Kategoriarkiv: Kommentarer

Folkrörelse och nykterhetsrörelsen, Internet, Teknik

Nu sänker vi rösten för att höras

3 kommentarer

Jag hjälper till att föra in lite ny teknik i folkrörelsen, för att ge nya möjligheter till kommunikation. Inte minst inom rörelsen. Ett sätt att låta medlemmar känna större delaktighet, och ett sätt att minska avstånden mellan tjänstemän, intensivt engagerade medlemmar och de som inte har möjlighet, eller vilja, till stort engagemang just nu.

Ett led i detta är att flytta vissa aktiviteter ut på nätet via direktsänd webbtv, som också kan ses i efterhand. I dagarna har jag kopplat ihop en ljudutrustning för att ljudet skall vara riktigt bra.

Tillsammans med Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) har jag skapat Sobra|tankar Talkshow. Ett webbtv-program för att diskutera lite allt möjligt inom nykterhetsrörelsen. Ett sätt att visa att tekniken är ett verktyg som alla kan använda. Vi vill visa hela skalan, från att webbsända med mobiltelefon från en lunchrestaurang till en mer polerad talkshow. Just det sista har gjort att vi bestämt oss för att skaffa ett ljudpaket för att få riktigt bra ljud. Gänget bakom Studiobronx (@dannehav, @bjornfalkevik, @petterkarlsson) berättar gång på gång hur vi skall göra, och hur viktigt ljudet är för upplevelsen för den som tittar.

Vi frågade givetvis dessa onlinevideohjältar om råd (Tack Björn Falkevik @bjornfalkevik), och vi fick mycket bra tips. Vill ni få en sändning genomförd från ett evenemang så hör av er till Falkevik & Dannehav, för de är bäst i Sverige. För att en riktigt bra webbsändning krävs givetvis mer än utmärkt ljud, men det är en bra början.

Det här är vad vi skaffat oss:

  • Mixerbord: Yamaha 124cx
  • Trådlösa enheter: Sennheiser ew112-P/G3
  • Headset: Røde HS1-P
  • Handmikrofon: Shure PG58/PG4

Låt mig få berätta varför vi valt de olika prylarna.

Mixerbord: Yamaha 124cx

Det här mixerbordet rekommenderades av Björn tack vare dess kompressordel för mikrofoningångarna. Det betyder att att man kan ställa in nivåer för ljudet så att låga signaler trycks upp och höga trycks ned. Det gör att talet kommer hålla en jämnare nivå och blir behagligare att lyssna på. Dessutom finns möjlighet att koppla en eller flera andra ljudkällor om så önskas.

Trådlösa enheter: Sennheiser ew112-P/G3

Vi har valt att skaffa två stycken trådlösa enheter, som gör att man får stor rörelsefrihet, och det går snabbt att rigga utan att behöva dra en massa kablar.

Dessutom valde vi ett kamerakit, vilket gör att de trådlösa enheterna går bra att användas tillsammans med en videokamera eller iPhone. Annars kunde man valt en med större mottagardel. Detta kit är lite dyrare, just för att det är gjort för att fungera tillsammans med en kamera (liten och batteridriven). Mottagaren har modellbeteckning SK100G3, och sändaren SK100G3. Den innehåller en mygga, som man kan använda rakt upp och ner, men vi ville ha ett headset för att få mikrofonen så nära munnen som möjligt och få ännu bättre ljud.

Headset: Røde HS1-P

Vi ville ha ett headset som inte syntes så mycket, och det var därför valet föll på denna. P:et i slutet av namnet innebär att det är hudfärgat (pink). Headsetet kan användas med de trådlösa enheterna om man har en Røde MICon-1 adapter.

Handmikrofon: Shure PG24E/PG58-M10

Vi har också en trådlös handmikrofon, som vi har tänkt oss att kunna använda som publikmikrofon vid evenemang, eller till gästmikrofon i vår talkshow. Detta är Shure:s trådlösa version av den mer kända SM58:an.

En sådan trådlös mikrofon är betydligt billigare än kamerakitet ovan. Givetvis kan man använda trådade mikrofoner också, men vi vill ha en mobil utrustning för att kunna åka ut det där händer. Då vill vi snabbt få upp utrustningen, och ha så mycket som möjligt färdiganslutet. I vårt fall räcker det i princip med att ansluta en strömmatning, och slå på de trådlösa enheterna så är vi igång.

Ljudet matar Wirecast

Ljudet från mixerbordet kör vi sedan in i en Macbook Pro (13″ 4GB RAM/500GB HD) som vi kör Wirecast på. Wirecast är en mjukvara som tar in ljud och bildkällor för att mixa ihop. Därefter kan man välja att skicka det till en streaming-tjänst eller att spela in på hårddisk. Vi har använt oss av Bambuser för att direktsända på nätet.

Programvaran är väldigt lättanvänt, och man kan lätt få in presentationer från datorer, och lägga in en del grafik.

Nu är det upp till oss!

