Till 1-wirenätverket i Sundhult har jag anslutit massor av temperaturgivare, och här visar jag lite hur jag gjort.
CAT5-kabel har använts i nätet
Själva nätet har jag byggt med nätverkskabel, CAT5, som jag köpt på Biltema. Eftersom jag inte hittade någon direkt standard för vilken färg som skulle användas till vad när en CAT5-kabel användes för 1-wire hittade jag på min egen. Notera att leverantörer av olika färdiga 1-wireenheter kan använda färgerna helt annorlunda!
Så här valde jag att göra:
Grön til referens (GND)
Grönvit till signal (DQ)
Orange till +5V
Det går faktiskt att använda 1-wire med para två ledare, så kallad parasitmatning. Det man förlorar då är att temperaturavläsningen kan ta något längre tid, samt att om man har enheter som displayer så vill man ha bra spänningsmatning till. Jag tycker det är bättre att köra ett tre ledarsystem.
Hylslist för åskans skull
Vi har haft en del problem med att sensorer gått sönder i samband med åskväder. För att underlätta byte av sensorer så lödde vi fast hylslister (finns på Elfa), som man bara kan trycka i en sensor utan verktyg.
Krypslang
För att skydda sensorerna har och lödningarna har sedan krympslang användas. Krympslang finns att köpa exempelvis på Biltema. Det är en form av gummislang man trär över och som krymper när den värms (använd värmepistol).
I den här filmen visas hur en sensor monteras.
Vilken höjd sätter jag sensorn på?
En temperatursensor bör placeras cirka 150 cm ovan mark, och om det går en bit från väggen. Är det utomhus skall det inte vara nära fönster eller ventil som kan ge oönskat värmetillskott, eller direkt solstrålning som kan påverka mätreslutatet. Utomhus kan man använda sig av en Stevenson screen för att skugga givaren, som man kan bygga själv med vita plastfat för blommor och gängad stång.
Hur monterar jag sensorn på ackumulatortanken?
På ackumulatortankar brukar det finns dykrör, som tuber in i tanken där man för in en termometer. Då kan det hända att pannans reglersystem är upptar den platsen, eller analoga givare som finns i direkt anslutning till tanken. Jag har fäst givare direkt på utsidan av tanken, och eftersom det rör sig om relativt långsamma processer och att metallen som tanken är gjord av håller nästan samma temperatur som vattnet har det inte varit några problem.
I bilden här intill syns den analoga mätaren placerad dykröret vid botten av tanken, och under den mätningen som gjort med 1-wiretemperatursensorn fäst på utsidan av tanken.
Databasen jag valde att använda är MySQL, mest för att jag tidigare använt den en del, främst via gränssnittet phpMyAdmin. Därför tänkte jag att det kan vara en genväg för mig att installera LAMP på min Raspberry Pi, även om jag visste att det kan komma att gå segt.
Via phpMyAdmin konfigurerade jag sedan upp en databas, fixade en tabell med rätt formatering. Allt det där går säkert lätt att göra via MySQL’s kommandorad, men jag valde alltså den långa vägen. Skriv gärna i kommentarerna nedan om du har kunskap hur man skall göra för att bygga sin databas via kommandoraden.
För att få in LAMP på Raspberry Pi gjorde jag så här.
Eftersom jag är sugen på att köra det via python, och passa på att lära mig det, installerade jag också en koppling mellan python och MySQL också.
sudo apt-get install python-mysqldb
Sedan har jag gjort det här skriptet för att läsa ut to temperaturer och stoppa in i min databas kallad 1wire, i en tabell kallad ute med en kolumn för varje temperatur.
Ni som har koll på bloggen vet att vi Sundhult har ett 1-wirenätverk för temperaturloggning. Utomhustemperaturen skickas också upp till sajten www.temperatur.nu, där vår temperatur presenteras på en egen sida. Här redovisas hur det görs i Raspberry Pi med hjälp av ett python-skript.
För att rapportera temperatur till sajten temperatur.nu skall man skicka upp en skuggtemperatur med 5 minuter som längsta intervall. Har man möjlighet till det får man göra en ansökan om att rapportera.
