebygd rote. Tillsammans äger vi en besättning av highland cattle. Genom att vi själva är med i hela processen kan vi göra det på vårt sätt.

Solskensfarmarna - Highlandcattle på höstbeteVårt sätt är att samspela så mycket vi kan med naturen. Hitta de rätta kretsloppen så att vi kan ha öppna landskap, djur som har det bra och som efter förädling ger oss tillräckligt så att vi får våra verksamheter att gå runt och att vi på gårdarna i bygden kan leva på det.

Solskensfarmarna är huvudfokus även för Sundhult

Solskensfarmarna - Highland cattle i vinterhageI Sundhult har vi under lång tid haft kor på sommarkollo, alltså djur från andra gårdar. De senaste åren från Wapnö gård i Halmstad. Riktigt trevliga djur och ett riktigt bra samarbete. I och med att vi är med i Solskensfarmarna vill vi ha de egna djuren på våra marker, vilket innebär den del skillnad.

Det startar redan nu, med att vi kommer ha sex små kvigor på våra marker under vintern. Det betyder att vi måste se till att vi kan fodra dem på ett smidigt sätt, att de har vatten även de dagar det är många minus ute och att stängslen håller de små djuren inne.

Hanna och Christian bor i Sundhult - Gården i Falkenbergs inlandOmställningsresan har börjat, och du har kunnat läsa om hur vi försöker klara oss på mer självhushållning, att vi gör grön el med solceller och kör elbil. Den delen har jag och Hanna fått vara ute och berätta för andra om under rubriken ”Lev mer hållbart”.

Just självhushållningen är i många stycken en resa bakåt i tiden och att lära oss av hur man gjorde förr i tiden. Med det mer industriella lantbruket som växt fram under 1900-talet har vi nog glömt bort en hel del i effektivitetsivern.  Det kan handla om vad vi odlar på våra marker, hur vi odlar och hur vi fördelar och förvarar vår mat.

Du kommer få veta vad vi gör och varför

Som vi skrev vill vi ha en djurhållning som samspelar med de ekologiska systemen, som är klimatsmart och bra för miljön. Vi vill att naturen skall vara i balans och utnyttja dess kraft att ge liv. Det är en resa för oss och vi tänkte att du skulle få hänga med på den och lära dig mer hur du kan välja rätt mat till din tallrik.

Vår förhoppning är alltså att förutom solceller, elbilar och självhushållning nu berätta mer om lantbruket vi har i Sundhult.

 

Rapport över solelsproduktion oktober 2018


I oktober mer eller mindre prickade vi beräknad produktion av solel för månaden. Det betyder att vi redan nu kan se att vi på årsbasis kommer producera mer i år än beräknad medelproduktion för ett år.

Solceller - Produktion oktober 2018Månaden gav 687 kWh, eller om vi räknar antal laddningar på för en 30 kWh Nissan Leaf 23 laddningar från tom till full. Alltså mer än en fulladdad elbil varje dag i tre veckor. Även om vi försöker ladda bilen på dagen när det är sol så är det inte så det fungerar i praktiken förstås. Dock är det så att vi kan se till att exempelvis vattenkraften inte behöver köra så hårt på dagen, utan kan användas på natten om vi laddar bilen då. Vi skulle kunna säga att vattenmagasinen är vårt batteri.

Solceller - Dagsproduktion för oktober 2018Tittar vi över diagrammet för dagsproduktion ser det ut som vi haft en härlig oktober med ganska mycket ljus, och inte alltför långa gråa perioder.

Är det din känsla för oktober 2018?

Här är data för oktober månad:
Maximal produktion för en dag: 48,68  kWh (7:e oktober)
Medelproduktion för dag i oktober: 22,15 kWh
Minsta produktion för en dag: 1,02 kWh (30:e oktober)

Totalt producerat i oktober: 686,58 kWh (7 kWh mindre än beräknat)
Total produktion 2018: 12,12 MWh (391 kWh mer än beräknat)

Alla rapporter

Inga inlägg hittades.

