”En tesla är så dyr så det har jag inte råd med.” Det är ett relevant argument, för en elbil och ännu mer Tesla är en dyr bil.
I vårt fall väljer vi snarare att säga att vi valt att ha råd med en Tesla, och vad vi menar med det tänkte vi berättar här.
Det kan låta lite provokativt att säga att vi har valt att ha råd med en Tesla. Självklart är det så att alla inte kan välja det, men väldigt många kan välja att köra elbil, även om den är dyrare i inköp.
Det finns två aspekter här.
Det ena är att välja mellan att köpa en elbil eller en bil med förbränningsmotor. Där kan det är det i många fall bättre att köpa en elbil.
Det andra är att välja vad du vill lägga pengarna på. I det fall är det mer en fråga om vilket liv du vill leva, och att du har en plan som hjälper dig att lägga pengar på det som håller sig till den planen.
Välj det som passar dig
Vid årskiftet 2013/14 gjorde vi familjen ett arbete där vi definierade vad som var viktigt för oss.
Vad det var som vi verkligen ville göra och få råd till och vad vi kan välja bort?
En oerhörd hjälp för att kunna säga nej till många saker och hur val vi gör som påverkar att vi kommer närmre det liv vi verkligen vill uppnå.
Så snart vi hade definierat vad vi ville göra på kort och lång sikt genom att prioritera det som är viktigast för oss, så hände snabbt saker.
I linje med Holistic Management
Holistic Management är ett verktyg för att hjälp dig att ta beslut även om situationen kan se komplex ut, för att kunna göra rätt prioriteringar utan ifrån hur du vill leva ditt liv.
I den modellen skall du ta hänsyn till hur ditt tänkta liv ser ut ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Du skriver upp genom en rad punkter och berättelser hur ditt liv ser ut och när du ska ta ett beslut så tittar du om det stämmer överens med dina kriterier eller inte.
Eftersom vi hade med en hel del självhushållning den där gången vid årsskiftet så hade vi hade vi med ett ekologiskt perspektiv redan då. När vi sedan fick upp ögonen för det här verktyget så passade mycket av det vi ville göra väl in.
När vi började arbeta med Solskensfarmarna kom på ett naturligt sätt den sociala biten också in. För det var ett företag vi tillsammans med grannar skapade i bygden för att vi skulle få bättre förutsättningar för att leva och verka här.
Det är när vi tittar på vår holistiska kontext som vi ser att vi vill ha en bil med lägre miljöavtryck, en bil som är hållbar och som kan ta oss dit vi vill enkelt.
En del i det är också att att vi kan producera energin till den via våra solceller, så vi skapar så mycket värde vi kan lokalt på vår gård.
Vi har valt bort en hel del saker som inte är viktiga för oss, men som kan vara viktiga och betydelsefulla ör dig och andra, men det är ett val vi gjort.
En ny bil är dyr
En helt ny bil är dyr. Riktigt dyr.
Det oavsett om det är en Tesla eller en Volvo med förbränningsmotor.
Så klart har vi försökt räkna på det för att få ett hum och i vilken härad kostanden ligger på. När vi fått det klart för oss har vi funderat på hur vi skall få råd till det. Vilka val vi ska göra och analysera hur valen påverkar oss på olika sätt.
Över tid är en Tesla mer ekonomisk än en Volvo
För att ge en liten uppfattning om vad en Tesla kostar jämfört med en Volvo har vi satt upp en förenklad kalkyl, som du kan använda som bas när du funderar på vad en bil får kosta dig.
Det är inga sanna uppgifter, och du behöver själv överväga varje siffra för att se hur det ser ut i ditt fall och var du bor.
Det finns lite givna parametrar vi måste ha med oss. Ett exempel på det är hur länge vi tänker behålla bilen, och där har vi satt åtta år, eftersom det är så länge som garantin på batteriet räcker på en Tesla, om du inte når upp till antalet mil först.
Tesla Model 3 SR+ och Volvo S60
Vi väljer en Tesla Model 3 SR+ som är den billigare modellen, och jämför mot en motsvarande Volvo S60 med förbränningsmotor. Priserna hämtas från respektive tillverkares hemsida, och ett försök att göra de så likvärdiga i utrustning som möjligt är gjort.
Låna för att köpa bilen
Vi har gjort det lätt för oss och tänker att du har möjlighet att låna hela beloppet för att köpa bilen, och räkna på samma ränta.
Vi räkna med ett nollvärde efter åtta år för att få en tydligare jämförelse. Det är upp till dig att avgöra vad bilen skulle vara värd efter åtta år om du säljer den. Ett tips är att tänka på att elbilens motor och drivlina lär vara i betydligt bättre skick än bilen med förbränningsmotor. Dessutom är det inte omöjligt med regelverk som ger begränsningar i hur du kan använda bilen i exempelvis stadskärnor.
Service och drift är uppskattade värden
Det står i Teslas dokumentation att bilen inte behöver service, men bromsar behöver ses över med jämna mellanrum och så klart behöver däck bytas. Även en elbil har spindelleder, fjädring och annat som kan gå sönder, men motor och drivlina skall inte behöva någon service.
Bränsle och bränslekostnader
När vi har tittat på bränslet (bensin för Volvo och el för Tesla) har vi utgått från siffror som hämtats från fueleconom.com.
Elpriset räknar vi med 2 kr/kWh, och räknar med att du laddar hem till största del. Sedan beror det på avtal och hur du räknar med de fasta avgifter i ditt elpris vad du får för kW-kostnad. Har du solceller kan det också spela in. 🙂 Förbrukningen ligger enligt fueleconomy.gov på 1,55 kWh/mil.
När detta skrevs låg bensinpriset på 16 kr/liter och enligt fueleconomy.gov ligger förbrukningen på 0,84 liter/mil.
Huruvida förbrukningssiffrorna stämmer tycker jag är oklart, men jag väljer att använda de som den källan tagit fram. Du kan själv prova att bolla med siffrorna om du vill, för att e vad som händer om du ändrar förbrukningen.
Skatt är låg på miljöbil
När det gäller skatten har vi plockat den från bilskatt.nu för respektive modell. Här har Tesla fördel av att vara en miljöbil, och får väldigt låga skattekostnader.
