Det går bra att sälja ägg direkt till konsument från egen gård så länge det gäller ägg från max 350 höns. Har du fler än 50 höns och skall sälja på torg/vid dörr måste äggen stämplas med ett ID-nummer för din produktionsanläggning.
Nu har vi fått vårt nummer godkänt, så det öppnar sig nya möjligheter.
Vi registrerade oss genast som primärproducent hos Länsstyrelsen när vi skulle köra igång med äggen, så att vi kunde sälja ägg direkt från gården. Vi har inte kunnat vara med på exempelvis torgdagar eftersom vi har fler än 50 höns, och för att kunna spåra äggen säger reglerna att dessa skall stämplas med ett ID-nummer.
Vad säger ID-numret?
Det nummer som äggen skall stämplas med är inte bara en identitet för produktionsanläggningen, utan ger också mer information. Till exempel skall våra ägg stämplas med:
1SE965
Den första siffran beskrivning produktionssystemet:
Bokstäverna efter det berättar vilket land äggen kommer ifrån. SE står såklart för Sverige.
De efterföljande siffrorna är den unika identiteten för producenten, i vårt fall fick vi nummer 965.
I vissa fall kan detta följas av ett streck med en siffra, som beskriver vilken flock som äggen kommer ifrån.
Det krävs mer för att få sälja i butik
Att vi fått detta nummer är ett steg på vägen, men det är fortfarande så att vi inte får sälja exempelvis till butiker eller bagerier. För att få göra detta krävs ett godkänt äggpackeri.
Ett äggpackeri är en lokal som är anpassad för verksamheten bland annat:
så att äggen kan förvaras rent och torrt
ha verktyg för att lysa äggen för att säkerställa kvalité
kunna mäta luftbubbla
våg för att kunna väga ägg
kunna mäta temperatur för att säker ställa att äggen förvaras i lämplig temperatur
Utrustning för att märka äggen (äggstämpel)
Detta är något vi håller på att arbeta med, och tror på att vi snart kan få det godkänt av Livsmedelsverket också. Vi har det mesta på plats redan nu. Till saken hör att vi hamnar mellan det som anses som hobbyverksamhet och de stora industriella produktionsanläggningarna, vilket gör vissa saker lite knepiga att hitta rätt nivå på.
Det är några små saker att ordna med, bland annat väntar vi nu på vår äggstämpel, eftersom vi varit tvungna att vänta på det här numret innan den kunde beställas.
Vi har haft behov av att ha ett stängselaggregat för stängsel där vi inte har tillgång till el. Bland annat till det mobila elnätet vi har kring äggmobilen.
Det har gjort att vi byggt ihop en anläggning av lösa komponenter, och här tänkte vi delge hur vi gjort.
Det finns färdiga solcellsdrivna aggregat, men oftast har det varit något som vi tyckte saknas hos dem, eller att de varit på tok för dyra. En sak är att de består av flera komponenter som är sammanfogade till en, och skulle en del gå sönder är det svårt att byta endast den trasiga.
Som tur är finns det komponenter att köpa som lätt kan byggas ihop till en bra anläggning.
De ingående komponenterna
Här följer en lista på vilka delar vi använt när vi byggt vår anläggning:
Solcellspanel 30 W (finns på Kjell & Co eller Clas Ohlson [artnr 45110/36-6201])
Solcellsregulator (finns på Kjell & Co eller Clas Ohlson[artnr 45101 /36-6222)
Skrylla (finns på Biltema [artnr 45-776])
12V batteri (finns på Biltema [artnr 80-2631])
Kablar, flatstiftssäkring, flatstiftshylsor oc skruv med bricka och mutter (finns på Biltema)
Stängselaggregat (Foga 500 Dual, finns på Älvsereds Lantmän)
Äntligen! Nu finns inte husvagnen mer. Eller ja, det är bara underredet kvar, vilket är grunden till vår äggmobil.
Nu när vi har tagit bort allt ser vi bättre vad vi har att bygga på. Vi utgår från en variant som Ridgedale Farm har byggt, och som vi berättat om tidigare. Dock kommer vi göra den lite annorlunda för att passa vår gård bättre.
Som du ser har vi en ganska lätt grund att bygga på. Främre stödbenen sitter bra, det finns broms, bra kuldrag och boggiehjul så att marktrycket kan fördelas bättre.
