Alla inlägg av Christian

Samhällsengagerad digital folkbildare som föreläser & utbildar i digitala verktyg. Gillar min familj, lapsang, HV71 och alt. skogsskötsel.
#SSWC, Internet

Glädje och kunskapsdelning är makt

1 kommentar

Sitter här och det är dagen efter. Dagen efter en underbar helg på en paradisö i Blekinges skärgård, där jag mött omkring 450 stycken nördar. Det är så skönt att få komma dit och ladda batterierna inför hösten. Det är så mycket energi på den ön när #sswc, Sweden social web camp, genomförs så de flesta molnen skingras. Alla går runt och ler, pratar med varandra och delar kunskap.  sswc 2012 är för mig det bäst hittills, och jag skall göra ett försök att förmedla den känsla jag har inombords efter helgen.

Jag kände mig ganska laddad redan innan helgen och det fick jag berätta i en artikel i Hallands Nyheter (@HallandsNyheter). Lägret genomförs alltså på Tjärö i Blekinges skärgård, och jag tog mig dit genom att åka i en av de bilarna som hade Göteborg som avgångsort.  (tack @stefanwaborg, @acj_gbg och @ChrisAliaga för resesällskapet). På ön bor man i rum/stuga om man är tillräckligt snabb att köpa biljetter, resten får på i tält. En tröskel som gör att det krävs lite för att åka i väg på det här arrangemanget. Det bästa på ön sedan är knytkonferensen där det på ön bestäms vilka ämnen som skall kunskapsdelas. Där ligger styrkan med #sswc. Blandade erfarenheter och kunskapsnivåer. Alla är öppna och även de som är experter på sitt område delar med sig till totalt nybörjare. Samtidigt kommer nybörjare med nya infallsvinklar och frågor. När det rörs om i grytan doftar det gott och får man som jag tillfälle att dricka den energifyllda bryggden undrar man varför inte fler delar av samhället tänker så här. Lite av det var det som Emanuel Karlsten (@emanuelkarlsten) avhandlade i sitt middagstal. Under avslutningsmiddagen är det tradition att en hemlig gäst håller ett tal.

Knytkonferens är modellen

En av styrkorna är alltså formatet på helgen. Knytkonferensen där alla deltar och skapar konferensen tillsammans. På Sobra|tankar finns en beskrivning av vad en knytkonferens är.Detta gjorde också att det fanns ett smörgåsbord av kunskap för mig att välja av. Det var bara någon session som inte höll den nivå jag hade hoppats på. Nu skall det finnas olika nivåer, och i bland är det lite svårt att välja rätt från allt för korta beskrivningar. Har dock en känsla av det kommer justeras till nästa år, vilket gör att det blir ännu lättare att välja rätt. Jag gillar att välja något av det pass jag direkt skulle välja. Utmana mig själv att bredda min kunskap och få nya inspirationskällor att ta med mig.

Mina sessioner

Jag tänkte berätta vilka sessioner jag valde, och eftersom  de som är på ön är så ödmjuka har jag i många fall möjlighet att presentera en video från sessionerna jag var och lyssnade på. Dock missar ni snacket mellan sessionerna och de fördjupade diskussionerna som fortsatte kring middagar, kaffe och lägerelden.

Den som vill få koll på det mesta från #sswc kan titta på Jan Viderens länksamling.

Fredag

Totaly awsome fotosession – Kristina Alexanderson (@kalexanderson)

Kristina fotograferar en bild på stormtroopers varje dag. Fantastiska bilder. Här berättar hon lite om varför hon gör det, hur hon gör det och om bilderna. Titta gärna på Kristinas fotoblogg också.

Nu session om säker lösenordshantering – Andreas Ahrens (@eiolos)

En session jag efterfrågade handlar om hur man skall bli bättre på att hantera sina lösenord. Resultatet för min del är att jag nu mer har tvåstegsverifiering på hos Google och 1Password för övrigt.