Det finns inga ursäkter nu. Jag och Johnny får se till att använda utrustningen på bästa sätt för att nå det resultatet vi önskar oss. Ge möjlighet för de som inte är så engagerade kunna delta i aktiviteter på distans (exempelvis småbarnsföräldrar) och minska avståndet mellan de som tar besluten inom vår rörelse.

Håll utkik på Sobra|tankar Talkshow-sidan för att se vad vårt resultat blir.

 

Tillägg 111117

Cirkapriser, mellan stor tumme och pekfinger är:

  • Yamaha 124cx 2800:-
  • Sennheiser ew112-p G3 6000:-
  • Røde HS1-P + MiCon-1 2600:-
  • Shure PG24E/PG58 -M10 2000:-

 

Christian, Folkrörelse och nykterhetsrörelsen, Internet

En grinig rörelse på väg framåt

Lämna en kommentar

Det har varit en intensiv vecka. Minst sagt. Tur är att det har varit många intressanta aktiviteter jag deltagit i. Den röda tråden har varit att titta framåt i ideell verksamhet. 

Griniga gamla gubbar

Skommagårdens bloggDet började med att jag hälsade på min lokalförening i Landeryd, IOGT-NTO Hyltebruk. Jag hade bjudit in mig själv att få tala lite övergripande om hur vi kan använda sociala medier för att öka engagemanget på olika sätt. Det visade sig att jag hamnat hos ett gäng griniga gamla gubbar. Uppfriskande gringa. Varför skall man finnas på Facebook? När skall man hinna med? Vem bryr sig om vad Kurt Johansson har att säga i #P4Puls?

Frågorna är befogade, och för mig uppfriskande att försöka argumentera kring. I detta fallet hade jag inga bra svar tycker jag. Å andra sidan tycker jag inte man skll försöka övertyga de som väjer att inte intressera sig för hur de kan använda sociala medier. Jag tror denna teaterförening har mycket på att vinna på att finnas på sociala medier, inte minst i sitt ungdomsarbete

Nu har en av de griniga gubbarna övertygats ändå,tack vare Alexander Bard (@Alexander_Bard). Nu mer bloggar Totte Ljunggren på skommagarden.wordpress.com.

Luleå nästa

Föredrag i LuleåHelgen som gick for jag upp till Luleå, där jag inbjudits att prata om sociala medier under rubriken Ökat engagemang genom dialog, delning, och tillgänglighet. Målet var ändra fokus från att bara prata sociala medier, till att se det som ett verktyg och skapa en lust att genast gå ut och använda flera av de internetverktygen som finns.  Dessutom ville jag belysa att det inte är så stor skillnad på det vi kallar analogt och digitalt.

Det var väldigt knepigt att förbereda den här dagen. Dels beroende på att jag inte visste vilken nivå det skulle vara på deltagarna, och efter besöket i Hylte-föreningen att jag kanske inte kunde följa min tråd.  Som tur var kändes det som det gick ganska bra. Jag hoppas jag lyckades deltagarna tänka i nya banor och se möjligheter i att göra saker. Inte krångla till det, testa och se hur det fungerar.

Jag började först med att tala om sociala medier , där jag utgick ifrån boken Gilla! Därefter gjorde jag en snabb översikt på ett antal internetverktyg och hur föreningen kan använda dem. Allt från Doodle till Geocaching och fram till Bambuser och Google docs.

Jag fortsatte med att gå in lite extra på hur Facebook och Twitter kan användas, och avslutade med att prata om att Blogga med WordPress.

Här är mina presentationer från dagen:

Är framtidsgruppen abstrakt?

På tisdagen gjorde jag en snabbvisit i Stockholm för ett upptaktsmöte med en framtidsgrupp inom IOGT-NTO som jag blev utsedd att delta i . Riktigt spännande att få träffa den spännande blandningen av människor som skall öppna upp globen och komma med idéer för att se hur vi kan trimma organisationen att fortsätta vara en vital spelare i samhällsbyggandet.

Det skall erkännas, jag hade nog väntat mig att vi skulle arbeta mer konkret. Våra tankar efter detta inledande  möte drar åt ett mer abstrakt håll, där vi tänker oss fungera som något likt en tankesmedja. Jag kastar mig in i det här med nyfikenhet och ser fram mot de diskussioner vi skall ha.

För min del hoppas jag på att vi skall få fram lite konkreta frågeställningar som gör att medlemmar, och föreningar, kan hitta sätt att engagera sig och se hur viktig deras medlemskap är för samhällsbyggandet. Jo, jag vet hur det låter, men jag tror att mitt medlemskap verkligen spelar roll. Gör det inte det vill jag se hur det skulle kunna göra det.

Dags att visa sig

Nästa steg i mitt rörelse engagemang är att bygga upp den portabla utrustningen för direkt sändning via nätet. Tillsammans med Johnny Mostacero (@JohannyMostacero) ha utrustningen köpts in. Bra utrustning. Nu skall jag se till att paketera tekniken på ett sätt så att vem som helst skall kunna använda den och starta en sändning.

Förhoppningsvis får vi möjlighet att testa den i slutet av månaden, när jag hoppas på att vi skall kunna ta Sobra|tankar Talkshow för undersöka några projekt som pågår i rörelsen.