De bakre stödbenen satt inte fäste direkt i ramen, och vi kommer nog fäste dem direkt där, Vi funderar på ett lite annorlunda bakparti som du kan läsa om senare i texten.
Dålig kondition på husvagnen
Husvagnen visade sig vara i riktigt dåligt skick. Det var mycket fuktskador, och det var lagningar både på bakpartiet och utmed högersidan.
Det känns ändå bra att vi kan ta vara på delar av den för att bygga något nytt, så att den inte bara skrotas. Underredet ser fint ut, även om det är från 70-talet.
Öppningar och broar sätter gräns för bygget
En dimension som begränsar vårt bygge är bredden vi har för att ta oss fram till olika bitar där hönorna skall få gå sprätta. Det handlar om vägar, öppningar och broar.
Eftersom många övergångar är gjorda för ett bra tag sedan när hästar och vagn var dominerande är det ganska smalt.
Hur många hönor vill vi ha i en äggmobil?
Nästa faktor som begränsar oss är hur många hönor vi vill ha i en äggmobil. Det vi funderar på är om det är bättre att ha färre i två än många i en.
Det finns en gräns på 350 höns som påverkar på lite olika sätt vad gäller regler från Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Dock inget som egentligen påverkar oss, eftersom vi redan hanterat det mesta ur det perspektivet.
Öppning baktill
En förändring jämfört med Ridgedale Farms äggmobil är att vi funderar på att ha öppningen baktill istället för åt sidan. Mest för att kunna ha den så smal vi kan.
I Ridgedale har de dörren där bak för att komma in och plocka äggen. Vår plan är att ha den framtill, och utnyttja draget som insteg till äggmobilen.
Jag har funderat en hel del kring kor och metangas. Ofta när jag diskuterar klimat och miljö när det gäller nötkreatur kommer just metangas upp, och man menar att kor är en stor källa till ökade växthusgaser. Det gör att jag ställer mig några frågor.
Finns det ett samband mellan metangas och till antalet nötkreatur?
Vad finns det för andra källor?
Vad räknar vi som utsläpp?
Min nyfikenhet har gjort att jag har läst massor av olika källor, rapporter, artiklar och diskussioner kring betydelsen av metangas. Det har varit en intressant resa och här skall jag dela med mig av vad jag kommit fram till.
Finns det ett samband mellan metangas och till antalet nötkreatur?
Hur mycket ökade metangasen i atmosfären under samma tid? Enligt 2° Institue var det 1960 1211 parts per billion, ppb, i atmosfären och 2014 var det 1817 ppb. Det skulle ge en ökning på 50% för samma period.
Ökningen av metangas är alltså lägre än ökningen av antalet djur. Som du kommer se senare är utsläppen från lantbruk cirka en tredjedel. En av de större källorna (strax över en tredjedel) till metangas i atmosfären är utsläpp från fossilbränsle, vilket också har ökat. Fossilbränsle förbrukning har ökat från cirka 31 TWh 1960 till cirka 130 TWh 2014, alltså en ökning med 319%.
Hur kommer det sig att vi inte sett samma proportionella ökning av metangas generellt?
Vilka är utsläppskällorna?
Kor får bära ett tungt ok när det gäller metangas-utsläppen, men faktum är att alla idisslare släpper ut metan, som får, getter, hjortar, älgar etc.
Ja, de flesta djur släpper faktiskt ut metangas, fast idisslare gör det via munnen och andra via rumpan. Det är också skillnad på hur mycket metan som bildas i olika matsmältningssystem
Andra utsläppskällor
Nu kommer defacto en stor andel av de globala metanutsläppen orsakade av människan (så kallade antroprogena utsläpp) från boskap och gödsel (31%). Ännu större utsläpp kommer från utvinning av fossilbränsle (34%) samt från avfallsanläggningar (18%).
Metan bildas också när vi bränner biobränslen (3%), vid markanvändning (5%) samt risodling(9%).
Exakta förhållande är dock svårt att bestämma, men någonstans i den häraden är det. Det som visas i diagrammet är alltså de antroprogena källorna, det som vi människor skapar.
Naturen släpper även ut metan utan människans påverkan, exempelvis från våtmarker, termitstackar, havet, vulkaner och vilda djur. Man räknar med att ungefär hälften av de totala metanutsläppen är antroprogena och hälften från naturen självt.