Hur nätet kom till ön – Patrik Fältström (@patrikhson)

Tjärö är en liten ö i Blekinge skärgård, med dålig internetuppkoppling. PÅ ön det här året byggde man ett fibernät och körde ipv6. Patrik berättar om hur det gjordes.

Gammelmedia

Här var det representanter från Schibsted, och närmare Aftonbladet som berättade vilka problem det stod inför, och lät deltagarna berätta hur de ser på medias utveckling. Personligen tycker jag det saknas lite mod och samtidigt kanske man skall fundera på hur man tjänade pengar tidigare, och vilka delar som går att föra över. Det skall bli spännande att se hur media utvecklas, inte minst bland landsortspressen.

Tyvärr filmades den inte.

Google+

Google höll också en session, som handlade mycket om Google+ och satsning på social integration i produktfloran. Session var gansa intetsägande, och Google måste vässa sina presentationer om de skall hålla fler på liknande event. Det gjordes ett försök till exklusivitet med att ha med svensken Rikard Stieber som är Global marketing director på Google. Tyvärr tillförde inte det mycket.

Lördag

Att skapa effektiva team med Sofia Arvegård (@arvegard)

Spännande session vad man kan tänka på när man bygger arbetslag. Missa inte att Sofias fina bilder i filmen som finns precis under filmerna.



Myndigheter och kommuner på Facebook- Anna Hass (@glimra)

Den är en fröjd att lyssna till Anna när hon pratar om språk och text. Det är så små skillnader som gör verkan. Hur du tilltalar läsaren och vad du skall skriva för att nå fram med ditt budskap. Denna gång var lika bra som vanligt.

Jag tipsar om ett #ssmw webbinar i klippet.

Hur lär vi ut sociala medier? Liselott Norén (@LiselotteNoren) , Anders Gerestrand (@gere)

Här var vi ett gäng under eken som talade om hur man kan lära ut sociala medier. Tipsade varandra om upplägg för att nå bästa förståelse. En del intressanta infallsvinklar både från utbildare av näringsliv, studenter och elver som går på utbildningar idag.

Känner att jag har ett bra sätt när jag håller utbildningar, men jag fick idéer om hur jag kan ändra för att det skall bli ännu bättre.

Våga vägra skrivbord – Kenneth Grönwall (@kentsonic), Zanna Larmén (@zannanas)

 

Vårt ansvar för de teknikfrusterade – Per Axbom (@axbom)

Per Axbom på sswcInteraktionsdesignern  Axbom ledde ett samtal under flaggstången om vilket ansvar vi som ligger i framkant ha för de som är teknikfrusterade eller helt väljer bort att följa med i den tekniska utveckligen. En intressant diskussion med många sidor. Vad är teknik? Hur viktig är den? Är pangar ett problem?

Det blåste väldigt mycket under flaggstången, så ljudet kan vara lite jobbigt. Diskussionen är ändå spännande om du kan ha överseende med det.

Åker jag nästa år?

Inte alls omöjligt att det blir #sswc även 2013. Jag gillar mixen av kunskap, erfarenheter och intresseområden. Det utmanar mig att lära mig mer om saker jag inte visste att jag ville veta. Just det där med utmaningen gillar jag, och jag försker gå på sessions som passar in i mina intressen. I år känner jag att jag inte var modig nog att välja helt nytt, så jag måste väl återkomma och rätta till det nästa år.

Kommentarer

Nystuderat språk: Retorikiska

Lämna en kommentar

Christian läser Retorikiska i solenAndra semesterboken är nu läst, det mesta samtidigt som jag försökt fånga några av sommarens soligaste dagar. Den heter Retorikiska av Camilla Eriksson (@retorikiska), och har underreburiken  i Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet. Sugen på att utveckla mitt användande av språket kastade jag mig över boken för att lära mer. Gjorde jag det?