Lånekostnader skall också tas med
Sedan kommer det till kostnader för att låna till bilen. Där är det lite klurigt, eftersom du efter sex månader idag får en miljöbilsbonus på 60 000 kr som du kan använda för att betala av lånet och sänka låna kostnaderna med. Vi räknar med att räntan för det halvåret kostar oss 1 500 kronor, som du ser i tabellen.
Så här ser siffrorna ut
Om vi ställer upp alla data kommer vi få följande tabeller. Glöm inte att detta inte är faktiska siffror, och att det kan vara kostnader som inte stämmer eller helt saknas. Det ger i alla fall en uppfattning om hur en kalkyl för att jämföra en elbil med en bil som har har förbränningsmotor.
Förutsättningar
Tesla Model 3 SR+
Volvo S60
Räknat på antal år
8
8
Ränta
5%
5%
Antal mil körda per år
2 700
2 700
El/bränslepris
2
16
Förbrukning per mil
1,55
0,85
Service & däck per år
4 000
7 000
Skatt per år
300
5 200
Försäkring per år
6 000
4 380
Kalkyl för åtta års ägande
Tesla Model 3 SR+
Volvo S60
Inköp
550 000
360 000
Miljöbilsbonus
-60 000
0
Försäkring
48 000
34 880
El/bränslekostnad
67 081
292 579
Servicekostnad
32 000
56 000
Skatt
2 400
41 600
Räntekostnader
105 523 + 1 500
77 527
Total kostnad över åtta år
746 503
862 586
Utslaget per år
93 313
107 823
Utslaget per månad
7 776
8 985
Kostnad per mil
34,56
39,93
Differens totalt
116 083
Differens räknat på år
14 510
Differens räknat per månad
1 209
Differens per mil
5,37
Bränslekostnaden ger den stora skillnaden
Om vi ritar in de totala kostnaderna över åtta år ser vi tydligt att det är bränsle- och skattekostnaden som gör elbilen mer ekonomisk. Det beror förstås på att fossilbränsle och utsläppen är beskattat ur miljösynpunkt. Bränslekostnaderna är nästintill lika stora som själv bilen kostar att köpa.
Den gula markeringen på inköpspriset för elbilen visar hur stor del miljöbonusen är.
Den prickade linjer ger en bild av av vad årskostnaderna blir för de olika biltyperna blir om de fördelas årsvis för de åtta åren.
Elbilen är 1 209 kronor billigare per månad
Titta vi på den kalkylen över åtta år, vilket berodde på batterigarantin, och att vi tror på att vi vill behålla bilen så länge, och vi räknar med en körsträcka på 2 700 mil per år så är elbilen 1 209 kronor billigare per månad, trots att den är så mycket dyrare i inköp.
Med den verksamhet vi bygger upp i Sundhult kommer vi nog köra mer än 2 700 mil per år, vilket gör kalkylen ännu bättre för oss.
Körsträckan på 2700 mil har vi tagit från hur mycket vi körde med den Nissan Leaf vi leasade på 1 år.
Jämför vi milkostnaden vid 2700 kr så skiljer det 5,37 kronor till elbilens fördel.
Så har du möjlighet att finansiera ett köp av en elbil så blir det totala ägandekostnaden (total cost of ownership TCO) lägre än en motsvarade bil med förbränningsmotor.
Prova att ställ upp en kalkyl för den elbil som passar dig och en motsvarande bil med förbränningsmotor och se vad du får för resultat.
En spännande sak är att den genomsnittliga körsträckan för en personbil ligger på 1 204 mil/år, och kalkylen med de siffror vi har puttat in ger att en elbil blir mer ekonomisk om du kör 1 310 mil/år eller mer, alltså med de siffror och nivåer vi valt att räkna på. Kom ihåg att det kanske inte stämmer helt.
Vi känner oss väldigt nöjda med vårt val
Vi känner oss väldigt nöjda med vårt val att skaffa en Tesla. Det ligger helt i linje med vår holistiska kontext, och det känns bra att stötta ett företag som sett till det blivit en disruption i bilbranschen.
Utan Tesla hade aldrig elbilsrevolutionen kommit så långt som den gjort nu, och de kommer säkert också under flera år framåt ta täten vad det gäller självkörande bilar.
Att göra saker annorlunda mot vad andra gör tycker vi om. Vi är rätt bra på det själva här i Sundhult.
Planeringen för årets odlingssäsong pågår, och vi försöker få till ett system som skall fungera både för året och framtiden.
Vi vet inte riktigt än hur många bäddar vi kommer att använda i år så, det är inte en hel lätt uppgift att få ihop en bra plan. Här berättar vi lite mer om hur vi tänker när vi planerar.
Vi valde att gruppera dem i grupper om 24 bäddar, och tanken är att dessa skall delas in för att kunna ha en växtföljd.
Växtföljden är förberedd
Olika grödor har olika förutsättningar. Vissa kräver en hel del näring, andra inte. Viss ordning av växter efter varandra skulle kunna utsätta de för större risk att få sjukdomar.
Därför läggs en plan upp där det som skall odlas i varje bädd för varje år väldefinierad. Har det varit morötter ett år kommer det följas av lökväxter nästa år exempelvis.
När vi bestämde vår växtföljd utgick vi dels från näringskrav och vad som är bra att odla före och efter, men även hur mycket vi vill odla av varje gröda. Genom att varannat år odla krävande grödor och varannat år icke-krävande eller närande grödor så blir det lagom att lägga på kompost inför de krävande grödorna. Här är en sammanställning av vilka olika växtfamiljer vi odlar.
Utifrån detta har vi bestämt oss för en 8-årig växtföljd:
År 1: Korgblommiga/Flockblommiga – Krävande År 2: Potatisväxter/Baljväxter – Ej krävande/Närande År 3: Lökväxter – Krävande År 4: Korgblommiga/Flockblommiga – Ej krävande År 5: Gurkväxter/Gräsväxter – Krävande År 6: Baljväxter – Närande År 7: Korsblommiga – Krävande År 8: Mållväxter – Ej krävande
Så här bestämde vi att dela in bäddarna
Det finns många olika sätt att bestämma hur vi nyttjar växtföljden, utifrån våra 96 bäddar som vi har uppdelat i fyra olika ytor (A-D) så valde vi att gruppera dem i grupper om sex.
