2015 har varit ett rätt grått år på ett par olika sätt. Vädret var ganska tråkigt över hela året och stämningen i samhället var ganska mörk framförallt mot slutet av året. Tur att uppfräschningen av matkällaren piggar upp vyn från köksfönstret.
Nu tänkte jag sammanfatta 2015 och sedan tror jag att när vi passerar in 2016 går solen upp och jag kommer uppleva ett härligt år.
Mer politik än jag tänkte mig
I år har jag engagerat mig betydligt mer politiskt än jag tänkt mig. Som ett nyårslöfte 2013 ville jag bli medlem i ett politiskt parti för att ta ställning mot Sverigedemokraternas sätt att hantera de politiska utmaningarna samhället stod, och står, inför. Jag valde att gå med som medlem i Centerpartiet, och det ledde efter valet till ett nämndeuppdrag, vilket var något som jag inte alls hade tänkt mig när jag blev medlem. Jag tänker mycket på #någonannanism, där många pratar om att staten, kommunen eller någon annan skall göra något för oss. Stat och kommun är ju vi själva, så vill vi att de skall göra något så är det bästa sättet att själv engagera sig.
Det har varit ett tufft fiberår
Året började med att vi tack vare kommunen kunde gräva ner en dryg mil slang när vägen mellan Gällared och Kärnebygd renoverades. Annars har det varit ett tufft år att arbeta för att få fiber i bygden. Vi har väntat och väntat medan myndigheter förhandlat sins emellan och med EU om hur reglerna för bidrag skall se ut. Överens blev inte myndigheterna förrän långt in i december och nu återstår ytterligare väntan på att ansökningarna ska behandlas. Många, många, många timmar är nedlagda för att inventera fastigheter, fixa med kartor, räkna på kalkyler, skriva ansökningar, anpassa ansökningar och försöka få igenom registreringar hos myndigheter. Allt på ideell basis. Nu hoppas vi på att vi kan göra ordentliga språng under 2016 så att vi kan utveckla Falkenbergs inland.
Elbil nästa?
I början av året tittade vi rätt mycket på om vi kunde byta till elbil. Vi kände att vi inte riktigt vågade på grund av räckvidden. Det är ändå så att vi vill leva lite mer hållbart, och där skulle en elbil, speciellt i kombination med de solceller vi vill sätta upp, vara ett bra alternativ för att resa mer miljövänligt.
I november krockade Hanna med en älg, och bilen blev så skadad att den inte gick att reparera. Hanna klarade sig utan skador som tur var.
Det betyder att vi fått börja se oss om efter en ny bil, och nu med nya uppdaterade versioner av elbilar är det ännu mer intressant. Inte omöjligt att det står en elbil i Sundhult under början av nästa år.
Hur det varit att vara oanställd?
Detta är första hela året som oanställd. Vad har jag egentligen gjort då?
Tanken var att arbeta en halva på gård och skog. Där blev det inte riktigt som jag tänkt mig eftersom året varit ett blött ett, som gjort att vi valt att vara lite försiktiga med maskiner som riskerar förstöra markerna. Exempelvis hoppade vi över gallringen som vi planerat, och provar 2016 istället.
Mer av självhushållning
Vi började att bygga för höns, men det har inte blivit helt klart. Tanken är att vi skall vara självförsörjande på ägg, och förhoppningsvis få lite över och kanske sälja ett och annat. Vår hönsgård blir färdig under nästa år, vilket skall bli trevligt.
Hanna har sett till att utöka vår självhushållning och vi har odlat upp en gammal åker och gjort 36 meter odlingstunnlar. Det har varit låg medeltemperatur under året, så det växte inte riktigt så bra som vi hoppats på, framförallt vad gäller tomater och gurka. Dessutom är det lite inkörning på hur vi skall göra, men nu är vi bättre rustade för kommande år som förhoppningsvis blir bättre vädermässigt. Potatis, rotfrukter, lök och kål är vi nu helt självförsörjande på.
En del i självhushållningen har varit att se över vår matkällare där vi kan förvara en del av det som odlas. Vi började med att måla framsidan på källaren, vilket är skönt att se varje gång vi sitter i köket. Vi ser att vi gjort något. Vi har också tagit tag i vår stora ekonomibyggnad och börjat rusta upp och måla även den.