Boken innefattar djupare teoretiska genomgångar och en hel del fackuttryck som jag upplevde ganska tunga emellanåt. Samtidigt behövs det säkert för att ge en förståelse på vad som är det bakomliggande för en bra text eller ett framförande. Det görs ett försök att lätta upp det tyngre akademiska delarna med exempel, vilket det kunde varit mer av. Exemplen ger möjlighet att se och fundera på hur man manipuleras med rätt ord, upplägg och argumentation. Visst blir vi påverkade av hur en text läggs upp och framförs för oss.

Retoriken är viktig för demokratin

Eriksson menar att retoriken är viktig för demokratin. Där tror jag hon har rätt. Det gäller kunna argumentera för att nå förståelse för det man själv är övertygad om är rätt. Det handlar också om att kunna se hur hållbar argumentationen från andra är. Kunskap ger oss inte bara möjlighet att argumentera bättre själv, utan och också förmåga hur andra navigerar för att få fokus på det positiva.

Hon ger oss verktyg att bli bättre, bland annat de sju frågornas metod. Här kan vi se i en video där Camilla testar metoden på en oförberedd Gudrun Schyman.

Slutet lyfter

Det är exemplen och analyserna i sista tredjedelen som gör att boken lyfter. Där läser jag med intresse, nyfikenhet och högre tempo. Tror att även de första delarna skulle fungera bättre med utgångspunkt från bra exempel och sedan bygga varför det är bra ur ett retoriskt perspektiv.

Camilla ger oss också möjligheten att följa retoriska analyser på bloggen www.retorikiska.se, bland annat partiledartalen från Almedalen. Mycket intressant att se hur talskrivarna arbetar för att få oss minnas rätt budskap, och hur skickliga talarna är på sitt framförande.

Lärde jag mig mer om hur jag skall använda språket? Det boken gav mig var bakomliggande fakta till den magkänsla jag haft och en ökad förmåga att själv analysera egna tal och texter. Det i sin tur gör att jag kommer bli en bättre föredragshållare med bättre utnyttjande av språket, så svaret blir nog Ja.

Christian, Ledarskap

Våga humor i föreläsningen

1 kommentar

Karin Adelsköld - Våga stå uppJag har börjat sommarläsningen med att läsa Karin Adelskölds (@karinadelskold) Våga stå upp. Den handlar om att använda humor i sin kommunikation, och det är något jag skulle vilja bli bättre på när jag själv föreläser. Nu tror jag faktiskt att mina presentationer kommer blir roligare, tack vare Karins bok.

Ni som följer den här bloggen vet jag att jag gillar att föreläsa, och att jag vid knytkonferensen Sobra|tankar höll ett föredrag om att göra bättre presentationer. Givetvis vill man hela tiden bli bättre, och om man själv tänker på vilka föreläsare man tycker är bra så lockar de ofta till skratt under sin dragningar.  Boken som Adelsköld skrivit kanske först leder tanken till att hon blivit utsedd till Sveriges roligaste kvinna och då som stand-up-artist. Den här boken är inte bara till de som vill bli Sveriges nästa stora komiker, utan också för de som vill hålla tal, såväl i privata sammanhang som politiska och på scen. Det handlar om att bli en roligare talare helt enkelt.

Är Karin en rolig talare själv? Ni kan döma själva och titta på hennes föreläsning wwwhat…

Har man sett den här filmen känner man igen mycket som hon beskriver i sin bok, vilket jag tycker är bra. Då förstår man ännu bättre vad hon vill säga med texten.

Tredjedelsreglen

Tycker boken har lite av den traditionella tredjedelsregeln över sig, där den första delen av boken är riktigt bra och fångar mitt intresse. Jag blev sugen på att lägga undan boken och genast börja skriva och arbeta med de föreläsningar som jag har i höst. Jag insåg att jag måste arbeta med det roliga redan här hemma, och verkligen skriva ner vad som skall vara kul.