På så sätt får vi lätt att hitta grödorna. I de orangea bäddarna kommer det under året att växa sallad och morötter. Nästa år skiftar vi det ett steg dit där löken, gula bäddar, växer detta år.
Det underlättar när vi kan ha rätt utrustning nära, och det blir enkelt hitta rätt bland bäddarna.
Du skall få härlig blandning i grönsakskassen
En annan del att ta hänsyn till är vilka grödor vi skall ha i bäddarna när, så att du får en härlig blandning i de grönsakskassar du köper av oss. Vissa grödor som endast är i jorden en kort stund som rädisa odlar vi utanför växtföljden för att kunna utnyttja bäddarna fullt ut.
Vi lärde oss en hel del under förra säsongen och vi vill erbjuda fler och bättre kassar detta året, så vi lägger mycket tid på planeringen.
Hoppas du som vi redan är sugen på att få sätter tänderna i det goda som kommer finnas i kassarna.
I september berättade vi att det var dags att expandera Broaker för att göra plats för fler odlingsbäddar.
Hur har det gått med det, och vad är planen inför kommande säsong?
I samband med att vi skulle anlägga en yta för att resa en polytunnel så tänkte vi passa på att fixa till en ytterligare yta för odling. Vi hade en stor jordhög som samlats ihop från den del där det nya stallet byggdes för ca 35 år sedan.
Den jordhögen ville vi ha utspridd över en yta precis intill där vi haft grönsaksodling under några år. För att kunna göra det röjde vi undan lite träd och gav grävmaskinen möjlighet att ta bort stubbar och stenar.
Massor av stora stenar
Vi visste att det fanns en hel del större stenar, och att området var blött. Som tur var kom Miljöschakt med en 25 tons bandgrävare, vilken hade bra bärighet och kunde flytta på stenbumlingarna.
Ett gäng stenar visade sig vara i kubikmeterstorlek, andra mindre. Stenarna lades i den södra och västra delen av biten, och formar nu en stenmur.
Precis innanför stenmuren gjordes ett dike, för att det vatten som runnit in och gjort området blött skulle ledas förbi.
Efter att Håkan lerbadat runt med sin maskin för att plocka bort stenarna och jämnat ut lite, började han fördela ut jorden från högen.
En väg till komposten
Mitt över ytan ville vi ha en väg för att komma upp till gödselplattan. I området runt den har vi planerat att arbeta med kompost. Vi har redan ett par högar som förbereds för odlingssäsongen.
Vägen upp till gödselplattan gör det lättare för oss att ta oss runt med fordon och släp upp till ladan intill.
Ytan planeras med hjälp av drönare
Ytan blev klar i slutet av september 2019, och i januari 2020 börjar vi planera hur de nya odlingsbäddarna ska placeras.
Eftersom hela hösten och vintern varit blöt och regnig har inte marken satt sig, och går vi ut sjunker vi ned.
För att underlätta planeringen satte vi ut ett antal vita stängselstolpar och tog sedan foto med en drönare. Titta riktigt noga på bilden så kan du nog se små vita prickar på den nya odlingsytan.
På så sätt hade vi ett antal givna mått och kunde prova att placera ut bäddar, för att se vad som skulle passa bäst.
Enligt planen kan vi få plats med 64 nya bäddar, vilket skulle ge oss totalt på 96 bäddar. Det ger oss fyra grupper (A-D) med 24 bäddar i varje, vilket gör det enkelt i planering av grödor och växtföljd.
Dessutom blir det en del oregelbundna ytor mellan bäddarna som kan användas för perenner; kryddor, bärbuskar, blommor och annat.
Vi tar det allt eftersom
Under 2019 hade vi 32 bäddar på friland som vi nu kan komplettera med 64 nya, vilket ger totalt 96 bäddar.
Hur kommer det sig att Joel Salatin ses som en guru när det kommer till att få en mindre gård att fungera, både ekologiskt och ekonomiskt?
Varför ses Polyfacefarms som en sådan förebild för många världen över?
Joel kom till Virginia från Venezuela med sin föräldrar i början av 1960-talet, då de drevs ut ur landet. De hamnade på en gård med ganska dåliga förutsättningar, men på något sätt lyckades vända de utarmade till en förebild för lantbruk runt om i världen.
I videon berättar Joel säger
We aint anti-technology what we like is technology that allows us to better biomemic the patterns.
Med det menar han att vi skall använda rätt tekniska lösningar och dra nytta av vad det ekologiska systemet ger oss automatiskt.
På många sätt har vi, speciellt under det industriella jordbruket, försökt ta genvägar, och i många fall har det gått oss förbi att det blivit sämre och sämre förutsättningar för att producera mat.
Vi får använda mer konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket inverkar destruktivt på det ekologiska systemet. Det blir en nedåtgående spiral som det är dags att vända.
Som Michael Pollan säger i videon:
As long as the sun shines there is a free lunch.
Ta en stund med Joel Salatin i örat
I den här Grassfeed Life Podcast får du höra Joel berätta hur Polyfacefarms startade och hur det kommit att bli det är idag.
Polyfacefarms har fler olika verksamhetsgrenar som kombineras på gården, med en egen gårdsbutik.
I maj kommer vi få träffa våra mentorer Joel Salatin, Polyface farm, och Richard Perkins, Ridgedale farm. Då har nämligen Richard bjudit in Joel till sin gård för att hålla en fyra dagar lång utbildning.
Det är något alldeles extra. För att förklara perspektivet är det lite som någon fotbollsspelare i korplaget får komma och träna med/under Ronaldo under en vecka.
Joel Salatin är en stor förebild
Joel Salatin har skrivit flera böcker som tar upp matproduktion och frågor kring den. Andra böcker handlar om att driva en mindre gård, och vikten av mångfald. Det är därför hans gård i Virginia, USA, heter Polyface farm
Ni som följer vår blogg eller Facebooksida har sett att vi delat saker och skrivit om Joel tidigare.
Därför är det ett givet val när han kommer till Sverige och håller en fyra dagar lång masterclass.