Folkrörelse och nykterhetsrörelsen, Kommentarer

Kan Gilla! ger fler som gillar?

4 kommentarer

Tanken med Gilla! – dela engagemang, passion och idéer via sociala medier är att låta idéburna organisationer förstå hur sociala medier fungerar och kan användas.  Den har lite blandad karaktär mellan praktiskt handbok och ren faktabok. Frågan är om den når sitt mål?

Författaren bakom boken är Brit Stakston (@britstakston), mediestrategen som också skrivit Politik 2.0, och är bokförlaget Idealistas första bok (kan köpas från exempelvis Bokus). Det märks att detta är en bok som hon verkligen ville skriva. Den förra boken fick för stort fokus på personer och politik, och inte hur sociala medier kan fungera som ett verktyg i en demokratisk process. Efter att ha följt Brit så vet jag att hon har ett hjärta som brinner för samhällsförbättring, och det är en tydlig röd tråd i boken. Det är egentligen inte sociala medier som är det viktiga. Det är dialogen för att skapa ett bättre samhälle. Att den dialogen sker via sociala medier är egentligen lika naturligt som att använda telefon eller e-post påpekar hon om och om igen.

Flera böcker i en

Boken är uppdelad i tre huvuddelar, med efterföljande samtalspunkter av Erik Wagner (@erik_wagner). Det jag kände efter att ha läst ut boken var att jag skulle vilja kunna fördela delarna olika beroende på vem jag vill skall läsa den. För den passar en ganska bred målgrupp, allt från de som redan bestämt sig för att använda sociala medier, och vill veta hur det skall gå till praktiskt, till de som undrar vad katten skall social medier skall vara bra för.

Den sistnämnda gruppen tycker jag nästan skall börja med att läsa sista delen, för att känna lite på hur de ligger till i Stakstons fyrfältare. Vad den innebär får ni läsa i boken, men den förklarar begrepp som digitala/analoga värderingar och digitala vanor och positionerar mognaden för att agera digitalt.

För övrigt innehåller boken flera pedagogiska illustrationer som förstärker och gör innehållet tydligare. Riktigt bra bilder att ha i minnet när man funderar kring sociala medier för idéburna organisationer.

Handgripliga tips

För den som väl bestämt sig för att använda sociala medier i sin organisation finns i den andra delen en rad olika handgripliga tips för de olika tjänster som finns tillgängliga.

Många bra tips, men den kan kännas lite övergripande i vissa delar. Jag kan tänka mig att man kompletterar den delen med fler praktiska exempel för att förstå hur det fungerar, och läser man boken i studiecirkel form kan jag tänka mig att någon kompletterar med en praktisk del där man undersöker hur de olika verktygen ser ut och fungerar praktiskt.

Hur engageras personer via sociala medier?

Den första delen är nog avsedd för den som tror att sociala medier är något man bör använda sig av. Jag ser en skillnad mot stycken i den sista delen, som mer förklarar varför vissa (du?) inte ser nyttan med att dela med sig av det mesta till alla på nätet.

Wagner ställer  i samtalspunkterna efter första delen frågan: ”Vad skulle ett begrepp som ’Föreningsarbete 2.0’ kunna innebära för er del?” Svaret är det föreningen som har, men det skulle vara kul att höra svaren före och efter att den inledande delen lästs.

En tanke att ha med sig när man läser bokens första del hämtar jag från samtalsavsnittet från del 2, där Erik Wagner skriver:

Jag har ofta stört mig på  att en del medlemmars första kontakt med föreningen är en fråga huruvida de vill sitta i en styrelse eller inte.

Det är en viktig fundering att ha med sig genom hela boken. Stakston talar om Engagemangspyramiden, med sex olika nivåer av engagemang, och där ligger nyckeln till varför sociala medier är viktigt för medlemmar. Det måste vara tillåtet att vara mer eller mindre passiv, men sociala medier, rätt använt, kommer göra att de som tidigare endast var passiva nu kan klättra i pyrmaiden och bli en mycket viktig del av organisationen. Det handlar om:

Sociala medier möjliggör helt enkelt att få in sitt engagemang i livspusslet.

Boken är starten på folkrörelsens återkomst

Boken är den handbok som de idéburna organisationerna väntat på, där de som inte riktigt har förstått sig på hur de kan använda sociala medier får svar. Brit ger berättar varför folkrörelser skall använda sociala medier, och det får mig att se parallellerna till när människor organiserade sig i olika föreningar i början av 1900-talet. Det viktiga då, som nu, är folkbildningen för att öka kunskapen hos så många individer som möjligt. Med den nyvunna kunskapen valde man att tillsammans (i allt från arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen till idrottsrörelsen) bygga ett bättre samhälle, som är den välfärd vi lever i idag. Man hade ett delade ansvaret och gjorde sin lilla del för att förbättra för den stora massan.

Att gilla på Facebook är ingen stor insats kan det tyckas, men det är ett ställningstagande som bygger på de värderingar du har. Det kan starta en diskussion om hur du och dina vänner vill förbättra det samhälle vi lever i. Det är det gillandet som den idéburna vårda och bygga en relation av.