Det är ett mycket bra betyg för boken enligt mig. Hon lyckas få mig sugen på att komma igång direkt för att låta de som skall lyssna på mig i höst ska få det roligare.

Resten av boken var en hel del upprepningar, och för mig var det mycket som redan var känt och som jag redan tänker på. Därför kanske den delen av boken inte var lika inspirerande för just mig. Vill du lära dig mer om att föreläsa tror jag att du kan hämta mycket i den delen också.

Vill du bli en roligare talare rekommenderar jag dig att läsa boken och börja arbeta målmedvetet.

Är Karin rolig som stå-uppare? Hittade det här klippet på YouTube, så får ni tycka till själva.

Christian, Internet, Kommentarer, Politik & Samhälle, Teknik

IT-avdelningen är bara ett hinder

1 kommentar

Jag har gjort en hel del reflektioner över hur IT och IT-avdelningar ofta sätter käppar i hjulet för utveckling. Det kan vara att använda IT i skolan eller hur IT-avdelningar på företag inte hinner vara flexibla.

IT-ministern Anna-Karin Hatt (@annakarin_hatt) gästade God morgon Almedalen och pratade den den digitala agendan för Sverige.

Jag har också lyssnat på vänner och läst i bloggar och sociala medier ser man också att många IT-avdelningar har svårt att hänga med. Jag förstår det i stora stycken, för det krävs en hel del för att IT-systemen skall snurra. IT får idag en styrande roll, men det är ett verktyg för att nå mål, inte något som skall rama in och begränsa. Den skall ge möjlighet att hitta nya vägar och komplement till det som finns idag. IT-avdelningen är en servicefunktion som skall underlätta, inte hindra.

Många skolar för in IT i undervisningen för att man ska göra det. IT i skolan skall ge komplement till den traditionell undervisningen. Den skall ge stöd och möjligheter till pedagogerna, inte ett hinder. Är man intresserad av det skall man följa bland annat Öpedagogen Marie Anderssons blogg.

Jag tror ofta handlar räddsla av att behöva ge support som gör att IT-folket inte vill föra in ny teknik i form av nya modeller av datorer, ha olika operativ system och annat. Här tror jag att tekniken kommit så långt att det är dags att arbeta annorlunda. Tittar vi på mobiltelefoner exempelvis så tror jag mer och mer av supporten kan läggas hos operatören och tjänsteleverantören snarare än IT-avdelningen. Jag tycker att IT-avdelnings support kan sträckar sig till att göra en återställning till någon slags grundinställning. Får du problem med telefonen ”blåser” IT-avdeningen telefonen. Du får skylla dig själv lite om du gjort fel.

Jag tycker man kan ha samma strategi med datorer. Du får den dator du vill ha med en grundinstallaltion, och blir det fel så återställer man datorn. Egen dator under eget ansvar.

IT-avdelningar gör idag ett mycket bra arbete, men jag tror det är dags att sätta sig ner och utveckla sig själv till en ännu viktigare roll att driva organisationerna där de verkar framåt.

Om bloggen

Skiss på mikrofonkabel till iPhone

Lämna en kommentar

Jag skaffade lite nya trevliga pennor, och ville testa dem. Därför tog jag Karl Nilssons (@beta75) beskrivning av hur man gör en mikrofonkabel till iPhone och gjorde en liten skiss. Så här blev det.

Här är en video när jag testar min mikrofonkabel som jag tillverkat enligt skissen.

Här är en video där Karl beskriver på engelska hur man gör:

 

Pennorna jag testat är Copic Marker och Copic Multiliner.

Alkoholfritt, Folkrörelse och nykterhetsrörelsen, Mat, Politik & Samhälle

Skärpta mingel i Almedalen

2 kommentarer

Ett antal olika organisationer har tillsammans presenterat Almedalsdrinken. Ett komplement som kan serveras på alla mingel under Almedalsveckan, där man annars mest pratar om rosémingel. Almedalsdrinken ger möjlighet att delta på massor av mingel, dricka gott och vara skärpt hela tiden. 

