Tanken med Gilla! – dela engagemang, passion och idéer via sociala medier är att låta idéburna organisationer förstå hur sociala medier fungerar och kan användas. Den har lite blandad karaktär mellan praktiskt handbok och ren faktabok. Frågan är om den når sitt mål?
Författaren bakom boken är Brit Stakston (@britstakston), mediestrategen som också skrivit Politik 2.0, och är bokförlaget Idealistas första bok (kan köpas från exempelvis Bokus). Det märks att detta är en bok som hon verkligen ville skriva. Den förra boken fick för stort fokus på personer och politik, och inte hur sociala medier kan fungera som ett verktyg i en demokratisk process. Efter att ha följt Brit så vet jag att hon har ett hjärta som brinner för samhällsförbättring, och det är en tydlig röd tråd i boken. Det är egentligen inte sociala medier som är det viktiga. Det är dialogen för att skapa ett bättre samhälle. Att den dialogen sker via sociala medier är egentligen lika naturligt som att använda telefon eller e-post påpekar hon om och om igen.
Flera böcker i en
Boken är uppdelad i tre huvuddelar, med efterföljande samtalspunkter av Erik Wagner (@erik_wagner). Det jag kände efter att ha läst ut boken var att jag skulle vilja kunna fördela delarna olika beroende på vem jag vill skall läsa den. För den passar en ganska bred målgrupp, allt från de som redan bestämt sig för att använda sociala medier, och vill veta hur det skall gå till praktiskt, till de som undrar vad katten skall social medier skall vara bra för.
Den sistnämnda gruppen tycker jag nästan skall börja med att läsa sista delen, för att känna lite på hur de ligger till i Stakstons fyrfältare. Vad den innebär får ni läsa i boken, men den förklarar begrepp som digitala/analoga värderingar och digitala vanor och positionerar mognaden för att agera digitalt.
För övrigt innehåller boken flera pedagogiska illustrationer som förstärker och gör innehållet tydligare. Riktigt bra bilder att ha i minnet när man funderar kring sociala medier för idéburna organisationer.
Handgripliga tips
För den som väl bestämt sig för att använda sociala medier i sin organisation finns i den andra delen en rad olika handgripliga tips för de olika tjänster som finns tillgängliga.
Många bra tips, men den kan kännas lite övergripande i vissa delar. Jag kan tänka mig att man kompletterar den delen med fler praktiska exempel för att förstå hur det fungerar, och läser man boken i studiecirkel form kan jag tänka mig att någon kompletterar med en praktisk del där man undersöker hur de olika verktygen ser ut och fungerar praktiskt.
Hur engageras personer via sociala medier?
Den första delen är nog avsedd för den som tror att sociala medier är något man bör använda sig av. Jag ser en skillnad mot stycken i den sista delen, som mer förklarar varför vissa (du?) inte ser nyttan med att dela med sig av det mesta till alla på nätet.
Wagner ställer i samtalspunkterna efter första delen frågan: ”Vad skulle ett begrepp som ’Föreningsarbete 2.0’ kunna innebära för er del?” Svaret är det föreningen som har, men det skulle vara kul att höra svaren före och efter att den inledande delen lästs.
En tanke att ha med sig när man läser bokens första del hämtar jag från samtalsavsnittet från del 2, där Erik Wagner skriver:
Jag har ofta stört mig på att en del medlemmars första kontakt med föreningen är en fråga huruvida de vill sitta i en styrelse eller inte.
Det är en viktig fundering att ha med sig genom hela boken. Stakston talar om Engagemangspyramiden, med sex olika nivåer av engagemang, och där ligger nyckeln till varför sociala medier är viktigt för medlemmar. Det måste vara tillåtet att vara mer eller mindre passiv, men sociala medier, rätt använt, kommer göra att de som tidigare endast var passiva nu kan klättra i pyrmaiden och bli en mycket viktig del av organisationen. Det handlar om:
Sociala medier möjliggör helt enkelt att få in sitt engagemang i livspusslet.
Boken är starten på folkrörelsens återkomst
Boken är den handbok som de idéburna organisationerna väntat på, där de som inte riktigt har förstått sig på hur de kan använda sociala medier får svar. Brit ger berättar varför folkrörelser skall använda sociala medier, och det får mig att se parallellerna till när människor organiserade sig i olika föreningar i början av 1900-talet. Det viktiga då, som nu, är folkbildningen för att öka kunskapen hos så många individer som möjligt. Med den nyvunna kunskapen valde man att tillsammans (i allt från arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen till idrottsrörelsen) bygga ett bättre samhälle, som är den välfärd vi lever i idag. Man hade ett delade ansvaret och gjorde sin lilla del för att förbättra för den stora massan.
Att gilla på Facebook är ingen stor insats kan det tyckas, men det är ett ställningstagande som bygger på de värderingar du har. Det kan starta en diskussion om hur du och dina vänner vill förbättra det samhälle vi lever i. Det är det gillandet som den idéburna vårda och bygga en relation av.
Jag tror att svaret till rubriken på den här recensionen är: Ja! Boken svarar på hur din organisation skall förvalta det där gillande-klicket som någon gör.
Vet du det?
Bilden på Erik Wagner och Brit Stakston är tagen av Charlotte Naversten (@naversten) med hjälp av den sociala bilddeleningstjänsten Instagram.
Andra recensioner av Gilla!
Andra semesterboken är nu läst, det mesta samtidigt som jag försökt fånga några av sommarens soligaste dagar. Den heter Retorikiska av Camilla Eriksson (@retorikiska), och har underreburiken i Om kommunikation i allmänhet och retorik i synnerhet. Sugen på att utveckla mitt användande av språket kastade jag mig över boken för att lära mer. Gjorde jag det?
