Många mått blir det. Långidor, kortsidor, diagonaler, bredder etc. Vi upptäckte ganska snart att vi hade lite utrymme vi kunde utnyttja bättre, samtidigt som vi bara fick plats med 18 bäddar där vi tänkt oss 20.
Raskt började vi disponera om lite och vips hade vi fått ett upplägg där vi höll ihop alla 24 bäddar i varje grupp på ett snyggt sätt.
När allt var klart skickade vi upp drönaren för att se om det såg bra ut. För tydlighetens skull har vi markerat områdena med streckade linjer.
Vädret i år har verkligen inte inbjudit till utomhusarbete. En dag sol har följts av 13 dagar regn är den allmänna känslan. Nu ser det ut att komma lite mera sol så att vårt nya odlingsområde får chans att torka upp.
Det Christian har gjort idag är att markera ut området med en stängselpinne i vardera hörn och tråd uppspänd i emellan. 1 bädd är 10 meter lång och 75 cm bred, och gångarna är 45 cm. 8 bäddar blir alltså 8 x 1,20 m = 9,6 meter. För att få bäddarna parallella så mäter vi även ut diagonalen (13,86 m).
Sen är det dags för bredgrepen för att lufta jorden och ge mikrolivet en rivstart. Just detta området användes tidigare som väg då vi körde exempelvis flis till odlingarna vilket gör att det är ganska packat. Nu håller vi tummarna för fortsatt sol så arbetet kan fortskrida.
Det finns en person som kallas ”The Soilguy”, vars riktiga namn är Ray Archuleta. Han är en av huvudpersonerna när det gäller jordhälsa och har under lång tid via försök visat på hur regenerativt lantbruk återskapar en vital jordhälsa.
Men vem är han egentligen, och vad är hans bakgrund? Är det en person som är värd att lyssna till?
Här är en intervju bakom personen där du får svar på flera av frågorna.
Han förespråkar plöjningsfritt lantbruk och att vi borde titta mer på naturen självt och försöka imitera hur de biologiska och ekologiska systemen fungerar.
Om du vill se honom göra några av sina första och beskriva hur viktig jordhälsan är kan du titta på den här serien av videoklipp
Planeringen för årets odlingssäsong pågår, och vi försöker få till ett system som skall fungera både för året och framtiden.
Vi vet inte riktigt än hur många bäddar vi kommer att använda i år så, det är inte en hel lätt uppgift att få ihop en bra plan. Här berättar vi lite mer om hur vi tänker när vi planerar.
Vi valde att gruppera dem i grupper om 24 bäddar, och tanken är att dessa skall delas in för att kunna ha en växtföljd.
Växtföljden är förberedd
Olika grödor har olika förutsättningar. Vissa kräver en hel del näring, andra inte. Viss ordning av växter efter varandra skulle kunna utsätta de för större risk att få sjukdomar.
Därför läggs en plan upp där det som skall odlas i varje bädd för varje år väldefinierad. Har det varit morötter ett år kommer det följas av lökväxter nästa år exempelvis.
När vi bestämde vår växtföljd utgick vi dels från näringskrav och vad som är bra att odla före och efter, men även hur mycket vi vill odla av varje gröda. Genom att varannat år odla krävande grödor och varannat år icke-krävande eller närande grödor så blir det lagom att lägga på kompost inför de krävande grödorna. Här är en sammanställning av vilka olika växtfamiljer vi odlar.
Utifrån detta har vi bestämt oss för en 8-årig växtföljd:
År 1: Korgblommiga/Flockblommiga – Krävande År 2: Potatisväxter/Baljväxter – Ej krävande/Närande År 3: Lökväxter – Krävande År 4: Korgblommiga/Flockblommiga – Ej krävande År 5: Gurkväxter/Gräsväxter – Krävande År 6: Baljväxter – Närande År 7: Korsblommiga – Krävande År 8: Mållväxter – Ej krävande
Så här bestämde vi att dela in bäddarna
Det finns många olika sätt att bestämma hur vi nyttjar växtföljden, utifrån våra 96 bäddar som vi har uppdelat i fyra olika ytor (A-D) så valde vi att gruppera dem i grupper om sex.