Personligen tycker jag initiativet är lysande. Genom att ge komplement till de alkoholhaltiga varianter som serveras visar bland annat IOGT-NTO att det går att gå på mingel och få dricka gott under de intressanta samtalen.

Jag har själv försökt visa på komplement i samband med  Melodifestivalen och presenterade ett antal recept på bloggen. Frågan är om inte Almedalensdrinken går upp i topp, i alla fall som en sommardrink. Fantastiskt god!

Genom att visa på komplement till vad som är normen för många i olika sammanhang öppnas det upp för fler att delta, utan att det skall kännas som man är tråkig eller att man är utanför. Det kan vara nubben under midsommarafton likväl som rosévinet under minglet i Almedalen. Det tycker jag är en mycket bra väg att gå. En ömsesidig respekt för det som väljer att dricka alkohol och de som väljer nykterheten. Respekten innebär också att lyssna och värde fakta bakom ställningstagandet.

Skaparen heter Örjan Åstrand som gett ut boken Drinkar för gravida. Bara titeln gör mig lite ledsen. Varför måste man vara gravid för att bryta den rådande normen och få lov att dricka alkoholfritt. Trots att Örjan gett ut en bok med den titeln tillhör han en av de som vill få till en ändring. Till Accent säger han:

– En drink är en drink, oavsett om den innehåller alkohol eller ej, säger Örjan bestämt.

Han ogillar att restauranger och krogar kallar drycker utan alkohol för ”alkoholfritt alternativ”.

– Varför det? Den som går in på en krog och beställer en alkoholfri drink har ju det som förstahandsval, säger Örjan.

Åstrand kommer att delta i ett seminarie under Almedalsveckan runt frågeställningarna:

  • Hur kan statusen och kvaliteten på det alkoholfria dryckesutbudet höjas?
  • Hur säkras ett bra utbud på svenska krogar?
  • Vem är ansvarig för utbud och kvalitet?
  • Hur kan vi få ett mer inkluderande uteliv där kunskapen om alkoholfritt är tillräcklig?

Frågor som många svenska (sommar)krögare borde ställa sig.

Receptet på Almedalsdrinken

  • 4 st jordgubbar
  • 1 st klyfta av lime
  • 1 st myntablad
  • 1 cl outspädd flädersaft
  • Sprite
  • Is

Börja med att mosa jordgubbarna och limeklyftan. Tillsätt flädersaftkoncentratet, lite is, fyll sedan upp med Sprite och rör om. Garnera med jordgubbe och myntablad.

Trevlig nykter sommar!

Christian, Folkrörelse och nykterhetsrörelsen

Hösten formar sig redan

Lämna en kommentar

Vi är bara i början av sommaren, men redan nu börjar andra halvåret fylla med aktiviteter. Det är evenemang som jag skall besöka och hålla i, och ett antal olika föreläsningar som finns inbokade i kalendern.

Fåren betar vid SSWC 2011

Camp i Blekinge skärgård

Hösten börjar för mig med Sweden Social Webcamp, SSWC, i augusti för min del. Jag var där förra året, och ser fram mot att få komma till Tjärö igen och tanka energi inför hösten i den härliga miljön bland fåren. Det är fantastiskt att få möta driftiga människor som tittar framåt. Jag hoppas få lära mig massor och träffa nya och gamla vänner.

Rörelse dominerar september

I september får nykterhetsrörelsen mycket av min tid. Jag kommer föreläsa, bland annat för studieförbundet NBV, arrangerar knytkonferensen Sobra|tankar med Bengan Johansson som inledningstalare, och deltagande på en distriktsstryelsesamling för rörelsen.

Det ser ut som knytkonferensen Sobra|tankar blir en höjdare i år. Mycket stort intresse, och det var nog länge sedan Muraregatan 30 var så full med liv och framåtanda som det kommer vara under den 15-16 september. Det kommer delas så mycket kunskap på vår folkbildningsfestival.