För den period som jag gjorde testet för tidigare bör inte haft några större förändringar av de naturliga källorna.
Andra aspekter på det som släpper ut
De betande djuren har stora vinster ur ett miljöperspektiv, exempelvis idisslare som håller marker öppna, skapar biologisk mångfald, och rätt hanterade bygger de matjord som binder kol och har ett aktivt mikroliv under jordytan. Djuren kan alltså få marken att binda mer kol än vad de äter upp som gräs och rapar ut.
Andra biogena utsläppskällor är också del av ett ekologiskt system. Detta står i stor kontrast till den största andelen av de antroprogena utsläppen, utsläppen i samband med utvinningen av fossila bränslen (kol, naturgas och olja), vilket har långa cykler och vi förbrukar snabbare än det hinder bindas in igen.
Det till skillnad mot exempelvis tamboskap djur (som också räknas till de antropogena) där mängden koldioxid som kan bindas in är stor.
Vad är utsläpp av metangas?
En sak som jag reagerar på är att man anser att det som kommer från en ko när den idisslar är ett ”utsläpp”. Jag skriver det inom citationstecken efter som jag har svårt att se det som ett utsläpp. Det en ko släpper ifrån sig ingår i det naturliga kretsloppet. Det är biogent till skillnad mot det fossila metanet som inte ingår i ett naturligt kretslopp. Avgång är kanske en bättre term i det här fallet.
När kon äter det kolbaserade gräset uppstår metangasen, CH4, i våmmen hos kon när den äter (via fermentering). När hon idisslar kommer det ut metangas i atmosfären. Det blir också en del koldioxid om vi skall vara lite noggrannare.
I luften reagerar metanet och kommer omvandlas till främst koldioxid. Med hjälp av naturens egna solkraft, fotosyntesen, kommer koldioxiden omvandlas i plantorna till kol när de växer.
Tillväxten blir ny mat till kossan och vi har slutit det naturliga kretsloppet.
För fossilbränslet plockar vi ut det som lagrats under väldigt lång tid och släpper ut i en extremt snabbare takt. Dessutom tar det väldigt lång tid att nybilda.
Vad kan ge störst effekt?
Ta en titt på cirkeldiagrammet över de utsläpp människan anses skapa. Vilken av de andelarna känns det mest rimligt att vi tar oss an, och vilka av dem kan vi acceptera?
Vill vi få en positiv klimatförändring känner jag att det är minskning av vår utvinning av fossila bränslen det som ger bäst effekt tillsammans med bättre avfallshantering.
Samtidigt kan vi arbeta vidare att minska avgången från lantbrukssektorn. Eller rättare sagt fortsatta, för det har minska och det kan minska mer. Vi kan också stödja det ekologiska system att hantera metan bättre exempelvis genom att sluta plöja, binda mer kol och låta bakterierna som gillar metan få frodas.
Vad bryter ner metangasen?
Metanet förvandlas över tid till koldioxid. Det som gör att det blir koldioxid är hydroxylradikalerna, OH. Mängden OH ändras bland annat med mängden metan och UV-strålning och tycks till viss del vara självreglerande mot mängden metangas.
En annan sänka av metangasen är bakterier (methanotroph), både i luften och marken. Det är en av anledningar till att vi måste ta hand om jorden när vi har betande djur så att de kan hjälpa oss att sluta kretsloppet. Idag så ”misshandlar” vi våra jordar som gör att den inte ger den klimateffekt den kan ge, bland annat genom att plöja.
Genom att ständigt bearbeta marken blottar vi kol från underjorden som kan oxidera och ger tillskott av koldioxid i atmosfären. Vi förstör också markens ekologiska system där växter utbyter socker mot näring till mikrober, bakterier och svampar i marken. Som sagt var, de där bakterierna kan hjälpa oss att hålla igång kretsloppet för metangasen.
Det går att se skilnad på biogen och fossil metangas
Det intressanta är att man kan se skillnad på biogent och fossilt metan genom att studera kolets isotopsignatur. Biogent har en större andel kol-12 än kol-13.
En sak jag upptäckt när jag letat information är att det finns få, extremt få, försök där avgången av metangas från kor verkligen mätts upp (någon individ, kort mätperiod, och liten variation av foder). Mycket är beräkningar och uppskattningar utifrån energiinnehåll och liknande. Det sammanfattat betyder att det finns väldigt lite data om den faktiska avgången av metangas från nötkreatur och det beror ganska mycket från individ till individ.