Min elbilskunskap är dokumenterad

Jag (Christian) kände att jag ville dokumentera mina kunskaper om elbilar på något sätt. Därför letade jag upp en Massive Open Online Course, MOOC, på Edx.org om elbilar. Det visade sig inte bli en kurs utan fyra stycken, som resulterade i ett ”professional certificate”.

När jag dykt ner mer och mer i elbilar och insett att det är framtiden ur flera olika perspektiv ville jag ha en bas att stå på för att kunna prata mer om ämnet. Jag är en person som verkligen gillar att grotta ner mig och läsa om saker i ren nyfikenhet, och skaffa mig nya kunskaper. Även sånt som inte alltid ligger inom det område där jag har min utbildning.

Nu har jag kandidatexamen som elektroingenjör och en magisterexamen i datorsystemteknik, så elbilar ligger i mitt område, men jag kände ändå att jag ville komplettera och få något slags bevis på inhämtad kunskap.

Tekniska universitetet i Delft, Holland, hjälpte mig

Technology University of Delft har en hel del kurser online inom just förnybar omställning när det gäller fordon och energi och startade precis ett paket med fyra olika kurser där certifikaten från alla delkurser gjort att jag kunnat ta ut ett professionellt certifikat.

Certifikat elbilskurs

Delkurser som hölls var:

Varje kurs löper över sex veckor, alltså totalt 24 veckor. Fyra av veckorna har 5-7 delmoment med videoföredrag som följs av små prov och gruppdiskussion via forum, och ett slutprov för varje vecka. Sista veckan lämnas en skriftlig uppgift in, som sedan betygsätts av minst tre andra kurskamrater, med återkoppling. Du skall själv läsa tre av de andras uppgifter, betygsätta enligt ett dokument och ge skriftlig återkoppling.

Det ligger alltså en del arbete och tid bakom för att genomföra kursen, och det har varit lärorikt med nya perspektiv från teknik, affärsmodeller och politik. Speciellt intressant att ta del av hur elbilen hanteras i andra länder, eftersom kursdeltagarna kommer från hela världen.

Nu vill jag dela med mig av kunskaperna

Som nästa steg vill jag dela med mig av de kunskaper jag tillskansat mig, både via dessa kurser och det kontinuerliga inhämtandet av nyheter på området. Det finns många som inte har tid eller lust att sätta sig in i det och inte orkar läsa, och för dem har jag ett föredrag som ger dem det de behöver för att själv kunna avgöra om en elbil är intressant för dem eller inte.

Nu gäller det för mig att hitta forum som kan ta emot mig och hjälpa mig att dela mina kunskaper.

Tipsa gärna bygdegårdsföreningen, föreläsarföreningen,  energirådgivaren i kommunen eller någon annan om att jag finns och kan hålla ett intressant föredrag om elbilen som ger svar på de flesta frågor som du kan ha.

Rapport över solelsproduktion september 2018

Sätter mig några dagar in i oktober för att göra förra månadens solcellsrapport och matar in siffrorna i mitt kalkylblad. Solen har inte orkat lysa så mycket att vi nått upp till beräknad produktion för månaden, och vi tappar lite till av bufferten som byggdes upp i somras.

Vi har 0,8 MWh till som skall produceras under året för att möta den beräknade produktion. De tre sista månaderna borde kunna ge ungefär 1,55 MWh, så det borde gå att nå.

Solceller - Produktion september 2018

Precis som min känsla varit om september har vädret varit varierat, i alla fall om vi ser till solinstrålningen på panelerna. Inga längre perioder med soligt väder, och en riktigt, riktigt mörk dag den 26:e september.

Solceller - Dagsproduktion för september 2018

Här är data för september månad:
Maximal produktion för en dag: 70,34  kWh (3:e september)
Medelproduktion för dag i september: 33,74 kWh
Minsta produktion för en dag: 2,64 kWh (26:e september)

Totalt producerat i september: 1012,06 kWh (158 kWh mindre än beräknat)
Total produktion 2018: 11,43 MWh (384 kWh mer än beräknat)

Alla rapporter

Inga inlägg hittades.