På så sätt får vi lätt att hitta grödorna. I de orangea bäddarna kommer det under året att växa sallad och morötter. Nästa år skiftar vi det ett steg dit där löken, gula bäddar, växer detta år.
Det underlättar när vi kan ha rätt utrustning nära, och det blir enkelt hitta rätt bland bäddarna.
Du skall få härlig blandning i grönsakskassen
En annan del att ta hänsyn till är vilka grödor vi skall ha i bäddarna när, så att du får en härlig blandning i de grönsakskassar du köper av oss. Vissa grödor som endast är i jorden en kort stund som rädisa odlar vi utanför växtföljden för att kunna utnyttja bäddarna fullt ut.
Vi lärde oss en hel del under förra säsongen och vi vill erbjuda fler och bättre kassar detta året, så vi lägger mycket tid på planeringen.
Hoppas du som vi redan är sugen på att få sätter tänderna i det goda som kommer finnas i kassarna.
I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.
Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?
I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.
Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.
Massor av stora stenar
Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.
Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.
Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.
Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.
En väg till komposten
Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.
Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.
Ytan planeras med hjälp av drönare
Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.
Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.
För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.
På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.
Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.
Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.
Vi tar det allt eftersom
Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.
Hur kommer det sig att Joel Salatin ses som en guru när det kommer till att få en mindre gård att fungera, både ekologiskt och ekonomiskt?
Varför ses Polyfacefarms som en sådan förebild för många världen över?
Joel kom till Virginia från Venezuela med sin föräldrar i början av 1960-talet, då de drevs ut ur landet. De hamnade på en gård med ganska dåliga förutsättningar, men på något sätt lyckades vända de utarmade till en förebild för lantbruk runt om i världen.
I videon berättar Joel säger
We aint anti-technology what we like is technology that allows us to better biomemic the patterns.
Med det menar han att vi skall använda rätt tekniska lösningar och dra nytta av vad det ekologiska systemet ger oss automatiskt.
På många sätt har vi, speciellt under det industriella jordbruket, försökt ta genvägar, och i många fall har det gått oss förbi att det blivit sämre och sämre förutsättningar för att producera mat.
Vi får använda mer konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket inverkar destruktivt på det ekologiska systemet. Det blir en nedåtgående spiral som det är dags att vända.
Som Michael Pollan säger i videon:
As long as the sun shines there is a free lunch.
Ta en stund med Joel Salatin i örat
I den här Grassfeed Life Podcast får du höra Joel berätta hur Polyfacefarms startade och hur det kommit att bli det är idag.
Polyfacefarms har fler olika verksamhetsgrenar som kombineras på gården, med en egen gårdsbutik.
Hur tänker du när du väljer vilken mat du köper i butiken? Hur skall du kunna veta att du väljer bra mat, både när det gäller näringsinnehåll och hur det påverkar miljön.
I podcasten Spännande möten har Gunnar Oesterreich träffat Gröna gårdar VD Märta Jansdotter för att få reda på hur hon som vegetarian nu kan vara VD för ett köttproducerande företag.
De tar också upp många olika sidor kring modernt och framtida lantbruk och matproduktion.
Nu tar vi nästa steg och expanderar för att få plats med fler odlingsbäddar.
På måndag kommer en grävmaskin från Miljöschakt hit för att se till att vi får en bra avvägd yta för polytunneln. När den ändå är här kommer Gabriel, som kör maskinen, att få fixa till en yta vid Broaker.
En jordhög från nya stallet
När det nya stallet byggdes i Sundhult 1984 skrapades matjorden av från en del av Broaker och lades i en hög. Tanken har sedan dess varit att den skulle användas för att utöka den del av åkern som fanns kvar, men det har aldrig blivit av.
Nu är det dags.
Det rödmarkerade området i bilden är det som vi tänkt skall odlas i framtiden. Jordhögen ligger i den vänstra halvcirkeln.