Kursen hålls på Ridgedale
Ridgedale farm, där kursen kommer hållas, ligger i Värmland vid Västra Ämtervik. Den gården drivs av Richard Perkins som med sina böcker Making Small Farms Work och Regenerative Agriculture varit en väldigt stor inspirationskälla för oss. Han har visat att det går att lyckas med de här tankarna även i Sverige.
Om allt går i lås borde vi få vår Tesla i februari/mars, och då blir detta troligen den första lite längre resan med den bilen, vilket gör det spännande i sig.
Ända sedan vi fick upp ögonen för Ridgedale har vi hoppats på att kunna göra ett besök där för att få se hur det ser ut i ”köttet”, som vi digitaliserade människor säger.
Vi har följt Richard på hans YouTube-kanal och fått se hur det ser ut genom kameralinsen, men det blir annorlunda att se det på plats.
Nu längtar vi till maj och att få möjlighet att lära oss massor nytt!
Precis som med en förbränningsmotor ökar förbrukningen förstås. För att få ett svar på med hur mycket tog jag hjälp av folk som kört med släp efter sina Tesla Model 3.
En Tesla kommer lastad med elmotorcyklar
Gert på E-MC Sweden hjälpte till med verkliga data från när han skulle besöka eCar Expo i Göteborg. Han lastade in elmotorcyklar och annat för sin mässmonter och drog i väg.
Som du ser är det ett relativt stort släp, men har fördelen med en front som minskar luftmotståndet jämfört med en helt rektangulär yta.
På bilden från instrumenteringen ser du att han kört 73,6 kilometer, och att förbrukningen varit 283 Wh/km.
Du ser också att utetemperaturen är 10°C och att hastigheten är satt till maximalt 80 km/h.
På bilden ser du vad Gert hade packat i släpet, bland annat de två elmotorcyklarna. Du kanske till och med besökte hans monter på eCar Expo 2019 i Göteborg?
En Tesla kommer lastad med snöskotrar
På bilden nedan har ni Anders som drar ett gäng snöskotrar efter sin Tesla. Han berättar att han ligger på ett snitt någonstans kring 300-350 Wh/km med ett sådant släp.
Mats som har ett likadant släp berättar att han körde runt 18-20 mil när det är -8°C ute, vilket ger cirka 380 Wh/km.
Andra delar med sig av sin snittförbrukning
Andra meddelar liknande siffror, som Joacim som har cirka 230 Wh/km med båtrailer.
Kim har testat med flera olika släp och har hamnat i spannet 280-480 Wh/km, och räknar med ett snitt på cirka 320 Wh/km.
Allt beror såklart på omständigheterna, med utomhustemperatur, väglaget, vinden och vilka vägar det handlar om.
Det visar att det fungerar bra att köra släp efter en Tesla Model 3, även om räckvidden kortas något.
Tänker du beställa en Tesla? Klicka gärna på vår värvningslänk:https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.
Blir det någon skillnad på att resa med en Nissan Leaf 40 kWh som vi hade tidigare, och en Tesla Model 3 Long Range AWD som har ett batteripack på 75 kWh?
För att göra en jämförelse använder vi oss av sajten/appen A better route planner, ABRP. Där kan du ange vilken bil du har, och ställa in lite parametrar för bilen. Sedan planeras rutten, inklusive laddstopp.
Vi har matat in ett par rutter med de olika bilarna för att jämföra antalet laddstopp, laddtider och restid.
Sundhult – Ankarsrum
En resa vi brukar göra varje år är till Ankarsum för att hälsa på släktingar på ostkusten. Där har vi bra egna data och kan jämför med vad ABRP ger för resultat.
Vi brukade köra om Jönköping och göra ett laddstopp med vår Leaf, och därför har vi valt att visa den rutten här.
Det skall sägas att sedan 2016 när vi skaffade den första elbilen har möjligheterna att ladda ökat väldigt snabbt, och gett fler möjliga rutter.
Nissan Leaf 40 kWh
För oss har ett laddstopp för mat och toalettbesök i Jönköping passat bra.
Resan startar med ett batteri på 90%.
Som du ser i ”pratbubblan” vid stoppet i Sundhult har verktyget räknat ut att stoppet kommer efter 1:55 minuter, och stoppet varar i 36 minuter, vilket du ser i ”bubblan” i Jönköping.
Väl framme i Ankarsrum beräknas bilen ha 10% kvar i batteriet. hela resan tar 4 timmar och 21 minuter, inklusive ett laddstopp på 36 minuter.
Tesla Model 3 LR 75 kWh
Gör vi samma resa med den Tesla vi bokat behöver vi inte stanna och ladda alls.
Vi kommer till och med ha 26% kvar i batteriet när vi kommer fram.
Sundhult – Stockholm
Låt oss titta på en längre resa, som till Stockholm till exempel.
Det är en rutt jag brukar har med när jag föreläser, och många här i Halland kan relatera till den.
Nissan Leaf 40 kWh
I en Nissan Leaf 40 kWh med 90% från start kommer du få stanna tre gånger på de 46 milen. Mycket beroende på att det är motorväg, och en högre hastighet ökar luftmotståndet i kvadrat, och energin som krävs för att driva bilen framåt ökar i kubik.
På hela resan på 6 timmar och 53 minuter har laddningen tagit 1 timma och 41 minuter.
Tesla Model 3 LR 75 kWh
Med Tesla Model 3 LR AWD blir det ett laddstopp på 8 minuter.
Du hinner inte gå på toaletten innan bilen laddat färdigt.
Sundhult – Ridgedale
Jämför vi en resa som inte har lika mycket motorväg kanske resultatet blir annorlunda.
Låt oss planera en resa för att titta på Ridgedale som inspirerat oss mycket här i Sundhult. Det ligger strax norr om Karlstad, så det blir lite blandat med motorvägar och mindre vägar.
Nissan Leaf 40 kWh
Med en Leaf 40 kWh får vi stanna två gånger om vi vill komma fram med 10% kvar i batteriet, totalt en timmas laddstopp.
Det skulle bli två laddstopp, på totalt 1 timme.
Tesla Model 3 LR 75 kWh
Med Tesla blir det inget stopp, och med ett batteri på 11% när vi kommer fram efter 4 timmar och 37 minuter.
Tror jag lägger in ett mat- och toalettstopp på vägen, och passar på att ladda. Då behöver jag inte ladda i Ridgedale för att resa hemåt.