Jag tror att svaret till rubriken på den här recensionen är: Ja! Boken svarar på hur din organisation skall förvalta det där gillande-klicket som någon gör.

Vet du det?

 

Bilden på Erik Wagner och Brit Stakston är tagen av Charlotte Naversten (@naversten) med hjälp av den sociala bilddeleningstjänsten Instagram.
 

Andra recensioner av Gilla!

 

Folkrörelse och nykterhetsrörelsen, Om bloggen

Dags att förnya folkrörelsen

3 kommentarer

Under fredagen fick jag reda på att jag tillsammans med fyra andra personer fått det ärofulla uppdraget att ingå i en Framtidsgrupp som IOGT-NTO kongressen i Åre beslutade tillsätta. Riktigt hur vår uppgift ser ut vet jag inte än, men jag vill ändå skriva lite om min ingång i gruppens arbete. Vad jag tar med mig, och mina förväntningar på resultat.

Detta blir ett ganska långt inlägg, men jag vill försöka ge en tydlig bild av vad jag tar med mig in i arbetet. En del i att berätta det öppet för er är att jag vill få er syn på vad ni förväntar er och hjälpa till att definiera vad jag skall ta med mig in i gruppen. Jag anmälde mitt intresse, efter att ha sett en inbjudan på sociala medier som ledde mig till sidan Vill du ingå i en framtidsgrupp?

Jag hoppas på att du tar dig tid och klickar på länkarna i det här inlägget för att skaffa dig kunskap och förstår mina ingångsvärden. Du kommer inte hinna titta på alla video, lyssna på alla ljudklipp eller läsa allt på en gång, men ta dig gärna tid att beta av dem efterhand.

Helt passiv

Jag har varit helt passiv inom nykterhetsrörelsen under minst 10 år. Det är något viktigt att ta med sig in i gruppen. Varför har jag varit det? Hur kommer det sig att inga lockelserop om verksamhet och evenemang har aktiverat mig?

Ett svar på det är förstås att jag börjat arbeta, flyttat till en skogsgård och fått barn . Fast… Något borde väl intresserat mig så mycket att jag deltagit på någonting? Av någon anledning har det inte varit så. Tills den dag jag fick inbjudan till en fotokurs i digital fotografering. Det är den kursen som gjorde att jag hamnade på kongressen i Åre och sände den direkt över nätet. Det var den som gjorde att jag och Johnny (@JohnnyMostacero) arbetade för att få prova konceptet knykonferens med Sobra|tankar i nykterhetsrörelsen.

Genom att läsa, lyssna och diskutera med Erik Wagner (@erik_wagner) och andra samhällsengagerade personer vill jag verkligen skaka liv i folkrörelsen igen. Den viljan är också något som fått mig aktiv igen. Nu är det fantastiskt roligt att Erik också kommer att ingå i gruppen.

Där har ni faktorer som väckt denna sovande björn.

Vilka influenser tar jag med mig

Jag har redan berättat att Erik Wagner influerat mig start i att tänka ”folkrörelse” som en samhällsförbättrande faktor. Det är ett par personer till som jag vill nämna i det sammanhanget.

Stakston - Politik 2.0Brit Stakston (@britstakston) för att hon skrivit boken Politik 2.0. Jag hade tack vare min bror Niklas (@niklasdahlqvist) kommit att använda sociala medier (Twitter, Facebook) och där noterat Brits bok. Efter att ha läst den kände jag att jag härifrån, mitt i skogen, engagerat kan delta i politiska samtal med en önskan att förbättra världen. Hon öppnade de nya kanalerna för mig. Hon pratar inte sociala medier i mina öron. Hon presenterar ett verktyg som vi skall använda.

Joakim Jardenberg (@jocke) med sin sätt att berätta om transparens och vikten av att föregå med gott exempel. Han har en devis, som nu mer är skriven i sten, vilket är ”Be honest and do good shit”. Fritt tolkat skall man var ärlig, framför allt mot sig själv och  väga in det i det man gör. Så länge det känns ärligt och uppsåtet är gott (och inte uppenbart ont)  skall man göra det. Det behöver inte alltid vara perfekt, men att man försökt är viktigt. Det man gör tål en genomlysning, men varför vänta på att någon skall granska. var ärlig och berätta. Var transparent. Dessutom vikten av att vara en grön prick och föregå som gott exempel, prova för de som som kommer efter och ge driv framåt där jag kan bidra.

Björn Falkevik (@bjornfalkevik) som med sitt engagemang för att föra ut begreppet ”thincasting”, som är en term för att sända över nätet. Det han säger är att allt inte behöver vara perfekt, utan det viktiga är att man gör det. Fokusera på det som är viktigt, budskapet. Han omvandlar mycket av Jockes teori till praktik, genom att lära oss att exempelvis ta en pappmugg och göra om till ett stativ för telefonen när man skall direktsända ett budskap via nätet.