Internet och delaktighet

Internetdagarna 2012I slutet drar jag till Stockholm för att vara med på både Digidel och Internetdagarna. Två evenemang jag tidigare inte varit  på, men ser mycket fram mot att få besök.

Digidel är en kampanj för ökade digital delaktighet, för att att fler skall vilja, våga och ta del av internet. Internetdagarna arrangeras av .SE är en av de strörre händelserna för de som jobbar med internet på olika sätt. Årets teman är teknik, säkerhet, samhälle och media med fantastiskt bra talare och fler lägg till efterhand. Se bara på de keynote-talare som jag ges möjlighet att lyssna till! Det kommer bli svårt att välja vad man skall lyssna till och fördjupa sina kunskaper inom.

Fortfarande finns plats för mer

Det finns fortfarande plats för lite till, men snart är kalendern full. Jag har fått förfrågan om ett antal föreläsningar till som jag skall pussla in kalendern, och det kommer säkert några till. Det lär bli intensivt, men väldigt kul. Mycket fokus på nätet i många former, men jag hoppas på att få tid att planera och arbeta med skogen också. Det finns ju alltid nätter… 😉

 

Foto från Internetdagarna: CC-by Tobias Björkgren

Skog & gård, Skogen

Skogsexkursion om Lübeckmodellen

4 kommentarer

Idag har vi varit på utflykt utanför Fjärås för att lära oss mer om Lübeckmodellen. Vår guide i skogen var Mikael Karlsson från Silvaskog. En intressant  dag med många tankar med hem. 

Lübeckmodellen är en variant kontinuitetsskogsbruk, där man plockhugger träd. Utgångspunkten är att man anpassar skogen till ståndorten, och låter det trädslag som har den som naturlig växtplats dominera. Detta ska ge en blandskog med de naturligt bästa förutsättningarna och en ekologisk stabilitet. Skogen blir flerskiktad, det vill säga att skogen har träd av alla åldrar.

Även en skog som brukas enligt trakthyggesbruk, med kalhyggen, har skog i de flesta åldrar, men fördelat i de olika bestånden över en skogsfastighet. Här finns samma virkesförråd, men fördelat jämt över hela fastigheten. Dessutom låter man det fördelas på fler trädslag, som skall vara bättre anpassad till trädgruppens ståndort.

Här förklarar Mikael Karlsson (bilden) mycket snabbt vad Lübeckmodellen innebär.

Bara värdefulla träd hanteras

Ur en ekonomisk synvinkel gör man i princip bara åtgärder  på träd som ger avkastning. Det betyder att man bara hanterar träd som är lite grövre. Större dimensioner ger bättre ekonomi, eftersom fällning och kvistning av ett grovt träd tar ungefär lika lång tid som ett klent, men ger fler antal kubikmeter virke ut från skogen. Träd med liten diameter hanteras inte alls, vilket gör att man inte har några kostnader för röjning och låga kostnader för gallring. Dock ger det dyrare kostnader för avverkning av enstaka träd över större större areal, men den kostnadsökningen skulle kompenseras med att röjning och plantering inte kostar något.

När det gäller plantering låter man skogen självföryngras, med påståendet att det bäst anpassade plantmaterialet är det som själv väljer att växa där. Som sagt var skulle man då också spara in pengar på att slippa köpa plantor och betala för plantering. Skulle det bli problem med självföryngringen kan man gå in och plantera vissa områden, eller hägna in för att slippa betestrycket.

Dominanta träd viktiga

Modellen arbetar aktivt med de dominanta träden. Man ser också till trädgrupper och inte hela bestånd. För varje grupp av träd letar man upp den dominanta och bedömer denna. Är den av bra kvalité? Är den avverkningsmogen, och är de ekonomiska förutsättningarna rätt. Det går bra att vänta några år innan man bestämmer sig  för att avverka tills det är mer ekonomisk fördelaktigt.