Räcker elen i Sverige till att ladda alla elbilar

En fråga som dyker upp då och då är om elen i Sverige kommer räcka till när det blir många elbilar i Sverige. För att få en uppfattning av hur mycket el det kan tänkas gå åt kan du göra några uträkningar och se vilket behov som kan uppstå.

Som ett första steg får du räkna på hur mycket en bil i genomsnitt drar i elenergi per år. För att få svar på det kan du gå till Trafikanalys som är en myndighet som skall ge kunskapsunderlag till beslutsfattare när det gäller trafik.

Körsträcka för personbil 1211 mil per år 2017

Där kan du hitta statistik på att en svensk under 2017 körde i genomsnitt 1 211 mil.

För att sätta ett mått på vad en elbil drar för energi kan du titta på siffror för en av de populäraste modellerna Nissan Leaf 2.0. Enligt körcykeln WLTP kommer du 27 mil med ett 40 kWh-batteri, vilket betyder att den drar 1,48 kWh/mil (40/27= 1,48). Sedan finns det större elbilar som drar mer, uppemot 2,5 kWh/mil, beroende på bland annat körstil. Låt oss säga att du har ett snitt på 2 kWh/mil.

Nu kan du räkna ut hur mycket energi det går åt per år för en elbil.

1 211 mil/år × 2 kWh/mil = 2 422 kWh/år

Hur många bilar finns det i Sverige?

För att fortsätta dina uträkningar måste du veta hur många elbilar i Sverige som behöver laddas.

Låt säga att du är radikal i dina beräkningar och säger att du skrotar alla, precis alla, personbilar i Sverige som är i trafik och ersätter dessa med elbilar omedelbart. Då behöver du ta reda på hur många personbilar det finns i Sverige. Trafikanalys har svaret, och 2017 fanns det 4 845 609 stycken registrerade personbilar i trafik i Sverige. Förenkla lite och ta höjd för fler bilar och räkna med 5 miljoner bilar.

5 miljoner registrerade personbilar 2017

Hur mycket el drar det att ladda alla bilar?

Nu blir det lätt för dig att räkna ut hur mycket den totala energiåtgången blir för att ladda alla dessa bilar.

2 422 kWh/år × 5 000 000 = 12,11 TWh/år

Om alla, precis alla, personbilar var elbilar från och med nu skulle det alltså dra  12,11 TWh/år.

Hur mycket är 12,11 TWh/år egentligen?

Siffran 12,11 TWh/år säger kanske inte så mycket, utan att sätta det i ett sammanhang.

I Sverige producerades det 159 TWh el under 2017 enligt Energimyndigheten. Det nettoexporterades 19 TWh el under samma år eftersom förbrukningen i Sverige endast var 140 TWh.

Elproduktion i Sverige 2017Om du jämför med hur mycket elenergi det drar att ladda 5 miljoner personbilar ser du att 70% av vindkraftsproduktionen 2017 skulle kunna ladda alla bilar. Du ser också att 64% av den el som exporterades skulle räckt för att ladda alla dessa 5 miljoner elbilar.

Jämförelse mellan 5 miljoner elbilar som laddas - Vindkraftsproduktion och elexport 2017Nu kan vi förstås inte bara räkna med att vi kan ta av befintlig överskottsproduktion och använda för elbilsladdning. Elproduktionen och förbrukningen varierar över tid, så det är inte en sann bild attt bara ta av exporten och låta det användas för elbilsladdning.

Förnybar energi ökar

Andelen förnybar elenergi ökar stadigt, och tittar du enbart på vindkraftsproduktionen de senaste 20 åren är trendlinjen tydlig. De senaste tio åren har vindkraften gått från att producera 1,4 TWh till att 2017 producera strax över 17 TWh. En ökning med mer än tio gånger. Alltså står vindkraften idag för 10% av elproduktionen. Tänk om trenden fortsätter på samma sätt.

Utveckling av elproduktion från vindkraft 1997-2017Ett problem som brukar nämnas med förnybar energi är att den producerar el vid ett tillfälle som inte överensstämmer med när den skall förbrukas. Faktum är att elbilen kan hjälpa till på två sätt här.