Systemet är alltså en Raspberry Pi med m.nu’s 1-wiremodul, där två temperatursensorer (DS1820) läses av. Hur Raspberry Pi:n är konfigurerad har jag berättat i ett tidigare inlägg. Troligtvis kommer det bli fler sensorer framöver för att förbättra mätvärdet och minska påverkan av solinstrålning ännu mer.
#
# Skicka data till www.temperatur.nu med unikt ID
#
id = "XXXXXXXXXXX"
stad = "Stad"
connection = httplib.HTTPConnection("www.temperatur.nu")
connection.request("HEAD", "/rapportera.php?s=" + stad + "&id=" + id + "&t=" + str(medel))
#
# För felsökning och test
#
#result = connection.getresponse()
#print result.status, result.reason
Visst gnäller vi mycket på vad staten, riksdagen, regeringen och våra lokala politiker borde göra. Vi kräver att ansvars skall tas. Men hur är det med vårt egna ansvar?
Jag känner att det är dags att sluta sitta och gnälla utan verkligen ta ansvar och ansöka om medlemskap i ett politiskt parti.
Men vilket?
2014 är det val igen, och då vill jag vara veta vad jag röstar på och varför. Inför valet 2010 skrev jag om hur jag röstade och varför i ett blogginlägg, och jag tänkte redan nu börja tänka på nästa val. Om jag verkligen vill vara med och påverka känner jag att det inte räcker med en röst i en låda var fjärde år, utan ett medlemskap som ger mig rätt att påverka ett parti inifrån (även om jag inte nu planerar för förtroendeuppdrag). Inte minst känner jag ett ansvar i tider då sverigedemokrater får allt för stort inflytande i våra beslutande organ.
Frågan är dock vilket parti jag skall välja?
Anledningen till att jag inte är medlem i något parti idag är att jag inte helt känt att jag passar in i ett parti. Jag får helt enkelt läsa parti- och idéprogram och sedan bestämma mig. Å andra sidan så kan jag påverka partiprogrammet om jag är medlem i ett parti.
Vilka partier är aktuella?
Jag tänkte mig att börja med läsa partiprogrammen för Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Fast det beror på hur lättlästa de är och hur rätt de känns. Magkänslan är att det är något av de som passar mig bäst.
Ni får gärna hjälpa mig i valet och berätta för mig om fördelar och nackdelar med programmen i de olika partierna. Gör det gärna i kommentarsfältet nedan, så fler än jag lättar kan välja att aktivt stödja ett parti mer än att lägga en röst vart fjärde år.
Jag tycker det är viktigt med familjens roll, landsbygden med dess mångfald och entreprenörsanda och gröna näringar, vikten av att alla skall få bra möjligheter och stöd. Visst känns det som de bitarna passar in i de flesta partierna?
Innan året är slut tänker jag mig ha ansökt om medlemskap i ett parti. Frågan är vilket…
ÅRSKRÖNIKA 2012: Då var vi här igen. Året har kommit till sitt slut, och det är dags att sammanfatta vad som egentligen hänt. Självklart är min mors bortgång en tung och stor händelse, men det har hänt mycket annat också. Inte minst tänker jag mer på vad jag egentligen vill.
Nya lokaler på arbetet
Året inleddes med att vi på arbetet flyttade in i nya riktigt fina lokaler. Under året köptes den firma jag arbetar på helt upp av HMS Industrial Networks, där också Hanna arbetar. Det betyder att vi idag sitter i samma byggnad, dock så långt ifrån varandra man komma där. 🙂 Fördelen är att vi hinner ses då och då vid lunchen, och att vi lättare kan prata om arbetsrelaterade saker hemma. Nackdelen är att vi på ett sätt har ”alla ägg i en korg”.
Min titel är interaktionsdesigner, vilket handlar om att göra vår webbtjänst mer användbar. Dock har stora delar av min arbetstid gått till att dokumentera våra produkter och tjänster, men jag hoppas nästa år bjuder på möjligheter att få förbättra användbarhet.