Stor skillnad mellen Nissan Leaf 40 kWh och Tesla Model 3 LR AWD
Som du ser på den här sidan är det stor skillnad mellan en Nissan Leaf 40 kWh och Tesla Model 3 LR AWD.
Nu beror det helt och hållet hur långa resor du gör och hur ofta. Många gånger fungerar en bil med mindre batteri fantastiskt bra.
Det inlägget visar är att en elbil av idag fungerar precis som en bil med förbränningsmotor, med skillnad att den går tystare, är smidigare att köra och en Tesla har en rad tekniska lösningar som de är mer eller mindre ensamma om.
Tänker du beställa en Tesla? Klicka gärna på vår värvningslänk:https://ts.la/johanna49712 när du beställer, så får du (och vi) 1500 km gratis laddning på SuperCharger. Du gör också så vi är med och kan vinna en Tesla Model Y eller Tesla Roadster.
Så avslutar vi då det här året med en månad som har varit många gånger regnigare än normalt för oss.
Tunga gråa regnmoln har hängt över Sundhult nästan hela månaden, vilket gör att vi hamnade på 96% mot beräknad produktion. Det är fantastiskt med tanke på anläggningen av misstag var frånslagen hela februari.
Det är nu vi också märker att när inte solen skiner så blåser det, vi skulle haft ett litet vindkraftverk som komplement till solpanelerna. Så regnigt som det varit nu skulle vi haft lite småturbiner i våra vattendrag, de hade producerat som tusan. 🙂
Titta på diagrammet över dagarna så är det ganska tydligt att det var nobeldagen och nyårsafton som bjöd på lite sol.
Totalt för månaden fick vi ihop 48 kWh, vilket är 26% mot beräknad månadsproduktion och klart sämst i år (om vi räknar bort februari förstås).
Totalt över hela året producerade vi 11 777 kWh grön solel, mot de beräknade 12 220 kWh. Kan nämnas att februari beräknas ge 460 kWh i medel, så vi borde ha kunnat komma upp över 12 MWh för året, speciellt då februari var en riktigt solig månad. Det minns vi eftersom vi höll på med odlingsbäddarna då.
Det är ändå rätt häftigt att panelerna ligger där på taket och tuffar på och ger elenergi.
Här är data för december månad: Maximal produktion för en dag: 6,7 kWh (10:e december) Medelproduktion för dag i december: 1,57 kWh Minsta produktion för en dag: 0,23 kWh (3:e december)
Totalt producerat i december: 48,76 kWh (141 kWh mindre än beräknat) Total produktion 2019: 11,78 MWh (454 kWh mindre än beräknat)
Så är det dags att sammanfatta den gångna året i en krönika.
Ett år som på många sätt varit galet och extremt händelserikt. Framförallt utvecklade det sig på ett sätt som absolut inte gick att förutse.
Det här blir en lång krönika, för det finns så mycket som hänt och som det känns viktigt att dokumentera i mitt retrospektiv för det gångna året.
En rolig sak är att vi kan bjuda på en hel del video, och vi har en uppsjö av blogginlägg om det som hänt. En del länkar jag till, annat får du själv leta upp på bloggen eller vår YouTube-kanal.
Men jag väljer att börja krönikan redan några dagar innan jul 2018, för då var det ett par saker som hängde med oss in i det nya året.
Elbilen under året var en Nissan Leaf
En sådan sak är att vi hämtade en Nissan Leaf Tekna 40 kWh 2.0 som leasing elbil för att ha under ett år, i väntan på att en lämplig elbil med dragkrok skulle komma ut på marknaden.
Det ryktades att flera modeller skulle presenteras med dragkrok som tillval under året, men det visade sig inte bli sant.
Vad som hände vi årets slut när leasingen tog slut återkommer jag till i slutet av den här krönikan.
Solskensfarmarna lever sin dröm
Bara tre dagar innan jul öppnades dagens lucka i kalendern som projektet Lev din dröm hade snickrat ihop, och i den luckan fanns företaget som vi grannar äger tillsammans, Solskensfarmarna, med.
Richard Perkins driver gården Ridgdale farm, i närheten av Sunne i Värmland. En gård på omkring 5 ha där han driver flera olika verksamhetsgrenar, och har fokus på jordhälsa och ekologi för att ge bra avkastning.
Hans sätt att presentera metoderna, och hans sätt att visa att det fungerar tjäna pengar även på småskalig verksamhet är oerhört inspirerande . Så inspirerande att vi satte igång att bygga efter hans principer omedelbart.
Grönsaksodlingen skalas upp
Ett resultat av kursen var att vi blev så inspirerade att vi genast satte igång med att planera vad vi skulle kunna göra i Sundhult.
För ett antal år sedan berättade vi på bloggen att vi ville ha höns på gården, och började dessutom att bygga en hönsgård för ca 45 höns.
Om du läste inlägget från juli 2014 så kan jag berätta att det blev inte riktigt som det beskrivs där. Vi fick nya tips i online-kursen så istället åkte vi och hämtade en gammal husvagn utanför Åsa i mitten av januari, för att i slutet av månaden beställa 200 höns .
Målet var alltså att bygga om husvagnen till en äggmobil, där hönsen skulle bo och campa på våra marker i Sundhult. På så sätt revitaliseras marken genom hönsens gödsel och hur de sprätter runt på marken, och som bonus får vi riktigt fina ägg som vi kan sälja.
Resultatet blir ett gräs som växer bättre och blir ett bra foder till djuren vi har tillsammans i Solskensfarmarna.
Allt detta har alltså hänt innan årets första månad är till ända. Allt tack vare den inspiration Perkins gav oss i sin online-kurs.
Och de nominerade är….
Under februari börjar vi med att anlägga odlingsbäddar, eftersom det är ganska milt ute. Inte fel att kunna börja förverkliga de visionerna så tidigt på året.
Det stora under den här månaden är kanske att vi får reda på att Solskensfarmarna blivit nominerade till både Årets landsbyggare i Halland och Årets hållbarhets företag i Falkenberg 2018. Inte illa för ett förtag som varit aktivt i 2,5 år.
Nu har det inte riktigt blivit så, utan det poppade upp rejält igen under detta år.