Det betyder att många studier ur klimatperspektiv har en stor osäkerhetsfaktor. Har du bra tips på källor får du gärna delge dem.
Hur länge påverkas vi av metangasen?
Metangasen har en nedbrytningstid på 8-12 år, och det förekommer en del diskussioner om hur omvandlingen till koldioxidekivalenter, COeq. Det görs för att kunna jämföras mot andra växthusgaser.
I omvandlingen till det som kallas Global Warming Potential, GWP, säger man att metangas har en starkare temperatureffekt där det på ett 20 årsperspektiv sätts att det är 84 gånger starkare och efter hundra år 28 gånger än koldioxid.
Metangas ackumuleras inte
Koldioxid finns mycket längre i atmosfären och temperatureffekten ackumuleras, vilket metangasen inte gör med sin kortare nedbrytningstid.
Det har sedan 90-talet pågått en diskussion om det är rätt att räkna om till COeq på det sätt som görs idag. Flera andra modeller har tagits fram, bland annat Global Temperature change Potential, GTP. Jämför vi dessa två sätt att omvandla till koldioxidekvivalenter ser du i denna tabell att det är stor skillnad på hur ”stark” metangasen är.
GWP
GTP
20 år
84
67
100 år
28
4
GWP100 används vid klimatberäkningar
Det är GWP100 som används när det görs olika beräkningar för klimatpåverkan men den ger en ackumulerade temperatureffekt trots att metangas är kortlivad i atmosfären jämfört med koldioxid. Det gör att metangasens inverkan på temperaturen över längre tid blir högre än vad som är fallet. GTP överensstämmer bättre med metangasen verkliga inverkan, men är mer komplicerad att räkna på med som ger en större osäkerhet.
Nedan hittar diagram för GWP och GWP* från Allens rapport, och ser du tydligt effekten på temperaturutvecklingen för beräkningsmodellerna, speciellt på de kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, på engelska Short-Lived Climate Pollutants vilket brukar förkortas SLCP. Metangasen räknas som en SLCP.
I det övre diagrammet ser du vad beräkningsmodellen med GWP ger, och den blå linjen är metangas. Jämför med de undre serierna som är av modellen GWP*. I diagrammet till vänster visar den streckade linjen hur temperaturen påverkas, och den heldragna linje visar resultatet av respektive modell. Där är det tydligt att GWP* ger ett bättre resultat.
Med rätt modell kan vi ta bättre beslut om vilka åtgärder vi skall inrikta oss på.
Eftersom fossila bränslen är en stor del av metangasutsläppen kommer minskning ge effekt relativt fort, samtidigt som det ger utrymme för det självreglerande systemet att fokusera på hantera de biogena källorna.
Känns bra att redan vara på rätt väg
Efter att ha lagt ner en hel del tid för att bena ut det här tycker jag det känns bra. Vi har redan minskat på fossila bränslen radikalt, bland annat genom att välja elbil.
Med Solskensfarmarna använder vi oss av modellen regenerativt lantbruk som bygger på att bygga och sköta jorden. Vi arbetar småskaligt och låter djur och natur vara en stor del av vårt verktyg, som innebär att vi stödjer oss på de ekologiska systemen.
Fortsätter vi så är jag säker på att symptomen av störningarna i det ekologiska systemet (global uppvärmning) som vi människor skapat kommer minimeras.
Utredningen presenterades för regeringen 2005, och innehåller ett 60-tal förslag på vad stat, kommun, producenter och handel kan göra för att underlätta för hushållen att göra hållbara val.
För min del är jag extra nyfiken på Biffen och vad som sägs om det, eftersom det används som kategoriskt argument till att vi inte skall äta kött alls. Vad står det egentligen i utredningen om det?
Vad hittar jag om Biffen?
I sammanfattningen av de 20-tal åtgärdsförslag som ges skriver Stefan:
Ta bort onödiga fördyringar för svensk basmatproduktion, lag om allmän ursprungsmärkning, mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn, halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtrade- produkter, grönt körkort för butiksanställda, S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar mm, ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher.
Oj, då!
”ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher”
Det där är inte vad jag hört när de tre B:na tas upp. Självklart blir jag nyfiken och vill läsa vad Edholm skrivit i utredningen om Biffen.