I det nya kontoret sitter jag på andra våning i en nybyggd del av HMS, mot Stationsgatan i Halmstad. Så går ni förbi kan det hända att ni ser mig slita i mitt anletes svett. 😉
En låga släcktes, så ljuset tändes
Min mor gick bort under våren efter ett antal år med besvärande KOL. På något sätt är jag lättad att hon slipper plågas mer, för hon har inte varit sig själv under många år. Vi får baka lite kakor, minnas och ta vara på den tid vi själva har här. Tänker mer ofta nu på att man bara låter åren gå utan att göra det man verkligen vill. Göra något gott inte bara för mig själv och de närmaste, utan i ett större perspektiv. Det handlar också om att lära mig att pengar inte betyder allt, även om det har stor betydelse. Det handlar också mycket vad man gör med de medel som står oss till buds.
Så när en låga släcks på detta sätt försöker jag se framåt och tänka på var dag som ges mig. Jag tränar på det, för jag är mindre duktig på det.
Nätverkande har gett mig press
Under året har jag haft förmånen att vid ett flertalet tillfällen träffat vänner från de olika sociala medierna. Har bland annat varit på Webcoast i Göteborg och tankat energi, åkt till en ö i Blekinge skärgård för att vara bland underbara människor på SSWC som sprider glädje och kunskapsdelar och varit på Internetdagarna i Stockholm. Innan jag åkte till SSWC på Tjärö skrev Hallands Nyheter om min kommande resa. Det har också varit andra möten i spontana tweetups och mer organiserat som Tweetup Vimle. Jag har redan nu bokat in Webcoast och SSMX till våren för att få träffa alla dessa trevliga smartskallar igen. Hoppas på att jag kan göra ett återbesök på Tjärö också.
Artikel ur Hallands Nyheter vid bildandet av Byafiber
Hallands Nyheter har också skrivit om ett annat nätverkande jag ägnat mig åt under året, som ordförande i vår ekonomiska förening som skall bygga fibernätverk i bygden. En speciell resa, som inte är så rak som alla kan tro. Framförallt handlar det om att många förväntar sig att andra skall göra saker åt dig. Många känner sig besvikna över kommun och statliga myndigheter som man anser skall skapa förutsättningarna för oss. Jag tänker på alla våra förfäder som inte tog det för givet, utan som via olika typer av kooperativ såg till att det fanns butiker, bensinmackar, bygdegårdar & samlingslokaler och vägar genom vägsamfälligheter. Då gick man samman och skapade och bidrog så mycket man kunde på sitt sätt. Idag vill många sitta hemma, titta på TV och låta allt plötsligt bara finnas utanför dörren. Jag vet. Jag hårddrar lite, men känslan är lite åt det hållet.
Samtidigt vill man att det skall gå blixtsnabbt, men allt tar tid. Vi tar steg för steg och kommer få vårt nät. Även om det tar lite tid, för det skall bli bra också.
Publikt folkbildande
Foto: Sara Hector, Sveriges Radio P4 Halland
Jag har haft förmånen att få åka runt i landet och, som jag uttrycker det, vara digital folkbildare. Lära fler lite mer om hur digitala medier och teknik kan användas. Inte minst inom nykterhetsrörelsen, men också till andra. Under hösten har jag också varit detta i P4 Halland, där jag varannan vecka spanat och svarat på frågor om sociala medier och teknik under en programpunkt kallad DiggIt. Jag hoppas på att det kan bli en fortsättning av det under det kommande året. Det har varit kul och jag hoppas jag låtit fler få upp ögonen på att tekniken skall vara ett hjälpmedel och inte ett självändamål.
Andas ut, andas in
Nu året går mot sitt slut tar jag en stund och andas in, andas ut och stannar till en stund. Förutom allt det som jag berättat om här har det varit full fart på gården. Hanna har förmånen att numer arbeta halvtid, och då i perioder vara ledig för att jobba i skogen och med andra gårdssysslor. Jag hade lite semester på vårvintern och hade ett antal underbara dagar i skogen med motorsågen tillsammans med Hanna. Jag gillar verkligen att få gå där med motorsågen, krama träden lite. Bara vara med dem. Det ger energi, och gör att jag tänker extra mycket på att vi har planeten till låns. Inga pengar i världen kan köpa en ny planet.
Jag hoppas på att någon gång hitta ett arbete där jag kan balansera mellan att kunna arbeta lite i skogen och sedan få sitta på ett kontor och vara kreativ den andra delen. Känna naturens biologiska klocka och känna hur viktig den är, och sedan stimulera hjärnan genom att få lära mig mer och gärna lära ut.