På vårkanten kämpade vi med att få igång en samförläggning som blivit mer än ett år föresenat, och skapade problem med projekt avslut mot Länsstyrelsen. Det skapade extremt mycket onödig administration för oss. Som tur är har vi kunnat lösa det gentemot Länsstyrelsen, och till slut blev den sista samförläggningen klar.
Innan det blev färdigt började nästa tunga del som fiberarbetet bjöd på under året. Utsättningar och framförallt avgrävningar.
Byafiber har ansvar för utsättning
Byafiber som äger flbernätet har ansvar för att sätta ut var fiberkabeln är nedgrävd i marken. Under detta år har Eon haft fokus på vårt område när det gäller att förlägga markledningar, vilket gjort att jag åt fiberföreningens räkning lagt många timmar på utsättning.
Tyvärr har det inte hjälpt, utan vi har haft flera avgrävningar, där entreprenörer helt enkelt klippt av kabeln med skopa eller plog. PÅ det följer intensivt arbete för mig och Byafiber att få det reparerade så snart som möjligt, så att abonnenterna inte blir drabbade längre än nödvändigt.
Det har varit tufft mental för mig, jag börjar så klart tvivla på att jag inte gjort ett bra arbete med utsättning när det grävs av. Dessutom får man släppa allt annat och försöka få det fixas, och där har vi haft tur att ha Blacklink Networks som samarbetspartner. De har fixat allt riktigt snabbt.
Utsättningarna har inte varit fel, det har jag foto på, men det är ändå jobbigt. Det är inte slut här, utan nu måste vi processa för att få igen de stora kostnader som avgrävningarna dragit med sig för föreningen, och det är inte lite det.
Vi väntar på Länsstyrelsen
Vi väntar också på att projektet skall stängas från Länsstyrelsens sida, och där har vi väntat i tre månader på att de skall börja handlägga ärendet. Det är det som återstår nu så att vi kan stänga byggfasen av projektet.
Hoppas vi får ett snabbt och positivt besked om det.
Resten av våren var det också full fart
I april kommer kalvarna i Solskensfarmarnas besättning, och det upptar en del tid för att märka kalvar etc. Därför bromsades lite av utvecklingen framförallt av våra odlingar under våren, men det visste vi när vi planerade för våren.
Vi skaffade en flishugg i mars för att bland annat göra egen flis till gångarna i odlingarna, så mellan vi pysslade om kalvarna fortsatte vi med att fixa odlingsbäddarna, bland annat med flis till gångarna runt bäddarna.
Till slut blev odlingsbäddarna klara, efter intensivt arbete. Vi var riktigt nöjda med, och vi lärde oss en hel del som vi tar med oss in i det här året.
Dags att använda de nya verktyget för att direktså i bäddarna, och vi gjorde en liten film som berättar hur den fungerar.
En del i hela konceptet är att använda handredskap och lägga lite mer arbetstimmar, men i slutändan ge ett bra ekonomiskt resultat.
Nästa steg blev att bygga äggmobil
När vi kommit fram till maj börjar vi känna att hönsen snart skall anlända till Sundhult, och vi har inte börjat med att riva husvagnen vi skaffat som skulle bli bostad till hönsen.
Härifrån är det stressigt
Det är någonstans här ifrån som vi får ganska stressigt resten av året. Det blir en hel del dealines, till det att saker måste bli färdigt. I ärlighetens namn blev det nog på gränsen av vad vi mäktade med.
Nu när vi är framme vid årets slut så tror vi att vi bockat av de flesta måsten för att det skall fungera här, och vi tror på att nästa år blir annorlunda.
Det flesta måsten var infrastruktur som skulle komma på plats för att vi skulle kunna ha hönsen och leverera grönbetesägg. När den grunden är lagd kan vi utveckla verksamheten i en mer lagom takt.
Att riva en husvagn tar tid
Något vi lärt oss är att det tar massor av tid att riva en Polar-husvagn från 1978. Det blev en hel del rundor till tippen innan vi hade rensat rent chassi så att vi kunde bygga upp äggmobilen på den.
Känns ändå bra att kunna återbruka delar av en gammal husvagn och låta den leva vidare i ny skepnad. Lite av cirkulär ekonomi i det. Att använda en sak flera gånger innan den anses helt förbrukad.
Äggmobil med det lilla extra
Ett problem jag och Hanna har är att vi är ingenjörer och ganska mycket perfektionister, vilket gjorde att bygget av äggmobilen tog mycket mer tid än det skulle behöva.
Många gånger var vi någon med millimetrar när vi kanske inte borde funderat så mycket
Annat som to tid var att vi är noggranna och fundera kring viktbalansering. Dessutom gäller det hela tiden att hålla koll på djurskyddsregler så det kommer hålla måttet. Det gjorde vi med marginal på flera områden, så våra höns har det riktigt bra hos oss.
En av de snyggaste äggmobiler som byggts?
Vi ville få till en snygg äggmobil också, eftersom det är ett skyltfönster för det vi gör när den är synlig från vägen. Vi tycker vi lyckats bra, och någon har faktiskt kallat den för Sveriges snyggaste äggmobil.
När vi skulle handla plåt till den från 97-åriga Rune i Stenstorp så valde vi röd plåt och ett tegelformat plåttak. För att få bra nock- och knutlåtar tog vi hjälp av Rune som specialbockade plåtar till oss tillsammans med Hanna.
Vi slet långt in på nätterna och upp tidigt på morgonen för att den skulle bli klar i tid. Vi jobbade till och med på den på midsommarafton, men den blev klar i tid så att hönsen kunde flytta in.
Det var inte helt lätt att få till alla plåtar, speciellt taket, när man inte är så van att arbeta med plåt.
Höns – En ny bekantskap och nytt att lära
Vi har inte haft höns tidigare, så under sommaren har vi fått lära oss vilka individer höns är och hur vi skall hantera dem för att de skall ha det bra hos oss.
Något som blivit uppenbart för oss är att reglerna som finns för äggindustrin, även de KRAV-märkta, inte är så kraftfulla som man kunde tro. Därför känns det extra bra att vi tog det här steget och kan erbjuda ägg från höns som har det riktigt bra.