Johan Lange (@JohanLange) för att han delar med sig av sin kunskaper att vända perspektiv och ge verktyg för att arbeta tillsammans i grupp. När jag fått förmånen att i djupa diskussioner fundera kring hans LUCK-koncept inser jag att många detaljer kring det var så naturligt när jag var aktiv i rörelsen senast. Arbetssätt som jag faktiskt saknar idag, där det sociala bidraget i det man gör inte ens finns på listan. Där är oftast bara pengar drivkraften.

Pierre Andersson (@pierrea) som med sitt intresse för rörelsens historia låter mig tänka på vad som var viktigt när vi en gång startade i tiden. Hur kom det sig att vi organiserade oss? Vad tillförde vi de medlemmar som var med då? Vad är det vi glömt bort idag. Jag har inte lyssnat färdigt på Pierre än, snarare tvärtom. Han har mycket att lära mig. Mer om hur vi byggde våra gårdar. Hur Oscar Olsson (bilden) fick studiecirkeln att fungera som ett sätt att utbilda medlemmar och vår samverkan med NBV, och säkert en hel del annat han inte nämnt än.

Johnny Mostacero (@JohnnyMostacero) finns där också. Vi har haft massor av lunchmöten som kom att handla om folkrörelse, personligt engagemang och möjligheter istället för det vi verkligen träffades för att diskutera. Mötena skulle i de flesta fall handla om knytkonferensen Sobra|tankar, men hans arbete som utvecklingskonsulent i rörelsen och mina influenser från personerna jag redan skrivit om har gjort att det handlat om helt andra saker. Dessutom ser Johnny paralleller till Rydöbruk där han är uppväxt, och som alltid varit föreningstät. Föreningarna har använts för att driva samhället framåt, trots nedläggningar av industrier och samhällsservice.

Jag skulle vilja nämna Bengt Göransson som fått mig att tänka i termerna medborgare och medborgaransvar när jag läst hans ”Tankar om politik”, och Mathias Persson (@sandlyckan) nästan dagligen påminner om att man ur ett samhällspolitiskt perspektiv måste vrida och vända för att se samhällsvinsterna av ståndpunkter man har.

Till dessa adderar jag massor av människor aktiva i sociala medier.

Alla har en sak gemensamt: Alla delar med sig av sin kunskap i stort och smått. Alla tror på att vi kan hjälpa varandra att göra världen bättre. Alla tror att vi kan göra det tillsammans. Alla tror på att individen kan göra det. Tillsammans.

Vad vill jag göra i en framtidsgrupp?

Jag tar med mig av vad alla ovanstående personer gett mig i form av kunskap och tankar  för att använda det i arbetet i gruppen. Det är viktigt att vi i en framtidsgrupp är de där gröna prickarna och visar på sätt att arbeta, och föregår med gott exempel för andra inom nykterhetsrörelsen. Ni kommer kunna följa arbetet, för jag skall se till att det sker transparent. Dessutom skall ni kunna berätta för oss om vi är på fel väg innan vi står där med en slutrapport. Ni skall kunna börja prova nya former av aktiviteter innan det kommer någon slags dokument från en lång process från oss. Så länge vi är ärliga och tror på att det mynnar ut i något gott skall vi se till att göra, inte vänta. Perfektion är inte ett mål, utan förändringen till det bättre.

Jag lovar er att det kommer hända saker. Snart. För dig som har Facebook, gå in och gilla sidan Sobra|tankar så får du information där, annars får du hålla koll på Sobra|tankars webbsida.

Det skall bli spännande att få arbeta i gruppen. Erik har jag träffat och diskuterat med en del med via sociala medier, och Andrine känner jag till lite sedan UNF-tiden . Jennfier och Ulf känner jag inte till alls.  Tror det gör det hela mer spännande och dynamiskt. Jag är mycket nyfiken på vad de andra kommer med för influenser och ingångsdata för vårt arbete, som på kongressen beskrevs som  ”… ett levande forum för framtidsfrågor som är viktiga för IOGT-NTO:s utveckling.”

Nu har globen satts i rullning. Nu finns bara en rikting: Framåt!

 

Foto:
Be Honest and do good shit,  av Joakim Jardenberg
Björn Falkevik, av Pellesten

Christian, Knytkonferensen Sobra|tankar, Politik & Samhälle

Hur var knytkonferensen Sobra|tankar?

2 kommentarer

I helgen, 16-17/9, genomfördes knytkonferensen Sobra|tankar 2011 i Halmstad. Den första knytkonferensen i nykterhetsrörelsens historia. I det här blogginlägget tänker jag sammanfatta min upplevelse av Sobra|tankar.

Tillsammans med Johanny Mostacero, @JohnnyMostacero, så arrangerade jag knytkonferensen i Halmstad. Vårt mål var att intorducera denna fantastiska konferensform för nykterhetsrörelsen. Vi hade hoppats på dubbelt så många deltagare, och vår huvudtalare Brit Stakston fick tyvärr lämna återbud på grund av sjukdom. Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet att få Brit till ett annat tillfälle, för hon har något att berätta för oss om hur vi kan arbeta för att förbättra världen.