Kan undra om det är så mitt 2013 kan komma att se ut?
Jag vill få koll på lite temperaturer på värmesystemet i Sundhult. För att göra det använder jag ett 1-wirenät från Dallas Semiconductor kopplat till en Raspberry Pi. Här följer en beskrivning av hur jag gjort för att komma igång.
Här finns en film som beskriver installationen. Längre ner på sidan finns en film som visar Raspberry Pi lite närmare, samt en film i två delar som visare lite mer vad 1-wire är för något.
Skall du köra en USB-wifi istället för direkt kabel använd Wifi Config som finns i fönsterhanteraren.
Eftersom jag har en tunn klient som ”huvudservern” ser jag till att kopiera över temperaturerna med hjälp av scp (secure copy) som gör en kopiering av filen genom en ssh-tunnel. För att få det att fungera i ett shell-script sätter man upp krypteringsnycklar på följande vis:
Nu skall du från datorn som filerna skall kopieras till skriva:
ssh USER_ON_REMOTE_SERVER@REMOTE_SERVER
och då automatiskt bli inloggad.
I mitt fall är REMOTE_SERVER min Raspberry Pi och USER_ON_REMOTE en användare som har rätt att läsa OWFS-filerna för att kunna kopiera temperatur till min ”huvudserver”, där sedan det lagras i databas och skickas till 1-wiredisplay exempelvis.
Hur gör man när man tränar tanken? Kan man slå bort det där negativa tankarna som kommer upp, och byta ut mot positiva? Det är väl det som idrottsmän gör tänkte jag och satte mig för att läsa boken Träna tanken för att få svar.
Ute faller det regnblandadsnö i den kalla vinden denna sena höst kväll. Var får dig då att dra på träningskläderna och ge dig ut? Hur motiverar man sig att stiga utanför dörren? Kan boken Träna tanken vara lösningen?
Ja, men det finns inga genvägar och alla är olika och kräver olika typer av mental träning. Så tror jag det hela kan sammanfattas. Boken är ingen mirakelkur som får dig att stiga ut i ovädret för att genomföra ditt träningspass, men den hjälper dig att arbeta med mentala föreställningar som kommer hjälpa dig.
Boken är skriven av trionFredrik Weibull, Mikael Wallsbeck och Anders Almgren, som alla är idrottspsykologer och arbetar med att hjälpa idrottsmän. Bland annat genom företaget Imagine that.
Teori blandat med övningar
Boken innehåller teoretiska fördjupningar på hur den mentala träningen fungerar och kan användas. Både hur du skall fokusera vid pressade situationer och hur du kan hantera spontana tankar som dra ner prestationen. Där finns också ett gediget avsnitt om hur du själv arbetar med dina mentala föreställningar, genom att fylla i bifogade formulär och frågeställningar. Det bifogas också en CD-skiva med övningar att lyssna till. Jag skanar versioner av filerna som gör att jag kan ladda ner dem till mobiltelefonen. Inte har man tillgång till CD-spelare på så många ställen idag. Speciellt inte i sovrum och andra platser där man kan ligga bekvämt och göra lyssningsövningarna.
Skapar förståelse genom många exempel
Boken innehåller många exempel på hur de mentala föreställningar kan användas. Där finns också en rad idrottspersonligheter om uttalat sig om hur en tränad tanke har hjälpt dem att prestera bättre.
Det jag tänker är att det går att göra en hel del själv, samtidigt som jag bättre förstår hur viktig en idrottspsykolog måste vara för en idrottsutövare. Som kontinuerligt arbetar med att hitta rätt tankar, speciellt vid rätt tillfälle. Samtidigt inser jag också att förändringen tar tid. det finns inga genvägar, utan det är samma sak som att träna konditionen eller styrkan i musklerna. Det tar tid, och man måste arbeta målmedvetet och långsiktigt med det.
Var boken bra?
Jag var framförallt inte ute efter att läsa boken för att påverka min idrottsligas prestation, utan mer intresserad av hur tanken kan tränas generellt. det gavs en hel del svar som jag kan använda mig av, även om boken främst är riktad mot motionärer och elitidrottare. Det jag tar till mig mest av boken är hur viktigt det är att arbeta visuellt.