Lagom höskörd
Som vanligt innehåller sommaren en omgång av höskörd, och den gick ganska smidigt i år, vilket var skönt. Med allt annat nytt på gården som den nya stora grönsaksodlingen, höns och all verksamhet kring Viktors affärshus B&B/Solskensfarmarna, så är vi tacksamma att det flöt på utan några problem.
Ännu en lyckad Solskensdagen
I år hade vi placerat Solskensdagen i slutet av juli för att få lite andrum i början av sommaren, vilket som sagt var visade sig vara ett lyckat drag. Annars hade vi nog klappat ihop i början av sommaren.
Något som var roligt var att Hallands Nyheter uppmärksammade oss, och skrev en artikel i Hallands affärer om vårt gemensamägda företag Solskensfarmarna inför Solskensdagen.
Versionen på webben innehöll många bra bilder från Kärnebygd och Sundhult som inte fanns med i papperstidningen.
Många var de som kom och besökte oss för att få veta mer om hållbarhet som var vårt tema för Solskensdagen.
Själv höll jag föredrag om elbil och dubbla föredrag om solceller som var välbesökta. Till det hade vi visningar av grönsaksodlingarna och i Kärnebygd visade vi upp regenerativt lantbruk.
Dessutom langade vi ut ett stort antal av våra goda Solskensburgare.
Hållbarhet har blivit vår profil
När jag sa upp mig 2014 var ett av målen att kunna arbeta mer med gården och att vi skulle kunna leva mer hållbart, och vi har tagit små steg mot det varje år.
Nu är vi beredda att säga att vi är hållbarhetsentreprenörer i Sundhult. Vi har startat flera verksamheter och sprider kunskaper och visar på hur varje person kan göra lite för att leva mer hållbart.
Vi har också haft flera studiebesök i Kärnebygd/Sundhult och fått berätta om hur vi arbetar för att binda kol i markerna, skapa bättre mat och visa att elbilen faktiskt är smart mer än för miljön.
När vi gick mot slutet av 2018 och fiberarbetet lugnade ner sig började jag titta lite mer på det här med hållbart lantbruk. Jag har tidigare menat att jag inte kan något om lantbruk, men under det här året har jag lagt mycket tid att lyssna på föreläsningar och läst olika rapporter för att lära mig. Det öppna internet vi har är fantastiskt, och för den som tar sig tid finns det massor att läsa.
Idag kan jag en hel del, men förstår också hur mycket mer jag har att lära. Något jag är sugen på och kommer fortsätta att göra.
Jag sitter i styrelsen i Näringslivet Falkenberg, vilket är en ideell förening som arbetar för företagarna i Falkenbergs kommun.
För att få en livskraftig landsbygd är företagandet viktigt tror jag, I Näringslivet Falkenberg lyfter jag de frågor vi som driver näringar på landsbygden har, breddar bilden och kunskapen om vår verklighet.
Det är också viktigt att samverka mellan företag och mellan företag som finns på landsbygden och i stan.
Digitalisering är så mycket, och jag kan verkligen rekommendera dig att börja prenumerera på Digitalsamtal för att få en bättre bild av vad det kan innebära.
Äggpackeriet tog tid att få klart
Så snart hönsen kom till Sundhult i slutet på juni började arbetet med att få till ett godkänt äggpackeri. Något som behövs för att kunna sälja ägg till affärer, restauranger ,bagerier och andra som säljer ägg vidare eller serverar det i en egen produkt.
Det skulle visa sig bli en resa att få ett äggpackeri godkänt.
Det beror på att Livsmedelsverket omorganiserat sig, och under sommaren inte hade någon, inte en enda, som arbetade med att kunna svara på frågor kring det här.
Hanna hittade till slut någon som kunde ge lite svar, så att vi fick en bild på hur regler skall tolkas för vår del. Inte helt lätt då regelverken är skrivna för att passa antingen en liten hobbybesättning av höns eller storskalig industriproduktion av ägg. Vi hamnade där mitt emellan.
I början av september fanns det en person tillsatt på en tjänst så att vi kunde gå vidare i ett mer skarpt läge med att få färdigt äggpackeriet.
Under hösten pågår arbetet och när vi till slut installerade UV-filter så att vattnet skall bli godkänt kallar vi hit en livsmedelsinspektör för att godkänna äggpackeriet.
Det var skönt när vi fick allt godkänt direkt.
REKO-ringar en viktig försäljningskanal
En av våra viktigaste och roligaste försäljningskanaler är REKO-ring. Viktig för att det marknadsför lokal mat och rolig för att de når medvetna konsumenter. Självklart är det bra för oss att ha ett smidigt sätt att nå konsumenter på under koncentrerad tidsåtgång.
Vi har samarbetat mellan Solskensfarmarna och Sundhult med att sälja på REKO-ringarna, där våra utbud kompletterar varandra. Det är inte jättestora volymer vi sålt där ännu, men just samarbetet gör att vi kan åka från skogen till städerna och erbjuda bra mat och kunna berätta mer om hur mat kan göras hållbart.
I år har vi varit i Falkenberg, Varberg, Ullared och också börjat åka till Kungsbacka för att leverera grönbetesägg.
Hösten gav tunnelseende
När vi kom in mot höstkanten drog nästa projekt igång, vinterbostad för hönsen/växthus för odlingssäsongen.
Där har hela tiden planen varit att bygga en växthustunnel som hönsen kan bo i på vintern, och som vi kan odla i på sommaren.
Vi letade tunnel en tid, och tillslut konstaterade vi att det bästa alternativet var att importera ett från Storbritanien.
När paketet anlände trodde vi först att något blivit fel, för det var så kompakt och litet. Allt var i sin ordning, och de hade verkligen lyckats packa alla ingående detaljer väl.
Röjningsarbete innan grävmaskinerna kunde börja
Innan grävmaskinerna kunde påbörja sitt arbete att plana till ytan där vi tänkte ha polytunneln fick vi röja undan träd och plocka ner de gamla tunnlarna av armeringsnät. Det gav ett antal dagar med intensivt motorsågande och annan förberedelse med att ta ta ner stängsel och liknande.
En sak som vi tycker var trevligt är att den 25 hon tunga grävmaskinen som arbetade hos oss kördes på HVO, alltså fossilfritt bränsle.