Skulle det dominanta trädet vara av dålig kvalité gallrar man ut den för att den näring som det trädet tar skall frigöras och komma de andra träden tillgodo.

Träd som är undertryckta kring ett dominant träd av bra kvalité rör man inte. Ofta är detta små träd, som inte påverkar det dominanta trädets tillväxt och näringsupptag. Detta visas genom att titta på årsringarna på ett undertryckt träd, som är mycket täta, vilket skulle bevisa att näringsupptaget är mycket litet. Hanteringen av dessa små träd är dyrt, då medeldiametern är liten. Trädet är inte till någon belastning för beståndet, och det gör inget om det självdör. Om det inte dör har det istället goda möjligheter att bli ett kvalitetsträd när dominanten väl avverkas genom att det på ett naturligt sätt skapats kvistfritt tätvuxet timmer.

Ett träd som däremot konkurrerar med det dominanta trädet genom att vara nära i storlek kan gallras bort för att gynna dominanten.

Stickvägsnätet är fast

Stickvägarna läggs med fördel ut med 40 meters avstånd. Det kommer vara ett fast vägnät, eftersom skogen mellan vägarna kommer vara fullskiktade. Mellanzonen manuellhuggs, vilket i en fullskiktad skog ofta innebär grova träd som kräver mindre insats per kubikmeter.

Markkompakteringen hålls på de fasta stickvägarna.

Vi började i en referensskog

Det första beståndet vi tittade på var en självföryngrad, fullskiktad blandskog som varit orörd i 100 år. Det var tydligt hur de äldsta träden som haft gott om utrymme vid ung ålder hade fått grova grenar medan många av de yngre träden blivit naturligt raka och kvistfria genom att de vuxit upp i trängre skog. Skulle denna skog varit brukad enligt Lübeckmodellen hade förmodligen de äldsta, krokiga och kvistiga träden var bortgallrade i ett tidigare skede (om de inte sparats som evighetsträd). En vacker skog med mycket blåbärs- och lingonris där kontinuitetsbrukande kändes rätt självklart.

Sen fick vi se ett antal enskiktade, grandominerade bestånd som gallrats en första gång för att ställas om till Lübeckmodellen. Här var det tydligt att bara för att granarna planterats samtidigt så var de inte lika stora. Den stora skillnaden mot traditionella trakthyggesgallringar var att de undertryckta träden fått stå kvar. Vid omställning från trakthyggesbruk görs ingenting i bestånd under 30 år. Det naturliga urvalet styr då vilka träd som blir dominanta och som passar för växtplatsen. Röjning som det pratas så mycket om idag skulle inte behövas, utan bara vara ett sätt att tvinga på ett för växtplatsen onaturligt trädslag. Vill björken komma istället för granen, låt den göra det, vi vet ändå inte vilket trädslag som kommer att betala sig bäst i framtiden. Riskerna sprids genom att ha en blandad skog. Onekligen en intressant tanke då prisbilden på senare tid svängt från bäst betalt för barr till löv.

Passar det oss?

Det återstår att se. Vi skall titta på vår skog och fundera om det är en modell som passar oss. Kanske på valda delar av fastigheten. Det är helt klart intressant att arbeta mer med naturen och det den själv vill göra, och inte föra in allt för exotiska trädslag för att vinna diametertillväxt.

Läs gärna Silvaskogs Lilla skogspraktika för att få deras uppfattning av skogsbruk.

Jag tog och gick en runda i skogen dagen efter vår skogsexkursion och funderade vidare.

Christian

SSWC-logotävling 2012

2 kommentarer

Jag tänkte utmana de professionella logotypskaparna med en logga till Sweden Social Webcamp anno 2012. Webcampet för alla som älskar webben, och hålls på en liten ö i Blekinge skärgård. 