I helgen var jag med och arrangerade tredje upplagan av knytkonferensen Sobra|tankar. Slutsatsen av helgen är mycket enkel. Det är så att vi blir fler och fler som vågar!
Knytkonferensen Sobra|tankar har en gemensam nämnare; nykterheten. Deltagarna som kommer till detta evenemang för att dela med sig av kunskap och träffa människor är nykterister. Mer eller mindre aktiva och engagerade. Vissa är anställda, andra sitter i förbundsstyrelsen medan några ”bara” är medlemmar.
Blandning av ämnen och ålder
En knytkonferens innebär också att deltagarna tar med sig olika kunskaper och delar med sig av dessa till de som vill lyssna. Tillsammans bygger man ett schema för helgen och sätter upp lappar om ämnen man vill tala om. På vår knytkonferens gör detta sig väldigt tydligt när den 91-årige Erik Berg talar om Generationsblandningen och hur viktigt det är att IOGT-NTO-medlemmar närvarar i UNF-verksamhet utan att styra och ställa. Bara finnas där, lära känna varandra och hjälpa till med det som unfarna ber om. Om det var den ena ytterligheten så är den andra när Joar, 5 år (snart 6), lär ut Hur man viker en falk. Som ni märker är det spännvidd i både ålder och ämnes områden.
Vad gjorde jag där?
Andra ber och ber att någon skall hålla ett pass, vilket gjorde att bland annat jag körde ett pass utanför schemat i en lokal som inte fanns med från början. Ämnet där var Mobila videolösningar, som Erik Wagner (@erik_wagner) såg till att sända ut.
Jag höll också ett pass om Getting things done & Evernote, där jag presenterar en variant av David Allens GTD och hur det kan kombineras med den fria mjukvaran Evernote som finns för dator och mobiltelefoner.
Vi körde också en Sobra|tankar Talkshow efter att vi ätit en mycket god buffé på Scandic Hallandia. Tyvärr blev inte ljudet så bra, vilket jag inte förstår riktigt för det lät bra inne i lokalen. Vi spelade in med en Fostex AR-4i och headset kopplade till den. Medhörningen på Fostex-dockan anslöt vi till ett PA i lokalen så att de som tittade skulle höra oss. Där lät allt bra. Vi lär oss, och nästa gång kanske det är riktigt bra. 😉
Om ni ändå vill försöka titta på sändningen blev den uppdelad i två delar, klicka här för at se del 1 och klicka här för att se del 2. Vi hade bland annat med bartendern Gabriel som berättade lite om alkoholfria drinkar, bland annat om de två som han fixat för kvällen förutom det givna alternativet; Almedalsdrinken.
Vad tyckte jag var bäst?
Jag tyckte det var intressant att höra Bengan Johanssons tankar, även om jag hade hoppats på ett lite bättre framförande. Dock är hans tankar om ledarskap mycket i linje med LUCK-konceptet som jag skrivit mycket om på bloggen (läs gärna min inlägg om LUCK-konceptet). Det skillnad på att vara chef och ledare. Att som ledare få de man leder att gå om i kunskap, lita på kunskapen de andra har och undanröja hinder för gruppens utveckling.
Allra bäst tycker jag ändå Totte Ljunggrens pass ”Vad hände med de nya kampsångerna?” var, som blev en historisk, nostalgisk resa med en spark i baken för att förnya folkrörelsen även musikaliskt.
Nästa helg kör jag och Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) ett knytkonferenspass på distriktstyrelsernas samling i Borås, och senare i höst kommer ett antal distrikt i nykterhetsrörelsen tillsammans kör en knytis på Kuggavik. Vi konstaterar att det blir fler och fler som vågar prova det som jag och Johnny testade för ett år sedan. Förhoppningsvis intresserar det både anställda och de som bara är medlem. Olika delar av engagemangstrappan som träffas för att vi skall bli fler och fler som kämpar, fler som står emot.
Det är en fråga jag ställt mig själv under allt för lång tid utan att göra något åt det. När det blev dags för #sswc tog jag tillfället i akt och fråga om någon hade lust att berätta hur de hanterar sina lösenord, och vilka verktyg de tar till hjälp. Här tänkte jag sammanfatta vad som kommit ur den sessionen.