Vi skall använda jorden för att jämna ut och skapa mer odlingsyta, för att få plats med ännu fler odlingsbäddar framöver.
Hur många bäddar blir det?
Vi vet inte hur många nya bäddar det kan bli på ytan. En del av ytan är ganska blöt, och kallas Broakers håla, det kommer i alla fall kunna bli många, många fler bäddar framöver. Vi borde kunna få nästan tre gånger antalet de bäddar vi har har idag om vi planerar väl, och vi kan utnyttja hela området.
De gamla tunnlarna flyttas hit
De gamla odlingstunnlarna av armeringsnät har vi tänkt flytta ner till Broaker När vi väl ser vilken yta vi har till förfogande kommer vi bestämma mer exakt var, och hur många bäddar vi kan anlägga.
Sedan kommer vi nog inte göra alla bäddar på en gång. Fast man vet aldrig med oss. Kommer vi väl igång är risken att det blir full fart. 🙂
Inom kort kommer det en grävmaskin för att hjälpa oss att väga av ytan så att polytunneln kommer stå helt rakt, och att vi får ner ankarplattorna ordentligt.
Skulle utan vara ojämna och luta kommer det bland annat bli svårt att få växthusplasten att sitta bra. Vi hoppas på att få detta gjort under nästa vecka.
När grävmaskinen ändå är här skall vi se till att få lite annat gjort för att kunna utveckla våra verksamheter. Vi får berätta mer om det senare.
De gamla tunnlarna flyttas
De gamla tunnlarna av armeringsnät kommer vi flytta till odlingarna vid Broaker och använda där i stället.
Att vi vill ha ha polytunneln på den plats där vi har odlingstunnlarna i dag beror på närheten till andra byggnader. Bland annat för att underlätta att ha vatten på vintern för hönsen som skall bo där då.
Ungefär så här kommer tunneln att se ut
Förresten, här är en animation av polytunneln som visar alla möjliga tillval som kan göras. Det finns massor av olika storlekar hos First Tunnels, och den här visar just den vi valt.
Vi har alltså valt:
Ankarplattor för att fästa tunneln i marken (anchor plates kit)
Träreglar i basen
Förstärkning av bågarna (crop bar kit)
Längsgående förstärkning (twin support bracket kit)
Ventilation längs båda långsidorna
Skjutdörrar på gavlarna
Varför träbas?
Nu undrar du kanske varför vi valt en träbas istället för aluminium. Jo, det är för att kunna ha ventilation som går att öppna/stänga längs sidorna måste det vara trä för att det skall kunna monteras.
Varför skjutdörrar?
Helt enkelt för att det tar mindre plats, och är lätt att öppna bara lite.
Det sista är bra då vi tänker ha höns i den över vinterhalvåret, och för att kunna ventilera bra har vi många möjligheter att göra det. Bara att öppna dörrar med en liten springa, och justera ventilationen längs långsidorna.
Skjutdörrar är också bra när vi skall hålla på att arbeta med att ta in och ut material i tunneln.
Dessutom är det begränsat med utrymme vid bägge gavlarna. På ena sidan kommer en beteshage med staket, och på andra sidan vår gårdsplan.
Varför så mycket extra förstärkning?
Här kan det komma en hel del tung snö på vintern. Vi bor strax öster om Ullared, och här är det ofta mer snö än mot kusten. Så för att vara säkra att tunneln klara av snölaster bättre valde vi försträkningskit.
Förstärkningskitet hjälper också till så att tunneln står emot högre vindstyrkor.
En annan bonus är att försträkningsrören kan användas för att hänga upp bevattning, stöd för plantor och utrustning för hönsen när det behövs.
Nu väntar vi ivrigt
Nu väntar vi ivrigt på att grävmaskinen skall komma så att vi kan resa polytunneln . Det skall bli så spännande att se hur den ser ut på plats.
Inte minst skall det bli roligt att kunna erbjuda mer och bättre grönsaker under nästa odlingssäsong.