Att äta hållbart
Delen som tar upp Biffen är kapitel 3 och har namnet Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet och är på nästan 40 sidor.
Det här är en intressant text om hur vi kan tänka mer hållbart i livsmedelsproduktionen. Jag tycker du skall gå in och läsa den, samtidigt som du skall tänka på att det här skrevs för 15 år sedan.
Många av förslagen är lika aktuella idag som då, både nationellt och inte minst inom EU.
Holistic Management – en nyckel
En sak som gör mig glad är att jag tidigt hittar de tre ledorden som används i Holistic Management; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
Det här står att läsa på sidan 49.
Sverige bör i det fortsatta reformarbetet av EU:s jordbrukspolitik arbeta för ekologisk, social och ekonomisk uthållighet i jordbruket, och tydliggöra sambandet mellan offentliga ersättningar och de kollektiva nyttigheter och tjänster som jordbruket levererar till samhället
Det här innebär att det behövs ett helhetsgrepp för den mat vi äter. Stödjer produktionen de ekologisk systemen? Stöttar produktionen och försäljningsleden de som arbetar med det? Ger det en rimlig avkastning för de inblandade i värdekedjan?
Det är precis det arbetssätt som ligger till grund för vårt gemensamma företag i bygden, Solskensfarmarna.
Några saker att belysa
Jag rekommenderar dig att bläddra fram till sidan 45 och läsa hela kapitel 3, men vill passa på att belysa några saker i utredningen.
Hälsosamt kött till konsumenterna
Sidan 60:
Djur som uppfötts på gräs innehåller proportionellt sett mer av de nyttiga omega 3-fettsyrorna än djur som äter spannmål. Orsaken är att örter och gräs är särskilt rika på omega 3-fett (växternas ”frostskyddsmedel”). Frön innehåller dock betydligt mindre omega 3, därav den låga halten i djurens spannmålskost.
Omega 3-fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, ögonsjukdomar, Alzheimers sjukdom och sannolikt även vissa typer av cancer. Kött från betande djur innehåller även tre–sex gånger mer av antioxidanten E-vitamin än från djur som utfodras med kraftfoder. För det personliga välbefinnandet, folkhälsan och sjuk- och hälsovårdens ekonomi skulle detta samtidigt innebära betydande vinster.
Det här stycket gör mig glad, eftersom det betyder att våra produkter är bra.
Öka nötköttsuppfödningen för ett rikt odlingslandskap
Sidan 61:
För att infria det svenska miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” krävs att den förväntade minskningen av nötköttsuppfödningen vänds till en ökning.
Ett tydligt citat som visar att ordet Biffen inte handlar om att sluta äta kött, utan att vi skall göra ett aktivt val som stöttar det ekologiska systemet.
Öka nötkött med andel gräsbete och utedrift
Sidan 62:
Entreprenörskap och entusiasm hos bönderna och hela lantbrukskooperationen. En systematisk nysatsning bör göras på större och mindre nötköttrancher med hög andel gräsbete, utedrift och gemensamma stallar (”ko-hotell”).
Jag lovar! Vi hade inte läst den här utredningen när vi startade Solskensfarmarna, men jag gillar att vi ligger 100% i linje med rekommendationen.
Vidare på samma sida hittar du:
Insikten hos varje köttätande konsument att vi kan och måste ”äta oss till ett öppet landskap”. Varje biff och köttbulle från djur som betat i svenska marker betyder att vi bevarar några kvadratmeter äng och hage.
Ansvar hos kommuner och landsting att upphandla svenskt Naturbeteskött till skol- och sjukhusmatsalar m.m.
Återigen visar texten på att det är viktigt att välja rätt sorts kött, och att vi behöver få in den dimensionen även vid offentliga upphandlingar.
Stöd till ökad nötproduktion
På sidan 64 hittar jag en skrivning som kanske får många att sätta drycken i halsen:
Jag föreslår ett förstärkt investeringsstöd till ny-, till- eller om- byggnad för nötköttdrift.
Motivering: När åtgärderna leder till ökad produktion blir behovet av nyinvesteringar alltid en begränsande faktor. En satsning i landsbygdsutveckling riktad mot köttproducenter (naturvårdsföretag) i form av investeringsstöd skulle därför kunna ge bra resultat. Här analyseras effekten av ett bidrag på 50 procent vid ny- till- eller ombyggnad för betesbaserad nötköttsproduktion.
Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21procent- enheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.
Hoppsan Kerstin! Vi skall alltså öka andelen nötkött enligt utredningen. Jag vill dock tilläga att Edholm tidigare redogjort för att det också är viktigt hur vilken mark som brukas och hur den brukas.
Effekt: En ökning av nötköttproduktionen med 21 procentenheter. Målet med 30 procents ökning skulle då vara uppfyllt med viss marginal.
Det finns också många andra förslag i utredningen som lösningar av certifiering för mindre företag (där kostnaden kan bli betydande), rättvisemärkning av livsmedel (för att öka den sociala komponenten av det vi äter) och hur butiker kan ta del i miljöarbetet mer aktivt med exempelvis stöd för ett ”grönt körkort” till de anställda.
Ställ om till S.M.A.R.T
I ett delbetänkande redogör Stefan för en metod han kallar S.M.A.R.T, vilket han beskriver så här på sidan 79 i utredningen:
S.M.A.R.T-maten vilar på tre grundpelare:
1. Bra proportioner i maten. 2. Miljöanpassadproduktion. 3. Förbättrade/minskadetransporter
Vidare skriver han så här när han sammanfattar hur han tycker att vi skall inför S.M.A.R.T:
Jämfört med konsumtionen i dag innebär S.M.A.R.T följande:
Större andel vegetabilier = mer bröd, cerealier, potatis, mer baljväxter och frilandsodlade grönsaker efter säsong.
Halvering av mängden ”utrymmesmat” (godis, chips, läsk, vin etc.).
Högre andel ekologiska livsmedel.
Ca 25 procent mindre totalkonsumtion av kött. Nötköttkonsumtionen ligger kvar på dagens nivå. Lammkonsumtionen fördubblas medan dagens gris- och kycklingkonsumtion halveras. I princip allt nöt och lamm som äts bör vara svenskt betes/grovfoderkött, så mycket som möjligt från naturbetes- drift.
Mat med miljöanpassade transporter, basvaror bör vara produ- cerade inom regionen.
Hm… När jag läser punkt tre så drar jag slutsatsen att vi skall behålla biffen, så länge den är svensk, men minska mängden fläskkött och kycklingen vi äter.
Är Biffen det samma som att sluta äta nötkött?
Nå, nu när du läst vad Stefan Edholm verkligen skrev i sin utredning undrar jag om du drar samma slutstats som media och många organisationer basunerat ut när de pratar om De tre B:na?
Jag gör det inte, och vill ni får tag i ett kött som ligger i linje med Stefan Edholms Hållbara laster – smartare konsumtion ger jag tips om att vi har en gårdsbutik som säljer hängmörad nötkött från highland cattle som går på utedrift året om på marker som inte är lämpade för annan odling.
Nu är det dags att sätta ordentlig fart med att fixa äggmobilen till hönsen, som kommer i juni. Steg ett är att riva den gamla husvagnen för att bygga den ny äggmobilen på underredet.
Den är i rätt uselt skick, och nu när vi börjar riva syns det att den är lite skadad av dålig hantering. Nu gör det inte oss någonting, för hela rasket skall rivas. Det är bara underredet med boogie, drag och stödben som skall användas till den nya äggmobilen.
Nytt hus byggs ovanpå
Efter att allt är borta och vi gått över underredet kommer vi bygga en ny överdel som är lätt och anpassad för hönsen. Det blir sittpinnar och värpreden för minst 350 höns (antagligen fler)
Golvet blir ett nätgolv, så att hönsens gödsel kan ramla rakt genom ner på marken.
Det kommer bli en lucka så att vi kan stänga in hönsen över natten, så att de är säkra för rovdjur.
Till väggarna kommer vi använda plåt, och ramverket blir av trä.
Inspiration från Ridgedale
Det kan tyckas vara en galen idé och du undrar säkert hur det skall bli. Då kan jag berätta att vi inspirerats av Richard Perkins på Ridgedale farm i Värmland. Han har byggt flera olika varianter av den här typen av äggmobil, och det verkar som ett husvagnsunderrede är en av de bättre lösningarna.
Det är många som byggt på det här konceptet, så den är beprövad och fungerar väl. Varianten är också använts för att hålla höns enligt KRAV.