Eftersom man skaffar många konton till olika tjänster på nätet gör det att man blir lite slarvig med lösenorden. Lite för lätta och använder samma till flera tjänster. Helst skulle man vilja ha ett krångligt unikt lösenord till varje tjänst, men det klarar inte mitt huvud av. Det är då man kommer till att använda ett verktyg som skapar bra lösenord och hjälper till att hålla reda på vilket som gäller för vilken plats.
Är ni intresserad av vad som sas på sessionen under sswc om Lösenord kan ni titta på filmen som Daniel Erkstam (@erkstam) spelade in, som blev uppdelade i en första del och andra del.
Vilket verktyg skall jag välja?
Det var den första fråga jag ställde mig, och började läsa förstå vilket jag skulle välja. Man kan snabbt konstatera att det är bättre att välja någon än ingen. De flesta är ganska likvärdiga. De jag tittade på var framför allt:
Efter diskussioner på olika ställen föll valet på 1Password trots att det kostar lite. Fast när man tänker efter kan det vara idé att slanta upp lite för att vara säkrare på nätet. Kostnaden kan bli större med dålig lösenordshanetering.
1Password finns för MacOS, Windows, iPhone, iPad och Android och en webbversion.
Vad tycker jag om 1Password?
Jag köpte ett familjepaket för flera plattformar. Man måste ha en licens för MacOS och en för Windows om man vill köra klienten. Idag hade jag bara köpt för MacOS, eftersom deras 1Password Anywhere skulle lösa problemet att köra på en Windows-maskin de få gånger jag gör det. Dessutom tog jag en familjelicens för att jag skall få de andra här att också köra med 1Password och få säkrare användning.
Utmärkt support på Twitter
Jag skaffade som sagt programmet, och började fixa bättre lösenord på olika tjänster, bland annat Facebook. När jag kom till arbetet dagen efter ville jag ha tag i en länk jag sett där och skulle logga in. Då märkte jag att det kan vara jobbigt att logga in med ett långt och slumpmässigt lösenord, även om man har en app i sin mobiltelefon. Jag beklagade mig lite över det på Twitter. På svenska. Företaget 1Password (@1Password) svarar då på svenska med en bra länk och hänvisar till 1Password Anywhere. Det utan att jag adreserat min tweet till dem. Diskussionen fortsätter och jag får tips om sidor där jag kan läsa mer om hur man skapar bra lösenord som man kan komma ihåg.
Enligt mig fantastiskt support, som gör att jag känner mig otroligt trygg i valet.
Länkarna de hänvisar till är (texterna är på engelska):
I 1Password kan man lagra lösenord för nättjänster, PIN-koder av olika slag, eller bara säkrade minnesanteckningar. När det gäller nättjänsterna finns det plug-ins till webbläsare som hjälper dig att logga in på sidor. Det betyder att du kan ha ett långt säkert lösenord till en sajt. Vad som är ännu bättre kan det vara helt unikt för varje sajt, så om det skulle läcka kan ingen använda det för att ta sig in på något av dina konton på andra ställen.
Det finns en app för mobiltelefoner och surfplattor som gör att man kan synkronisera sin lösenord och få de tillgängliga där också. Jag väljer att lägga databasen på mitt dropbox-konto (virtuell hårddisk på nätet) och synkronisera där ifrån. Detta gör att jag på en dator som jag vill komma åt 1Password ifrån kan man köra 1Password Anywhere i en modern webbläsare (alla utom Internet Explorer enligt företaget) och tillfälligt komma åt lösenordet den vägen. Detta ställer krav på lösenordet till dropbox att det är säkert förstås.
Vad kan jag göra mer?
Har du exempelvis Gmail som din primära e-post kan det vara idé att lägga in tvåstegsverifiering. Det betyder att förutom lösenordet du skriver in får du en sexsiffrig kod i mobiltelefonen som skall skrivas in i ett andra steg. Det gör att man inte kan logga in om man inte förutom lösenordet har en fysisk sak, i detta fall mobiltelefonen. Ungefär som bankernas dosor när man loggar in där. Det finns möjlighet att skriva ut ett antal koder på papper som man kan förvara säkert i händelse av att din mobiltelefon skulle bli stulen eller inte fungera.