Sedan hade grävmaskinen mycket att göra hos oss ett bra tag med att slita upp stenar, fler riktigt stora i kubikmeterklassen. Vi är glada att vi fick hit en så stor grävmaskin som kunde hantera dessa bumblingar och få bort dem.
Vid Broaker har vi nu fått en stor yta som vi kan börja odla på (till höger i bilden), och där polytunneln skall vara gick det bättre än väntat att placera tunneln så som vi ville (nere i mitten av bilden). Vi var rädda att klippan skulle gå i dager och hindra oss för att få det som vi ville ha det.
created by dji camera
Ett himla skruvande och spikande
När grävmaskinen lämnat var det så dags att montera hela växthustunneln. Det blev ett skruvande och spikande under långa dagar och ett par veckors tid. Många gånger under kyliga och fuktiga förhållande vilket inte gjorde det lättare. Det kändes som det aldrig skulle bli färdigt, samtidigt som det var en kamp med tiden för att få in hönsen i tid.
I början av november blev tunneln faktisk klar och hönsen kunde få flytta in. En lättnad att vi hann innan vintern anlände till gården. Nu blev det inte mycket till vintern innan årskiftet, men lite kyla och lite snö har det ändå varit några få dagar.
Tunneln i sig känns riktigt bra, och vi är nöjda att vi valde att importera den. Hittills har det också fungerat mycket bra att ha hönsen där, återstår om det kommer fungera bra att odla där också.
Mycket vatten den här hösten
Den här hösten har varit extremt grå och blöt. I december har det kommit många gånger mer millimeter regn än normalt, och det har varit milt.
Det där grå vädret tär en del på sinnesstämningen tycker jag, och tillsammans med pressen som varit under hösten så det varit en jobbig tid.
Det där med mycket vatten har också ställt till det kring tunneln, vilket gjort att vi fått fixa för att avleda vattnet. Inte helt bra att ha nygrävd mark som inte satt sig än noch rikliga mängder vatten där till.
Vår Leaf har lämnat oss
På årets sista vardag lämnade vi in leasingbil som jag berättade om i början av krönikan, vilket betyder att vi bara har en bil på gården just nu. En som dessutom drivs på dinosauriejuice.
I slutet av året så resonerade vi massor om vad vi har för krav på en bil och tittade sedan på vilka elbilar som kunde matcha våra behov.
Den har också ett ganska ordentligt bagage, men en ganska liten lucka. Vi fick möjlighet att prova så att det ska gå att packa våra äggbackar på ett smidigt sätt.
Dock kan vi behöva släp om vi skall kunna leverera massor av grönsakskassar till REKO-ringarna. Det var trångt i bilen redan förra året, och efterfrågan bara ökade. I år känner fler till att vi säljer grönsaker, så vi förbereder oss på en större volym.
Tyvärr dröjer det 2-3 månader innan vi får bilen, och tills dess får vi se till att få ihop det med en bil här. Lite av en utmaning när vi har 11 km till närmsta ort, 7 km till närmsta busshållplats och många aktiviteter i verksamheter som kräver att vi kan flytta på varor. Men det löser vi. Det gjorde vi under november 2015 till oktober 2016.
Det trevliga är att vi sedan kommer ha vår första elbil som vi äger och inte leasar. En bil som vi tänker oss ha ett bra tag framöver.
Vi har gjort många val i år
Vi har gjort massor av val i år. Många som har inneburit stora investeringar. För att komma rätt i besluten harverktyget Holstic Mangement varit till hjälp.
Ett verktyg där man enligt några metoder definierar sina må och visioner i ett ganska brett spektra, inte bara ekonomiska och mer i livet som sådant.
Vi har försökt definiera mål vi har på olika plan, som vi hela tiden kan falla tillbaka på när val skall göras. Vi har kunnat våga att välja att investera i saker och välja bort annat. Det viktiga är att vi ser att vi har en rörelse framåt som leder till det liv vi vill leva.
Inte alltid enkla beslut, men modellen har hjälpt oss, inte minst när vi tänkt kring hur gården skall brukas. Det har hjälpt oss göra de där extra investeringarna vi annars inte vågat göra.
Hur sammanfattas året då?
Det har varit ett extremt slitsamt år, i en lång och intensiv period.
Allt från online-kursen vid årets börja till att börja med att få till grunderna i de verksamheterna vi vill arbeta med. Det har varit näst intill övermäktigt vissa tider, men det har nog varit tvunget för att se till att vi får en inkomstström att kunna bygga vidare med.
Nu när vi ser att det fungerat kan vi bygga i lugnare takt, och hitta rutiner och hitta en arbetsbelastning som känns bra.
Det är skönt med en sådan här återblick och inse hur fantastiskt mycket vi hunnit med och hur väl det går i linje med våra mål att leva våra liv. Vi känner oss riktigt stolta över det vi uppnått.
Vi vet att det kommer bli intensivt nästa r också, men förhoppningsvis inte alls på samma vis.
Men vi har det där kylrummet vi köpte i höstas som vi vill bygga upp i det gamla suggstallet för att hantera grönsakerna ännu bättre. Och det där rummet för att rengöra och packa grönsakerna. Den nya ytan för odlingsbäddar borde vi också borde fixa så att vi kan erbjuda fler våra fantastiska grönsaker.
Vi har en hel del med marker och stängsel vi skall se till är i inordning. Veden som göras i tid så vi slipper pressen på det sätt det var i år.
Och i boningshuset har vi något rum som vi började renovera för ett par år sedan som vi kanske borde se till att få färdigt.
Sedan har vi alla det roliga vi gör med Solskensfarmarna och djuren där. Den verksamheten växer också med fler djur och större utbud.
Under året hoppas vi också se när Solbacken, Ingrids nya avstyckade tomt från Sundhult, kommer börja få ett nytt hus uppfört.
Men det löser vi. Vi andas lite och tar hjälp av Holistic Management för att ta rätt beslut.
Oavsett så kommer det bli häftigt att fortsätta den här resan som vi kring Kärnebygd startade för ungefär fem år sedan. Vi är en bygd som sprudlar av livskraft och som visar att det finns går att leva ett liv som entreprenör med startups och i framkant även i Falkenbergs inland.