200 höns kommer i juni
I mitten av juni kommer det 200 höns av rasen brun Lohman till oss i Sundhult. Det kommer vara riktigt gått om plats då äggmobilen skall rymma 350-400 höns enligt djurskyddsbestämmelserna och regler kring KRAV.
Vi ser fram mot det, och det skall bli spännande att se om de kan hjälpa oss att bygga matjorden på våra marker. Der är huvudmålet att på ett naturligt sätt få gödsel spridd över markerna, samtidigt som hönsens naturliga krafsande vitaliserar odlingsytan.
Tanken är också att hönsen skall förse oss med ägg som du kommer att kunna prenumerera på. Alltså ägg från höns som går på nytt grönbete hela tiden. Äggmobilen skall flyttas frekvent (varje till varannan dag) så att de ny färsk mat varje dag.
För att få bäddar som är jämt sådda, och där med lättare att sköta har vi skaffat Johnny’s seed Six Row Seeder.
Detta är en såmaskin som hjälper till att få jämt radavstånd, jämt avstånd mellan plantorna och rätt så djup. Dessutom går det kvickt att så fröerna för en hel grävningsfri odlingsbädd.
I det här videoklippet berättar Hanna (@hannaisundhult) mer om hur SIx Row Seeder fungerar och vilka inställningar du kan göra.
Hela B-raden av bäddar är gjorda på samma sätt. Efter att marken bredgrepats är täcks den med wellpapp. Vi har använt wellpapp i två bredder, 70 cm och 50 cm. Odlingsbäddarna har täckts med ett rejält lager med komposterad hästgödsel och strö medan gångarna täcks med flis.
Nu fortsätter vi i full fart med att så och plantera ut försådder!
Nu är det nära! Fredrik som är mätingenjör på Lantmäteriet var i Sundhult för att lägesbestämma en ny tomt som skall styckas av från Sundhult.
Tomten ligger precis intill Solgläntan och Kyrkledsbacken, och därför tycker vi namnet Solbacken passar bra.
Ingrid planerar ett bygge
Det är Hannas syster som planerar att bygga ett hus där. Det är ont om hus i bygden, så ett nybygge är alternativet.
Det som är spännande med bygget är att det blir ett modernt timmerhus. Ingrid hoppas att det kan stå klart någon gång under nästa år.
Då kan Ingrid få leva sin dröm här i Falkenbergs inland tillsammans med oss andra i Kärnebygd rote.
Process som pågått ett tag
Arbetet med att kunna få till en tomt har pågått ett tag. Bland annat behövdes strandskyddet upphävas på grund av en litet skogsdike 60 meter bort. Träd behövde fällas för att kunna gräva provgrop och få tillstånd för avlopp, förhandsbesked sökas från kommunen och tillstånd fås för ny utfart till Trafikverkets väg. Alla förberedelser är nu klara för att kunna få tomten avstyckad.
I förra veckan var alltså Fredrik från Lantmäteriet på plats för att lägesbestämma den nya fastigheten, och på bilden ovan ser ni hur han tillsammans med Ingrid och Hanna diskuterar vad gränsmarkörerna skall placeras.
Nu har vi gått över ytorna med bredgrep där vi skall ha våra grävningsfria odlingsbäddar. Det har varit ett antal stora stenar som vi baxat upp. Till slut fick vi ge oss och kalla på lite hjälp för att få väck några bamsingar till stenar.
Vi har plockat upp en hel del sten när vi gått fram med bredgrepen och i den rad vi kallar A lyckades vi ta upp stenarna med handkraft.
Besegrade av stenar i B-raden
När vi kom till B-raden fick vi se oss besegrade av två stenar. Eftersom det skall bli permanenta bäddar kändes det viktigt att få bort stenarna så vi inte hugger i sten varje gång vi går över med bredgrepen.
Vi tar tag i problemet nu
Dessutom är det inte ovanligt att stenar kryper upp efter hand, så det kan bli ett problem som blir värre med tiden.
Vi vill inte heller att det skall bli stopp nedåt för rotfrukter och grönsaker som vill ner på djupet ordentligt.
Granne till hjälp
Vi har grannar med lite större maskiner som kan hjälpa oss att lösa sådana här problem, och som tur var kunde vi snabbt få tid att få undan stenarna. Grannar som ställer upp med kort varsel är guld värda!