Det gäller att säkra sitt primära e-postkonto om det är det som används när du registrerar dig, för om någon otillbörlig kommer in till den kan man från de flesta sajter välja att återställa lösenord genom att skicka ett e-post till dig. Sedan kan personen ta kommandot över alla dina konton genom att byta lösenord.
Jag är ingen expert på området, men jag har försökt att lyssna till de som kan sina saker och försökt hitta ett användningsätt som kan fungera för mig i vardagen. med det sagt tar jag gärna emot förslag på hur man kan göra det ännu bättre för den vanlige Svensson.
Jag gillar det här med video på nätet, speciellt om det gäller kunskapsdelning. När man är ute och föreläser önskar man ofta att man hade någon som skötte kameran åt en så att man kan ta en tajtare bild. Då har de som tittar på distans mer behållning av filmen. Nu har jag sett till att betala för en personlig kameraman som skall följa med mig ut på föreläsningar.
Swivl-enheten kan rotera 360° runt, runt, runt. Det förstås, ansluter du en webbkamera så sätter sladden begränsningar, precis som när man ansluter USB-kabeln för att spänningsmata basen istället för att köra på de två AA-batterierna som får plats där i. Det fungerar bra att ställa enheten på ett bord, eller på ett kamerastativ.
Markör och mikrofon i ett
För att basenheten skall kunna följa dig sätter man på sig en markör. Har man en iPhone får man genast två extra egenskaper på markören. Dels blir det en bra trådlös mikrofon, vilken sannerligen inte är lätt att hitta till det priset, och dels blir det en fjärrkontroll för att starta och stoppa inspelningarna. Mikrofonen fungerar tillsammans med Bambuser och man kör via mobilen.
Jag passade på att göra en film som demonstrerar funktionerna i Swivl och visar hur snabb den faktiskt är. Visar kanske också att jag borde vara ute och springa i stället för att skriva det här blogginlägget…
Vad skall man med den till?
Själv tänkte jag ha den för att spela in föreläsningar jag är ute på. Dels för att dokumentera så att jag kan titta i efterhand och bli bättre, dels för att det blir bättre bilder för de som tittar på distans.
Andra tänkbara användningsområden är att köra Google Hangout eller Facetime över nätet, där jag kan gå omkring i köket och den jag ringer upp kan följa mig. Det skulle också kunna visa ett trick på en skateboard där bilden kan komma närmre och man ser bättre hur tricket genomförs.
I arbetet skulle den kunna användas i konferensrummet i videokonferens med andra. Den som tar markören är den som syns i bild och bestämmer man sig för att gå till rummets whiteboard tar man med markörer som gör att uppringande part kan följa med vad som händer i rummet.
Tänk att du jobbar som reporter åt tv, slänger upp ditt stativ där kameran sitter monterad med en Swivl och fixar så markören ser ut mer som en riktig mikrofon. Då skulle folk tro att det var två personer på plats för att göra intervjun.
Titta själv på Swivls lilla produktfilm
Är jag nöjd?
Jag har bara hunnit labba lite med den men den uppfyller mina förväntningar. Bara funktionen med den trådlösa mikrofonen skulle nästan vara värd pengarna. Den kommer säkerligen fungera bra för min användning.
Priset är (120826) $179 för den varianten jag köpte, och fick ge $40 i frakt. Jag köpte faktiskt min genom deras B-store för $109, där de säljer ut återlämnade prylar, eller de med lådor som skadats något. jag har inte kunnat se något på vare sig enheten eller lådan.
Framåt årskiftet sägs det att det kommer en variant med starkare motorer som skall klara iPad och DSLR kameror också. Antar att den kanske har sina begränsningar med att köra basenheten på batteri när det krävs mer kraft.
Jag hoppas också att de fixar så att mikrofonen i markören går att ansluta till en ljudingång på dator, videokamera eller en annan telefon än iPhone. Varför inte en 3,5 mm anslutning?
Hur som helst rekommenderar jag en Swivl om du har behov av en personlig kameraman. Tror du kommer att bli nöjd.
Till 1-wirenätverket i Sundhult har jag anslutit massor av temperaturgivare, och här visar jag lite hur jag gjort.
Hylslist för åskans skull
