En av de viktigaste anledningarna till att vi överhuvudtaget satte upp våra odlingstunnlar förra året var att förenkla odlingen av kål. Kål är extremt smakligt, inte bara för oss människor utan även för insektslarver och vilda djur. Vi har, peppar, peppar, inte haft problem med rådjur och harar i odlingarna, men kålfjärilens och kålmalens larver kan verkligen förstöra odlingslusten helt. Med ett insektsnät får vi ha kålen för oss själva.

Billiga gardiner som insektsnät

Det är viktigt att ha kålen får ha det luftigt under nätet eftersom den inte trivs när det är för varmt och lätt kan mögla en fuktig höst om den täcks med t ex fiberduk. Vi tvekade länge om vi skulle köpa professionellt kålnät att täcka armeringstunneln med men till slut föll valet på IKEAs gardin LILL. 5 stycken par gardiner syddes ihop för att täcka den 9 meter långa tunneln. Valet var ekonomiskt, det kändes som en stor risk att köpa ett dyrt nät som kanske ändå inte skulle hålla utan nötas sönder mot armeringsnäten.

Gardinerna kostade ca 150 kr, ett professionellt nät skulle ligga på ca 600-800 kr. Gardinerna höll bra, endast några enstaka hål blev det under säsongen. Dock gjordes misstaget att tro att det skulle gå bra att ha kvar nätet över vintern som skydd för hungriga vilda djur. Då stormarna satte in så trycktes hela tunneln ihop och gardinerna gick delvis sönder. Armeringsnäten gick dock bra att återställa. I år kommer vi ta bort gardinerna inför vintern.

Gardinen har hållits på plats med vanliga stenar. Ett problem som vi försökt lösa i år är att ogräs växte upp genom nätet och gjorde det svårt att ta bort. I år testar vi med att lägga tidningar under armeringsnäten, vilket förhoppningsvis ska hindra ogräsets framfart.

EDIT: Andra året med gardiner gick sämre, en soligare sommar innebar att gardinerna blev alltför sköra för att kunna användas ett igen. Nu har vi istället investerat i ett riktigt kålnät.

Nässlor ger näring

Tunneln som ska rymma kålen i år var böntunnel förra året.  Bönor och ärtor binder kväve ur luften ner i jorden och det uppskattas av kålen som behöver mycket näring. Efter att ha grundgödslat med brunnen hästgödsel på våren så vattnades kåltunneln regelbundet med nässelvatten under sommaren. En foderhink med lock står alltid redo vid tunnlarna för att kunna ge kväve i form av nässelvatten. Locket är viktigt för hualigen vad det luktar!

Kål i alla former

Hur gick det då med kålen? Jo, mycket god kål har vi ätit. Svartkålen räckte till både oss och grannarna och för första gången hade vi uteslutande egenodlad kål på julbordet, såväl grönkål, rödkål som brysselkål. Vitkålen förvarades i matkällaren, en del möglade vilket nog berodde på att skörden blev i senaste laget. Kålrötter har vi fortfarande kvar av. Det enda som inte lyckades var blomkål och savoykål, utav dessa fick vi endast ett fåtal huvuden. Men vi tar nya tag i år! Nu står många olika sorters kålplantor och stampar för att planteras ut i årets tunnel. Grönkål, svartkål, vitkål och kålrot direktsår vi här i klimatzon 3-4.

Mer om våra tunnlar:

Växtföljd i armeringstunnlar

Bygge av odlingstunnel i Sundhult

Bygge av odlingstunnel, del 2 – Gurktunnel