Trots att vi ”bara” blev 20 anmälda ville jag och Johnny genomföra knytkonferensen. Det kändes nödvändigt för att få fler att förstå mekanismerna och energin som kan komma ur det. Jag tror att vi lyckades. Med UNF:are på 19 år upp till IOGT-NTO:are på 90 år hade vi en mix i ålder. Vi hade personer från olika delar av Sverige, med olika erfarenheter av rörelsen. Anställda, aktiva och passiva medlemmar. Där var personer som olika yrkesbakgrunder och intressen. Där var medlemmar som var redo att dela med sig. Precis den mix vi hoppats på.

Mingelfredag

På fredagen inledde vi i den fina NTO-gården på Kärleken. Där startade vi knytkonferensen Sobra|tankar med lite mat. Fantastiskt god mat från Restaurang Karl. När middagen var avslutad gick vi upp en våning för att fylla i schemat för knytkonferensen. Vi förklarade för alla att varje person har något att dela med sig av. På olika sätt. Ett intresse att berätta om, ett ämne man vill diskutera eller på annat sätt ta del eller dela med sig av sin kunskap.

Gridden, schemat kom att se ut så här:

Efter att gridden var klar tog vi kaffe/te följt av lite sällskapsspel.

 Delad kunskap är dubbel glädje

Hela lördagen var full av pass. Pass på 2×20 eller 40 minuter och där efter 20 minuters mingel inför nästa pass. Så här såg min dag ut:

  • Så fungerar en journalist, Pierre Andersson (bilden till höger)
  • Om sociala medier, som jag höll själv
  • Få livet att fungera – kognitiva hjälpmedel, Camilla Tilljander
  • Räkna på danska, Winnie Blom-Jensen
  • Ung och nykter, Jessica Stridh & Jenny Hällberg
  • Om Twitter, Peter Alsén
  • IOGT-NTOs samarbete med Volontärbyrån, Winnie Blom-Jensen
  • Amerikanska nykterhetsrörelsens historia, Pierre Andersson

Vilken blandning! Och då missade jag flera, flera pass som jag önskar att jag hunnit med att gå på. Inte minst Erik Berg, 90 år, som berättade om alla sina år i nykterhetsrörelsen, eller hur Johnny Mostacero skapat en Facebook-sida för sin hemort Rydöbruk och dokumenterar dess historia. Peter Alsén som pratade fåfänga och scarification och så vidare.

Hur föll det ut?

Formen passar oss i nykterhetsrörelsen perfekt. Vi har medlemsskapet som förenar oss och massor av kunskap att dela med oss till varandra. Johnny och jag fick bekräftat att det fungerar, och har nog börjat att arbeta i huvudet för att se till att det blir en ny knytkonferens i början av nästa år. Vi har sett uppdateringar på både Facebook och Twitter där vi kan se att deltagarna också uppskattade det.

Kinesisk avslutning

Själv avslutade jag dagen med Hanna och Pierre och en fantastisk middag på House Ming, med tillhörande intressanta diskussioner.

Jag sammanfattar helgen som lyckad och intensiv, och är som sagt var sugen på att göra om det någon gång i början av nästa år. För er som vill ta del av vad som hände kan ta en titt på Samlat och länkat från knytkonferensen Sobra|tankar 2011. Där finns video, presentationer och andra länkar som rör årets upplaga av Sobra|tankar.

Kommentarer, Ledarskap

LUCK – Här och nu

2 kommentarer

Under sommaren har jag flera gånger träffat Johan Lange (@JohanLange) med flera och diskuterat LUCK-konceptet. Johan har också tålmodigt svarat på tankar om funderingar. Nu känner jag att jag vill utvidga med frasen ”Här och nu”.

För att illustrera mina tankar tänkte jag ta till en fiktiv berättelse, och skapa ett scenario. Sedan gör vi en analys och ser vad vi skulle kunna göra bättre.

Hushållsmaskinsföretaget Fiktiva

Låt oss säga att det här utspelar sig på hushållsmaskinsföretaget Fiktiva. De har en serie dammsugarrobotar som ständigt förbättras. En funktion man har är möjlighet att uppdatera den med ny programvara som man kan ladda ned från Internet.

På företagets tekniska kundtjänst jobbar Stina. Hon tar emot kundsamtal via telefon när om något problem har uppstått. Den här morgonen har det varit lungt, och hon tar en vända till kaffeautomaten, där hon stöter på Konrad som arbetar med företagets webbplats. Konrad berättar att han igår plockat bort dammsugarroboten 6701 med tillhörande programvarufiler, eftersom den inte är aktuell längre.

Då sätter Stina nästan kaffet i halsen.

– Men varför har inte jag fått information om detta?! Då kan man väl inte uppdatera den roboten längre? Den modellen har ju varit jättepopulär.

Konrad berättar att han bara gjort det Bengt sagt åt honom att göra. Stina vänder på klacken och går med bestämda steg tillbaka till sitt skrivbord, och lyfter telefonen för att slå numret till Bengt.

Hon undrar irriterat varför de tagit bort filerna utan att hon fått någon som helst information. Bengt förstår problemet och berättar att det snart kommer nya rutiner med checklistor så att det inte skall missas att prata med kundtjänsten till nästa gång. Dock dröjer det ett par månader innan listorna är klara.