Pannbyte har varit det stora gårdsarbetet
Under hela hösten har pannbyte tagit en stor del av min tid. Ett arbete som var betydligt större än väntat. Speciellt med att riva ut det gamla och förbereda för det nya.
Det har resulterat i ett helt omgjort pannrum. Från gipsade och målade innerväggar och tak till el och rördragning. Det återstår lite som får avslutas i början på året.
Det är en fröjd att mer än dubblerat ackumulatortankvolymen (nu fem kubikmeter) och ha en panna som utnyttjar veden mer effektivt. Dessutom får vi plats med mer ved i vårt pannrum vilket gör att veden torkar bättre innan vi använder den.
En riktigt skön känsla, speciellt när vi gjort i princip allt själva.
Historiskt arbete utanför gården
Utanför gårdsarbetet har jag föreläst om presentationsteknik och digitala verktyg.
Ett av de roligare arbetena jag haft har varit i samarbete med Rydöbruks historiska förening, där jag varit tekniskt stöd i ett projekt de haft med skolan. Barnen i skolan har dokumenterat sin närmiljö som är riktigt spännande ur ett industrihistoriskt perspektiv. De har spelat teater, skrivit blogg/skoltidning, gjort film och skapat på flera olika sätt. Jag hjälpte Bruksmuseet i Rydöbruk att skaffa lite datorer och plattor att använda för det här projektet, och stöttade upp i hur de kan använda blogg och filma. Det är hela tiden barnen som skapat. Jag har bara funnits i bakgrunden och visat vilket som är rätt håll. Riktigt kul att se barnens kreativitet, nyfikenhet och kunnande.
En annan sak jag fick vara med och göra var att sända Näringslivsdagen i Falkenberg direkt på nätet. Som anställd har jag inte kunnat gå på de tidigare Näringslivsdagarna, och att få vara med och sprida den till fler var riktigt trevligt. Det behövs sådana här evenemang som ger energi till alla entreprenörer, företagare och människor i kommunen. Jag kommer inte missa nästa års upplaga heller.
Glödande kol var höjdpunkten i år
Höjdpunkten i år måste ändå vara när jag en blåsig grå dag i april stod och tittade på horisonten nere på Skrea strand. Jag började gå mot vattnet, och på vägen dit gick jag över en bädd av glödande kol.
Detta var avslutningen av Broa vidare, ett projekt som jag hade äran att få vara med i. Det var en utbildning under Tomas Enhagers ledning, där ett 60-tal handplockade personer fick lära sig mer om personlig utveckling och ledarskap. Det var en fantastisk resa och jag är glad att jag fick vara med och lära känna så många bra personer. Jösses, vilken energi och driv det finns runt om i kommunen. För mig passade utbildningen perfekt i ett led att hitta rätt som oanställd.
Det är en process jag inte är färdig med, utan det pågår en personlig omställning. Vad vill jag göra? Vad behöver jag göra? Vad är viktigt för mig? Vad kan jag göra för andra? Många frågor som sakta finner sina svar.
Det är många som inspirerat mig under året på olika sätt. Det är mötena som utvecklar mig. Möten både via nätet och öga mot öga, där de både hjälper, lyfter och gör personerna viktiga för mig. Jag hoppas du och jag möts under året på något sätt och kan lyfta varandra.
Om du vill förstås.
Jag vill.
Jag vill inte hålla på att pyssla för mycket, utan komma igång så snabbt som möjligt med att prototypa idéer. Visst, det går att göra mycket med de OneWire-system jag har, nackdelen är att det kräver att en hel del kod skrivs. Genvägen är att plocka ihop ett paket med färdiga delar för att komma igång och testa.
Jag kan inte låta bli att fundera på vad det betyder för Nordlux. Varför lever de inte upp till den vision de skriver ut på sin webbsida?
Jag hittade burken med rågsurdeg i kylen och kom på att jag glömt att mata den förra helgen. Eftersom burken var rätt full redan och jag ogillar att slänga mat så blev det till att sätta en fördeg på en gång. Hade inte riktigt ork och fantasi till att bestämma mig för vilket bröd jag skulle baka så jag satte en ”standardfördeg” bestående av;