 

 

Min idé var att få ihop något som blandar det lekfulla, det sociala och ändå få med allvaret och entreprenörsviljan. Wordfeud är ett gott exempel på hur social webben kan vara, samtidigt hur ett litet projekt kan växa sig stort med passion för det man gör. En perfekt utgångspunkt tyckte jag.

Under spelbrickorna har jag fått med Tjärö tillsammans med en kartmarkör som kan ses i positioneringstjänster, vilket känns visar på att den fysiska platsen faktiskt är viktig för oss som älskar webben.

Det lilla röda inslaget symboliserar värmen i gemenskapen(och vädret?) som är tydligt bland alla som besöker Tjärö.

Nu skickar jag mitt enkla förslag SSWC-logotävlingen, så får vi se hur den klarar sig mot alla andra förslag.

Egentligen skulle jag vilja lånat Johan Ronnestams symbolförslag på spelbrickan med hashtagen.

Christian, Folkrörelse och nykterhetsrörelsen, Politik & Samhälle, Skogen

Social vår med bredband

Lämna en kommentar

Det har varit en oerhört intensiv månad för mig, speciellt på tiden utanför kontorsarbetet i Halmstad. Föreläsningen, seminarium, plantering och fibernätsbygge.

Jag har haft förmånen att få hålla ett par föreläsningar, workshop och leda samtal kring hur digitala verktyg och sociala medier kan användas för att utveckla organisationer i olika sammanhang. Riktigt spännande! Det finns så mycket att göra både för information spridning inom och utom organisationen.

4 000 plantor satta

Hanna planterar granVåren har också inneburet arbete i skogen. För min del har det betytt plantering av granplantor, tillsammans med Hanna, svägerskan med hennes barn. 4 000 plantor satte vi i första omgången. Fler kommer till helgen. Det var tufft, eftersom jag hade en förkylning. Min fysik var inte som den borde vara, och jag blev snabbt helt slut och fick ta många och långa raster. Jag njöt ändå en hel del att få arbeta med Hanna och av att få vara ute i naturen.

Ett forum för medlemmens framtid

Collage från Framtidsforum 2012Första helgen i maj tillbringade jag i Stockholm, där lördagen gick till att arrangera Framtidsforum. Ett sätt från oss i Framtidsgruppen inom IOGT-NTO att sätta medlemsengagemang och relationen till organisationen. Det bjöds på ett mycket intressant panelsamtal och reflektioner.

Framförallt gjorde författaren bakom Gilla-boken Brit Stakston (@britstakston) ett mycket viktigt framträdande. Under  halvtimmen berättade hon om engagemang i en digital samtid. Det föredraget borde alla 800 lokalföreningar inom IOGT-NTO titta på och diskutera utifrån. Elle nej. Alla föreningar borde tittat på den.

Min uppgift i Stockholm var att livesända på nätet, och det har resulterat i en sida med alla filmerna samlade. Där finns ett förslag på 3 träffar för föreningen som kan användas i studiecirkelform för att diskutera frågorna.

Ny bygger vi fibernät

Nu har vi startat arbetet med att bygga ett eget fibernät här i Falkenbergs inland. Det har bildats ett antal ekonomiska föreningar, där vi landsbygdsbor går samman för att solidariskt bygga ett högklassigt fibernätverk. Det kommer ge oss IP-telefoni, IP-tv och riktigt bra bredband. Jag tror det kommer utveckla bygden, med bättre möjligheter för distansarbete från hemmet och bättre möjligheter att bedriva näringsverksamhet på landsbygden.

Det görs ideellt, och visar återigen styrkan på att engagera sig. Formen är den samma som användes en gång i tiden för att landsbygden skulle få elektrisk ström. Folkbildning, föreningsformen och det ideella arbetet är viktig för samhällsutvecklingen. Det är där vår kraft för utveckling ligger.

ByafiberVi har kommit så långt i vårt arbete att vi tillsatt en interimstyrelse där jag ingår. Vi berättar om vårt arbete på föreningens webbsida, www.byafiber.se.