Vad hände här?

Låt oss stanna där och fundera vad som hände. Jag skall försöka se det ur ett LUCK-perspektiv, och fundera lite på vad som kunde gjorts annorlunda. Har du idéer så kommentera det i anslutning till det här inlägget.

Det första är att Stina känner sig förbigången för att hon inte fått information. K:et (Kognition) gör sig påmind genom att reptilhjärnan slår igång och hon blir arg och irriterad. När hon ifrågasätter Konrad kommer han också gå i försvar när hans reptilhjärna reagerar, genom att han försöker flytta ansvaret till Bengt. När Bengt blir uppringd går också han in i ett slags försvar och meddelar att det kommer rutiner som skall förhindra det. Tre personer går i försvar och skapar säkert lite dålig stämning.

Vad kunde gjorts annorlunda här?

  • Kanske Stina kunde berättat på ett annat sätt för Konrad så att han inte går i försvar (C – Coachande förhållningssätt).
  • Konrad kan sätta sig in i vilka oförutsedda problem det orsakar Stina, och försöka leta efter en gemensam lösning (C).
  • Bengt inser att det är ett problem, men han väljer att hänvisa till kommande aktioner för att rätta. Problemet kommer finnas under tiden, så han kanske skulle ställa frågan till Stina vilka förslag till lösningar hon har på detta (C).
  • Konrad kunde använda det sociala intranätet och när han satte igång arbetet med att ta bort hemsidorna skriva en kort, kort notis. Då kanske Stina hade kunnat uppfatta den och ifrågasätta den innan det satts i verket (U – Utvecklande internetvertyg).
  • Bengt hade kunnat meddelat via det sociala intranätet att man kommer göra förändringar i produktutbudet och plocka bort några paneler. Detta innan uppgiften gavs till Konrad. Det hade gett möjlighet till medarbetare att agera (U).
  • När man upptäcker att något gått på tok här, och att resultatet inte blivit det förväntade borde det ges möjlighet att rycka i nödbromsen. Bengt skulle samla ihop ett team för att se vilka lösningar som finns för att åtgärda problemet så snart som möjligt, så att inga kunder hinner drabbas. Även om uppdateringarna är få av robotarna så blir de kunder som drabbas av att det inte fungerar irriterade, vilket leder till en sämre relation till Fiktiva (L – Lean).

Här och nu

Min egna slutsats är att Stina, Konrad och Bengt skulle agera utifrån ett ’här och nu’-perspektiv, och tänkt på att man har en reptilhjärna som triggar en försvarsställning (K).

Inte titta bakåt på vem som tagit beslutet eller utfört uppdraget (no blame, L), inte på vad som kan göras sedan (kunderna drabbas nu, vilket påverkar Stinas arbetsvardag). Genom att ändra frågeställningen till hur vi tillsammans skall lösa det här kan det vara så att en sedan-lösning är god nog. Det ser man efter en gemensam sittning där inblandade kan analysera problemet. Det kan också vara så att lösningen finns två minuter bort (C).

Arbetar man på Fiktiva på att berätta lite vad man kommer att göra, gör och har gjort kan man fånga upp sådant som inte faller in i rutinerna. Det kommer alltid finnas sådant som ramlar utanför de dagliga rutinerna. Genom att ha en transparens i arbetet man utför ökar möjligheten att fånga upp liknande problem. Det kan dessutom skapa ett klimat där det är OK att komma med förslag. Någon på den administrativa delen som tittar in på utvecklingens informationsflöde kan komma med den där innovativa idéen som ledningen så länge eftersökt från teknikerna (U).

LUCK – här och nu

Här och nuMed LUCK – här och nu – hade många problem på Fiktiva kunnat undvikas. Jag tror man skulle ökat kapaciteten på varje individ, och inte minst på teamet. För teamet blev plötsligt en blandning mellan avdelningar som inte till vardags är ett team. Är alla medvetna om att:

  • K kan göra att vi går i försvarsställning
  • C på rätt sätt skapar en delaktighet och att vi tillsammans letar efter en lösning
  • U skapar ett informationsflöde som aktiverar och engagerar
  • L betyder att vi inte ställer någon till ansvar om något skulle råkat bli fel
  • Vi kan gör allt Här och nu

Då tror jag man har ett företag där många vill jobba, med hög innovationsgrad och en naturlig strävan att alltid vara bäst.

Kommentarer

Är ditt företag kvar i Sovjettiden?

Lämna en kommentar

Häromdagen skrev jag ett inlägg om boken Jävla skitsystem. Anledningen att jag kom i kontakt med boken var Disruptive Change, som livesände en föreläsning med Jonas Söderström.

Disruptive Change var i år en dag i Maj , där en rad intressanta föreläsare samlats. En av dessa var just Jonas Söderström, och hans föreläsning Stora företag är kvar i Sovjettiden  finns inspelad och kan ses på Disruptive Medias webb. Den handlar inte direkt om boken, utan snarare sånt som Jonas inte fick plats med i boken. Ändå väl värd att se.