Flytta energi från en tidpunkt till en annan

Om exempelvis sol- och vindkraft producerar mer el än vad som förbrukas mitt på dagen behöver energin flyttas till de tidpunkter när förbrukningen är som störst. Det är här elbilen och dess batteri skulle kunna användas.

En bil står parkerad 95 ppprocent av tidenEnligt en studie från 2013 står en bil parkerad omrking 95% av tiden.  Om bilen är en elbil står där ett energilager som inte  används. Genom smart laddning skulle batteriet kunna laddas när den förnybara elproduktionen ger ett överskott. När energibehovet är som störst kan bilens ägare låta sälja den energin.

Undersöker du förbrukningen i Sverige för ett dygn ser du hur behovet går upp och ner. Här är ett exempel hämtat från Svenska Kraftnäts webbsida för aktuell elproduktion i Sverige från 2018-10-05

Elförbrukning i Sverige 2018-10-05Det vore bra om överproduktion av el från förnybara källor mellan 11 och 16 kunde flyttas till förbrukningstopparna mellan 06-11 samat 16-20. Detta kan göras genom lagra energin i elbilsbatteriet mitt på dagen för att användas på kvällen och morgonen.

Vehicle To Grid - V2GMed smart laddning kan du också se till att en elbil laddar efter 22 på kvällen till 06 på morgonen, vilket ger en jämnare elproduktion över dygnet.

Dessutom blir elnätet mer distribuerat när elbilarna står parkerade nära där elen sedan förbrukas, vilket gör att flaskhalsar med stora effektöverförningar skulle kunna överbryggas.

Smart laddning med koppling mot elnätet kallas Vehicle 2 Grid, V2G. Genom att tillåta att elbolagen får tillgång till en del av energin i ditt elbilsbatteri när du inte behöver den så blir elbilen inte bara ett transportmedel, utan en del av det framtida elnätet.

Smart laddning är i ett första steg att styra så att elbilen laddas vid tidpunkter när effektbehovet generellt inte är så stort, som att ladda på natten och inte på dagen när det är möjligt.

Snabb respons vid balansering av elnätet

För att balansera produktionen mot förbrukningen för elnätet studeras nätfrekvensen noga.

Kärnkraften ligger som en baskraft i botten och ovan på det finns bland annat vatten- och gaskraft som går att reglera snabbare för att hålla nätfrekvensen i balans.

Ett batteri är också något som kan användas snabbt för att balansera nätfrekvensen. Det har man bland annat sett vid ”Tesla Big Battery” i Australien där de kopplat ett gigantiskt batteri till en vindkraftspark.


Elbilens batteri från en parkerad bil skulle kunna vara en del i ett stort batterikluster för att balansera nätfrekvensen och minska behovet av att ta av vattenmagasin eller starta gaskraftverk.

Solceller hemma hos dig hjälper till

Så klart är solceller hemma på huset där du bor ett bra sätt att hjälpa till att producera mer förnybar energi som kan användas för att bland annat ladda elbilar.

 Energimyndighetens solelsportal skriver de  att en ”solcellsanläggning på ett villatak kan exempelvis ha en total installerad effekt på omkring 5 kW vilket tar en yta på ca 30 m² och ger runt 4 000–5 500 kWh på ett år i optimalt läge som är fritt från skuggning”.  I början av den här artikeln kom du fram till att behovet för en elbil hos genomsnitts svensken är 2 422 kWh/år, vilket 30 mskulle täcka. Nu varierar solelsproduktionen över året, men kombinerat med vatten- och vindkraft kan vi täcka stor del av behovet.

Klarar vi att ladda alla elbilar?

Elbil som står och laddarVad är din slutsats nu när du varit med och räknat lite på energibehovet för att ladda elbilar.

Vi är inne i en omställning på många fronter för att få ett mer hållbart samhälle och där ser det ut som elbilen har en given plats. Både som transportmedel och som del av vårt kraftnät.