Kommentarer

Är det du som bygger Jävla skitsystem?

3 kommentarer

Twitter är intressant. Helt plötsligt noterar man något i sitt flöde som kan vara värt att ta reda på mer om. Precis så var det när jag såg något om en bok som hette Jävla skitsystem av Jonas Söderström (@jonas_blind_hen). Jag nyttjade den kommunala servicen och låna den via vår bokbuss.

Alla som beställer och bygger system borde läsa den!

Boken handlar alltså om den digitala arbetsmiljön. Om hur dåliga system ökar stressen på en arbetsplats. Det handlar inte bara om ett system, utan av kombinationer av system dessutom. Antalet exempel på (dåliga) system i boken känns nästan oändliga. Med system i detta fall menas något/några program med ett användargränssnitt. Användargränssnitt är föresten ett ord som Jonas ifrågasätter:

”Borde inte skärmen snarare vara en bro till funktionerna där inne i datorn? Och vad är det man skurit av egentligen?”

Boken är uppdelad i ett par block. Först beskrivs varför användarna känner sig stressade, den andra hur kontrollen skall återtas och den sista om vad man kan göra nu.

För mig som arbetar på ett företag där vi bygger system med gränssnitt mot användare tycker jag boken är lysande. Den påvisar hur viktigt det är att lägga fokus på effekterna av funktionerna som man placerar i ett system, än tvärtom (funktioner som ger effekter, kanske oönskade, för användaren). Redan i början av boken kände jag att denna måste jag rekommendera att mina arbetskamrater skall läsa, för att vi skall bli ännu bättre och skapa ännu bättre värde för våra slutanvändare.

I många steg tangerar den LUCK-konceptet, med öppenhet och ständig dialog för att skapa ett verkligt värde för den sist i värdekedjan. I ledarskapet gäller det att se till att den som utför ett arbete skall ha de bästa förutsättningarna. Personen som verkligen vet vad som går att påverka situationen är den som utför arbetet, i detta fall användaren.

Söderström har också en webbplats för boken där den digitala arbetsmiljön finns i fokus.

Är det så att du står i begrepp att köpa in ett system, eller ännu bättre arbetar med att skapa system ska du läsa denna. Inte bör, utan ska. I alla fall om du vill skapa ett system för dina användare, där värdet verkligen är att systemet skall ge effektiviseringar och vara ett stöd. Inte bli ett stressmoment och extra merarbete.

 

Kommentarer

Tillsammans med vänner för LUCK

5 kommentarer

Johan Lange (@JohanLange) som skrivit boken LUCK – koncept för hållbart ledarskap bjöd intresserade till restaurangen Tillsammans i Halmstad sista dagen i juli. Han berättade om om konceptet, och såg till att spela in det så du kan få ta del av det.

En härlig eftermiddag i solen i sommarstaden Halmstad träffades vi ett gäng på Tillsammans. Där på kajen till Nissan under väldigt god mat och dryck berättade Johan bakgrunden till hur LUCK-konceptet kommit till, och vad det innebär. Efter dragningen satt vi kvar och diskuterade ledarskap från olika infallsvinklar, hur det ser ut i olika organisationer och berättade om egna erfarenheter av gott och dåligt ledarskap.

Kort sagt en fantastisk eftermiddag och kväll.

Och du har tur! Eftersom Lange såg till att ha sitt Bambuser-kit (Iphone, Glif, Joby Gorillapod och Azden trådlös mygga)  med sig kan du få ta del av känslan vi hade på serveringen, och inte minst få bakgrunden från författaren själv. Det är uppdelat på tre filmer, eftersom vi serverades mat och dryck under tiden.

Ta och sätt dig med god mat dryck och lyssna själv på vad LUCK är.

Del 1

Del 2

Del 3

 

Kommentarer

Har du diskuterat ledarskapet med din chef?

Lämna en kommentar

Vi hade ett webbinar om det coachande förhållningssättet (C i LUCK), och vi var några som dröjde oss kvar och diskuterade. Det pratar mycket om att coacha men sällan om att bli coachad, vilket var utgångspunkten för en av diskussionerna.

Frågan är hur kan en ledare motivera någon att bli coachad. Vi tog exemplet med fotbollslaget, där alla ofta rättar sig efter tränaren. Målet att vinna matcher och vara bäst finns där, och då accepterar man att ha en roll för laget.

”Vad händer i en organisation om någon inte vill bli coachad?”

Jag skickade frågan via Twitter till Johan Lange (@JohanLange) som är ute på LUCK-turné svarade med ett videoinlägg. Ett exempel på underlättande verktyg, där han kan ge ett långt bra svar på ett lätt sätt.

 

Vi ställde också frågan ”Hur motiverar jag en avbytare i ett lag att hen också är viktig?” Johan svarade med en ny video.

Jag gillar tanken med en öppen dialog med sin chef om hur vi tillsammans kan ta oss mot målen. Tala om vilket ledarskap som passar oss för att komma framåt. Allt för ofta så kommer väl den diskussionen upp en gång per år, i ett utvecklingssamtal.

Har du en dialog med dina chefer om ledarskapet där du jobbar?